Coronaviruset förändrade vardagen – det lönar sig att ta hand om sitt välmående

Coronavåren har förändrat vardagens rutiner. Efter den första chocken mår en del människor till och med bättre än tidigare. Andra av oss känner kanske ångest och skräck över framtiden och en eventuell ny våg av viruset. Det kan vara svårt att hantera vardagen.

I och med distansarbete och då ståhejet med hobbyerna lättat har mångas nattsömn blivit längre, livet har lugnat sig, flanering i närmiljön har blivit en vana och familjen har kanske oftare än förr samlats runt ett gemensamt bord. Coronavirusepidemin har gett många en impuls att sluta röka och man har kunnat söka hjälp med detta till exempel via webbtjänster. 

Å andra sidan saknar vi vänner, släktingar och arbetskamrater, vinflaskan töms obemärkt, favoritgymmet har stängt sina dörrar och dörren till kylskåpet är lockande nära. Permitteringar, uppsägningar och förändringar i konsumtionsbeteendet känns i kassan och i möjligheterna att ta hand om sitt eget välmående. 

Epidemin och undantagsförhållandena har förvärrat och ökat de skillnader i hälsa och välmående som redan tidigare har identifierats. Skillnaderna har också blivit allt synligare.

Levnadssätt och hälsotillstånd kan öka risken för att insjukna i coronavirussjukdomen

Coronaviruset är ett hot mot hälsan. Våra kunskaper om riskfaktorerna för insjuknandet i sjukdomen som orsakas av coronaviruset är fortfarande bristfälliga. Vi vet dock att levnadssätt och hälsotillstånd påverkar sjukdomens prevalens. Därför är det viktigt att ta hand om sitt välmående, sin funktionsförmåga och sin hälsa.

Till exempel en mångsidig kost med tillräckligt med skyddande näringsämnen är viktig för vårt immunsystems funktion och vår motståndskraft mot bakterier och virus. Rökning försämrar lungornas funktionsförmåga och ökar risken för att insjukna allvarligt i coronavirussjukdomen. Fördelarna med att sluta röka syns snabbt, bland annat genom en starkare motståndskraft.

God andningshälsa och allmän fysisk hälsa påverkar sjukdomens prevalens och återhämtningen från den. Tillräcklig motion har obestridligen en positiv inverkan på andningsorganens och cirkulationssystemets hälsa. Dessutom kan tillräcklig motion och en hälsosam kost förebygga typ 2-diabetes och sänka blodtrycket. De underlättar också viktkontroll. 

Forskning tyder på att många icke smittsamma sjukdomar, såsom hypertoni och andra hjärt- och kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes, verkar öka risken för allvarligare former av covid-19. Majoriteten av de patienter som får intensivvård är överviktiga.

Nya tillvägagångssätt har förhoppningsvis kommit för att stanna

Vi lever i osäkerhet. Vi vet inte om den andra vågen av coronaviruset kommer att slå till senare. Vi vet inte heller hur vi klarar av att återgå till ett så kallat normalt liv. Just därför lönar det sig att ta hand om sin hälsa och sitt välmående. Det är viktigt att också hjälpa andra att göra det. 

Coronavåren har ökat människornas vilja att hjälpa grannar och medmänniskor antingen på egen hand eller genom arbete som görs av olika organisationer. En positiv sak är att många har hittat en ny slags gemenskap och nya tillvägagångssätt, såsom gymnastik och konserter på distans eller till exempel fönsterteater. Förhoppningsvis kommer de att stanna kvar i vardagen och skapa glädje även i fortsättningen. Vi behöver många olika tillvägagångssätt från grannhjälp till distansyoga och från virtuella matlagningsgrupper till gårds- och balkongkonserter. Ingen får lämnas ensam. 

Det är också positivt att många kommuner, företag och organisationer har utvecklat nya sätt att agera och underlätta människornas vardag. Även till exempel digitaliseringen har utvecklats under undantagsförhållanden liksom av misstag. 

Organisationerna förtjänar beröm för att de har deltagit aktivt i coronavirussituationen både för att förebygga olägenheter och ojämlikhet och för att åtgärda de problem som har uppstått. 

Sirpa Sarlio
konsultativ tjänsteman
social- och hälsovårdsministeriet