Även arbetslösa behöver företagshälsovård
"Vi har forskningsrön om att hälsotillståndet hos de arbetslösa är sämre än hos de förvärvsarbetande och att de arbetslösa har många obehandlade sjukdomar. Däremot vet vi inte vilken växelverkan är mellan arbetslöshet och hälsa. Försämras hälsan under arbetslösheten eller blir personer med hälsoproblem lättare arbetslösa? Det behövs mer forskning för att utreda detta", konstaterar Ritva Partinen vid avdelningen för främjande av välfärd och hälsa.
Partinen har varit ordförande för ledningsgruppen för hälsovårdsprojektet för långtidsarbetslösa (Ptt-projektet). Hon deltar även i fortsättningsgrupper till Arbetslivsgruppen, dvs. den s.k. Ahtelagruppen, där man funderar över hur man kan förlänga arbetskarriärerna genom att förbättra företagshälsovården, välbefinnandet i arbetet och tjänster för bedömning av arbetslösas arbetsförmåga och hälsovårdstjänster.
"Även om man inte känner till orsak-följd-relationen mellan arbetslöshet och hälsa, känner man dock till att de arbetslösa saknar förebyggande tjänster inom företagshälsovården, med hjälp av vilka man i ett inledande skede skulle kunna ingripa mot hälsoolägenheter. Vi håller som bäst på att rätta till denna brist", berättar Partinen.
Enligt förslaget till en hälso- och sjukvårdslag, som är under riksdagens behandling, ska kommunen ordna hälsorådgivning och hälsokontroller för unga och personer i arbetsför ålder som hamnar utanför studerande- eller företagshälsovården.
Enligt Partinen uppfyller lagförslaget det önskemål som också framkom i samband med enkäten i Ptt-projektet: kommunerna ansåg det vara viktigt att de arbetslösas rätt till förebyggande hälsovårdstjänster inskrivs i lagen.
Det finns redan finansiering för ändamålet: kommunerna har från år 2006 beviljats en kalkylmässig statsandel på 2 miljoner euro per år för hälsokontroller av arbetslösa. Genom Ptt-projektet stöddes utveckling av hälsovårdstjänster för arbetslösa för de kommuner som deltog i projektet. Dessutom kan man i framtiden stödja utvecklingen av hälsovårdstjänster för arbetslösa med Kaste-finansiering.
Det finns färdiga modellerKommunerna behöver inte börja utveckla hälsovårdstjänster för arbetslösa ur tomma intet. Inom hälsovårdsprojektet för långtidsarbetslösa, som startade år 2007, har man skapat modeller för "företagshälsovård" för arbetslösa i 18 delprojekt runt om i Finland. Utgångspunkten för utvecklingen av servicemodeller var de lokala behoven och målet heltäckande och systematiska tjänster för arbetslösa som främjar hälsa. Vissa kommuner ordnade hälsokontrollerna inom primärvården, andra vid servicecentren för arbetskraft.
Partinen anser att det vore bra om primärvården kunde utnyttja kunnandet inom företagshälsovården. Samarbete med företagshälsovården skulle också behövas till exempel då hundratals människor samtidigt blir arbetslösa på någon ort. Primärvården kan inte ta emot dem utan extra resurser. Det vore dock svårt att ordna finansiering för samarbetet eftersom företagshälsovården bekostas av arbetsgivaren.
Arbets- och näringsbyråerna i nyckelställningPartinen betonar att hälsokontrollerna av arbetslösa inte är ett egenvärde utan via dem får de arbetslösa tillgång till bedömning av arbetsförmågan, behandling, rehabilitering och omskolning.
I hälsovårdsprojektet för långtidsarbetslösa framkom att arbetslösa bäst hänvisas till hälsovårdstjänsterna via arbets- och näringsbyråerna. Hälso- och sjukvården når inte ut till de arbetslösa utan arbets- och näringsbyråerna. En arbetsgrupp vid arbets- och näringsministeriet funderar för närvarande över hur man på bästa sätt kunde ordna samarbetet. Kunde arbets- och näringsbyråerna fungera i rollen som arbetsgivare i fråga om företagshälsovård?
"Vid planering av hälsovårdstjänster för arbetslösa ska man se vilka tjänster företagshälsovården på arbetsplatsen kan erbjuda redan innan arbetslösheten börjar och hur arbets- och näringsbyråerna kunde fortsätta styrningen till tjänsterna", säger Ritva Partinen.
"Det är särskilt viktigt att arbets- och näringsbyråerna hänvisar unga som blir utan utbildnings- eller arbetsplats till tjänster som de behöver. De omfattas inte ännu av företagshälsovård och har inte heller längre stöd av studerandehälsovården.
Information om genomförandet av hälsokontrollerFör hälsovårdsprojektet för långtidsarbetslösa har år 2010 varit en period av spridning och etablering av nya modeller inom hälso- och sjukvården för arbetslösa. Det har ordnats regionala seminarier, kollegiala inlärningsdagar för personalen i kommunerna och en studiehelhet för yrkeshögskolorna har byggts.
Handboken Terveenä työttömyydestä (Med hälsan i behåll genom arbetslösheten) har publicerats för arbetslösa. Den delas bland annat ut av Folkpensionsanstalten och arbets- och näringsbyråerna och den finns också tillgänglig på nätet på arbets- och näringsministeriets webbplats. Handboken stöder upprätthållande av arbetsförmågan, välbefinnandet och hälsan under arbetslösheten. I handboken finns en bilaga om social trygghet för arbetslösa.
"Vid sammanställningen av bilagan upptäckte man hur invecklad och svårtolkad den sociala tryggheten och hälsoskyddet i Finland är. Eftersom det redan var så pass svårt att sammanställa bilagan är det säkert också besvärligt att leva i social- och hälsotrygghetsdjungeln. Detta tillsammans med arbetssökandet kräver verkligen krafter och hälsa av den arbetslösa", säger Partinen.
Merja Moilanen