Riktlinjer dras upp för att på enhetliga grunder fastställa avgifter för serviceboende

"Fastställandet av klientavgifter inom serviceboendet måste göras enhetligt för att medborgarnas jämlikhet ska förverkligas. För offentliga tjänster med samma innehåll ska avgifter uppbäras på samma grunder oberoende av i vilken kommun eller vilket servicehus klienten bor. Grunderna för avgifterna ska också göras i den mån begripliga att var och en förstår dem till och med efter första läsningen", säger konsultativa tjänstemannen Päivi Voutilainen. "För att göra det möjligt att göra jämförelser och val måste klienterna få reda på vad de får för sin avgift."

Arbetsgruppen för äldreomsorg med Päivi Voutilainen som ordförande diskuterar som bäst en reform av dygnet runt omvårdnad och vård av äldre människor. Kärnan i arbetsgruppens arbete är att dra upp riktlinjerna för grunderna för fastställande av avgifterna för serviceboende i enlighet med socialvårdslagen. Sata-kommitténs förslag förpliktar arbetsgruppen till detta. Kommunerna väntar också på tydliga anvisningar.

"Det kommer väldigt många önskemål om tydliga anvisningar till ministeriet, och en önskan om tydlig styrning inkom också från den runda på 24 orter som Institutet för hälsa och välfärd genomförde år 2009", säger Voutilainen.

"Vi har ett svårtytt och komplicerat system för långtidsvård av äldre människor", konstaterar Voutilainen.

Personer i behov av långtidsvård vårdas på hälsovårdscentraler på avdelningar för långtidsvård, ålderdomshem och enheter för effektiverat serviceboende. Lagstiftningen inom hälso- och sjukvården styr hälsovårdscentralernas verksamhet och socialvårdslagstiftningen ålderdomshemmens och det effektiverade serviceboendets verksamhet. På hälsovårdscentralsjukhus och ålderdomshem är vården institutionsvård, effektiverat serviceboende hör däremot till öppenvårdstjänsterna.

Av den som är i långvarig institutionsvård uppbärs en avgift enligt klientens betalningsförmåga, som uppgår till högst 85 procent av nettomånadsinkomsten. Den som vårdas ska ha kvar minst 97 euro i månaden för personligt bruk. Däremot saknas bestämmelser om avgifter för effektiverat serviceboende i lagen, och i kommunerna har det uppstått en mycket varierande avgiftspraxis.

Inom ramen för boendeservice betalar klienten förutom klientavgiften separat hyra och självriskandelarna för läkemedel. I fråga om boendeservicen kan det uppstå orimliga situationer om avgifterna för boende, tjänster och läkemedel överstiger den äldres inkomster.

"I kvalitetsrekommendationen om tjänster för äldre rekommenderas att man i samband med utarbetandet av klientens vård- och serviceplan sörjer för att serviceavgifterna inte är orimliga för klienten. I vissa fall har avgifterna för klienterna inom effektiverat serviceboende fastställts till ett så högt belopp att man tvingats bevilja klienten utkomststöd. Det känns inte särskilt klokt", säger Voutilainen.

Sata-kommittén föreslog att avgifterna för serviceboende görs enhetliga på riksnivå. Avgifterna ska vara inkomstrelaterade och tidsbaserade, och de ska även omfatta stödtjänster med undantag av måltidsservice, färdtjänst, trygghetstelefon och tjänster som anknyter till denna. Klienten inom serviceboendet betalar hyran separat och får FPA:s bostadsbidrag, om han eller hon enligt sina inkomster är berättigad till det.

"När människor köper tjänster vet de inte på långt när alla gånger vad de får för sina pengar; för samma antal euro kan man få mycket varierande service. Grunderna för avgifter ska också göras så genomskådliga och tydliga att den människa som behöver tjänster vet vad han eller hon får, beställaren vet vad han eller hon köper och producenten vet vad han eller hon säljer. Man måste tala om samma sak med samma begrepp", säger Voutilainen.

Arbets- och näringsministeriets arbetsgrupp diskuterar också begreppen ur konsumentskyddets synvinkel.

Päivi Voutilainen betonar att arbetsgruppen inte står i begrepp att fastställa priserna för tjänsterna utan enhetliga grunder för de avgifter som uppbärs av klienter inom serviceboende som den offentliga sektorn ordnar. Arbetsgruppen diskuterar till exempel om man inom serviceboendet utöver vård- eller omvårdnadsavgift ska uppbära en grundavgift samt om klienten ska ha ett lägsta belopp till sitt förfogande i likhet med institutionsvården, och hur stort beloppet ska vara om så är fallet.

"En stor utmaning för arbetsgruppen är att å ena sidan ska klientavgiften för effektiverat serviceboende vara rimlig för den enskilda klienten och å andra sidan ska klientavgiftssystemet säkra ett inflöde av klientavgifter för kommunen som är minst lika stort som det nuvarande. Annars klarar inte kommunerna av att ordna servicen", säger Voutilainen.

Arbetsgruppen offentliggör sina förslag i september. Dessförinnan ska rundabordssamtal föras om utkasten till förslag med viktiga intressegrupper.

Merja Moilanen