Jourreformen koncentrerar tjänster regionalt – samarbetet mellan socialjouren och hälso- och sjukvården stärks

Regeringen föreslår att joursystemet för hälso-, sjuk- och socialvård förnyas. Avsikten är att den specialiserade sjukvården ska koncentreras till större enheter. En del av undersökningarna, åtgärderna och vården centraliseras nationellt och regionalt. Syftet med reformen är att säkerställa lika tillgång till service, tillräckligt kunnande i den behandlande enheten och klient- och patientsäkerhet samt att tygla kostnadsökningen. Dessutom är målsättningen att människorna lättare än för närvarande ska få brådskande vård. Genomförandet av reformen är en del av social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. Avsikten är att reformen ska genomföras stegvis 2017–2019.

Den mest övergripande specialistjouren ordnas i 12 enheter med omfattande samjour dygnet runt, av vilka fem är universitetssjukhus som tillhandahåller den mest krävande vården. Vid enheterna med omfattande jour dygnet runt ska det finnas jour och socialjour inom minst cirka tio olika specialiteter. På detta sätt kan man trygga det multiprofessionella kunnandet och beredskapen i exceptionella situationer.

Övriga centralsjukhus fortsätter med samjour inom primärvården och den specialiserade sjukvården, och de ska även tillhandahålla socialjour. Dessa centralsjukhus ska också ha kvar dygnet-runt-jour inom de medicinska specialiteter som oftast behövs. Var och en av de fem specialupptagningsområdena ska komma överens om den detaljerade arbetsfördelningen för sina centralsjukhus. Vid detta beaktas tillgängligheten till tjänsterna, avstånden mellan jourenheterna och tillgodoseendet av befolkningens språkliga rättigheter. Alla jourenheter ska ha tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens.

Brådskande mottagningsverksamhet som ges som närservice vid hälsovårdscentralerna stärks. Enligt förslaget tillhandahålls brådskande mottagningstjänster som närtjänster vid till exempel den egna hälsovårdscentralen även på kvällar och veckoslut.

Socialjouren ordnas enligt förslaget både i anslutning till enheter inom hälso- och sjukvården med omfattande jour dygnet runt och till den mera begränsade samjouren för specialiserad sjukvård och primärvård. Samtidigt stärks skyldigheten att ordna psykosocialt stöd. Jouren inom mentalvården och drogarbetet bör enligt förslaget ordnas i samband med socialvårdens och hälso- och sjukvårdens jour.

I anslutning till såväl icke-brådskande som brådskande vård ska ett uppenbart behov av socialvård bedömas. Att hänvisa till och att ta kontakt med socialvården ska bli en lagstadgad del av hälso- och sjukvårdsarbetet. Med hjälp av regleringen kan man också förhindra att jouren fylls med hjälpbehov av det slag som kan åtgärdas under tjänstetid.

Särskilt krävande socialtjänster kan koncentreras nationellt eller regionalt så att de ordnas i anslutning till tjänsterna inom hälso- och sjukvården eller till andra tjänster. På detta sätt säkerställs kundsäkerheten och kvaliteten på tjänsterna. Enligt förslaget kommer kommunerna att ha tillgång till olika metoder för att utveckla socialjoursarbetet med regionala behov, befintliga goda modeller och kommunalt samarbete som grund.

Enligt förslaget preciseras innehållet i den prehospitala akutsjukvården och uppgifterna vid specialupptagningsområdets central för prehospital akutsjukvård. Samarbetet mellan den prehospitala akutsjukvården, centralen för prehospital akutsjukvård och områdets socialjour stärks och den regionala anvisningarna förenhetligas.

Regeringen lämnade en proposition med förslag till lag om ändringen till riksdagen torsdagen den 27 oktober. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. Övergångsperioden för verkställandet av förordningarna som utfärdats med stöd av lagen planeras vara 1–3 år. Arbetsfördelningen mellan centralsjukhusen med dygnetruntjour, koncentreringen av operationsverksamheten och inledandet av en samjour för hälso- och sjukvård och socialjour sker dock senast den 1 januari 2018.

Beslut om undantagstillstånd som gäller jour inom primärvården och förlossningsverksamhet och som utfärdats med stöd av bestämmelser som var gällande när lagen träder i kraft är giltiga till utgången av den giltighetstid som nämns i beslutet. SHM har idag på ansökan beviljat undantagstillstånd för viss tid för förlossningsverksamheten vid centralsjukhusen i Kajanaland och S:t Michel fram till 2020 och fram till 2018 för Länsi-Pohjas centralsjukhus.

Ytterligare uppgifter:

Anne Koskela, regeringsråd, tfn 0295 163 384
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, direktör, tfn 0295 163 382 (strukturreformerna)
Timo Keistinen, medicinalråd, tfn 0295 163 385 (den specialiserade sjukvården)
Virva Juurikkala, specialsakkunnig, tfn 0295 163 204 (socialjouren)
Lasse Ilkka, specialsakkunnig, tfn 0295 163 995 (den prehospitala akutsjukvården)
Anne Nordblad, medicinalråd, 0295 163 387 (mun- och tandvården)

• Strukturreformen av jouren och den specialiserade sjukvården Link to an external websiteOpens in a new tab(på webbplatsen regionreformen.fi)
• Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av hälso- och sjukvårdslagen
  och av socialvårdslagen (pdf)File opens in a new tab pdf 640kB