Näringsrekommendationerna förnyas: Mot mer ekologisk kost

Enligt de nya nordiska näringsrekommendationerna liknar ekologisk mat och mat som främjar hälsa i stor utsträckning varandra. "Mer grönsaker, fullkornsspannmål och närproducerad mat och mindre rött kött ", sammanfattar konsultativa tjänstemannen Heli Kuusipalo.  

Grunden för rekommendationerna är fyra års arbete och under denna period har sakkunniggrupper kartlagt internationell forskning med anknytning till olika näringsämnen och utarbetat sammandrag av dessa. I beredningen i Finland har deltagit Statens näringsdelegation, Institutet för hälsa och välfärd och samtliga universitet som bedriver näringsforskning.

"De nordiska rekommendationerna som ska publiceras i början av oktober representerar vetenskapssamfundets gemensamma syn. Denna bearbetas sedan till noggrannare nationella anvisningar. För denna andel ansvarar konsumentorganisationerna i respektive land", kommenterar Kuusipalo processen.

Ekologin betonas även i de framtida praktiska anvisningarna. "Målet är att använda så mycket som möjligt av närproducerad säsongsmat såsom bär, grönsaker, rotfrukter och frukt, och även konservera dem inför vintern. Dagar med vegetarisk kost rekommenderas och man bör inte skaffa och lägga på tallriken mera mat än man behöver så att man inte ska behöva slänga så mycket i soporna", exemplifierar Kuusipalo.

I näringsrekommendationerna utgår man från att allt som är nödvändigt fås från den vanliga maten. I Finland behöver endast D-vitamin kompletteras. I till exempel Danmark behöver detta inte tillsättas mjölken eftersom man där äter mycket mer fisk än hos oss.

De nya rekommendationerna medför inte kvantitativa förändringar av de olika andelarna för energigivande näringsämnen i kosten. Dock fäster man mer uppmärksamhet än tidigare vid deras kvalitet.  

Proteiner bör i första hand fås från produkter från växtriket samt från fisk och ljust, oprocesserat kött. I fråga om fisk vet konsumenterna ibland varken ut eller in eftersom även varningar med anknytning till miljögifter förekommer vid sidan av matrekommendationerna. Enligt Kuusipalo finns det ingen anledning till oro.

"Nyttan med att äta fisk överträffar nackdelarna. Begränsningarna gäller enbart gravida kvinnor och även de behöver endast undvika stora strömmingar som innehåller mycket dioxin. Den övriga befolkningen kan äta fisk - av olika slag - till och med varje dag ."

Finländare bör inta mer vegetabiliska fetter och mindre mättade fetter än nu. Relationen mellan vegetabiliska och animaliska fetter har förändrats i sämre riktning efter att användningen av smör åter blivit vanligare, vilket redan syns som en höjning av finländarnas kolesterolvärden.

Smörets ökade popularitet har åtminstone delvis berott på rädslan inför transfetter. "Hos oss tillsätts inga transfetter i margarin. Inte heller i inhemska kex härdas vegetabiliska fetter genom hydrogenering som skapar transfetter, dvs. genom att väte tillsätts dem som till exempel i England", säger Kuusipalo.

God kvalitet i kolhydrater hänger särskilt samman med fibrer som kroppen behöver. Det är ingen nyhet för någon att fullkornsbröd är nyttigare än en vit bulle, men i fråga om kolhydrater från socker blir många vilseledda.

"Socker i drycker är mest skadligt för hälsan eftersom det tas upp i kroppen alltför snabbt. Ett överdrivet drickande av läsk eller juice skiljer sig inte mycket åt eftersom juice innehåller lika mycket naturligt fruktsocker som det finns tillsatt socker i läskedrycker. Förstås finns det vitaminer i juice men inte fibrer, och fruktsocker är inte hälsosammare än andra sockerarter. Därför kan en riklig och kontinuerlig konsumtion av läsk eller juice orsaka till och med fettlever eller leda till bristfälligt näringstillstånd, om måltiderna ersätts med drycker."

Hälsosam nordisk mat - östersjökost - utmanar enligt Kuusipalo den redan kända medelhavskosten i fråga om hälsosamhet.

"Medelhavskosten representerar traditionell italiensk mat; tillagade grönsaker, baljväxter, bröd, olivolja och fisk. Östersjökost kan komponeras på samma sätt men genom att använda råvaror som finns här, bland annat ärter, rotfrukter, lök och kål. Olivoljan kan ersättas med rypsolja och italienska säsongsfrukter med bär, äpplen och plommon. I fråga om sädesslag lönar det sig att gynna råg, havre, korn och fullkornsvete och i fråga om mjölkprodukter fettfria alternativ. De bästa källorna för animaliskt protein är fisk, vilt och fjäderfä."

De nya näringsrekommendationerna beaktar bättre behoven hos olika grupper. Egna anvisningar får bland annat gravida och ammande kvinnor, olika åldersgrupper och de som är i behov av näringsvård. Även om rekommendationerna uppmuntrar till ökad användning av grönsaker har de inte utarbetats enbart med vegetarianism som utgångspunkt. Enligt Kuusipalo är det fråga om realism. "Alla vill inte övergå till vegetarisk kost och därför måste vi även ha en rekommendation som innehåller rött kött."

Paula Mannonen