Ministerrådet antog slutsatser om jämställdhet och arbetarskydd i överensstämmelse med tanken om välfärdsekonomi

social- och hälsovårdsministeriet

10.12.2019 15.05 | Publicerad på svenska 10.12.2019 kl. 15.38

Pressmeddelande 162/2019

Den 10 december höll rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) sitt sista möte under det finländska ordförandeskapet, och rådet antog då slutsatser om jämställdhet och arbetarskydd. Arbetsminister Timo Harakka var ordförande vid mötet.

Jämställdhetspolitiken och den ekonomiska politiken i EU bör närma sig varandra

Rådet antog slutsatser om den framtida jämställdhetspolitiken och jämställda ekonomier i EU. Slutsatserna baserar sig på uppföljningen av genomförandet av handlingsplanen från Peking, som antogs av FN för 25 år sedan för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och öka kvinnors inflytande.

Slutsatserna innehåller förslag till åtgärder för medlemsländerna och kommissionen på basis av konstaterade problem på jämställdhetsområdet i EU. Exempel på sådana problem är lägre löner och pensioner bland kvinnor än bland män, bristande jämställdhet på arbetsmarknaden, större fattigdomsrisk för kvinnor än för män, ojämn fördelning av omsorgsansvaret samt könsrelaterat våld. Artificiell intelligens och klimatförändringarna är exempel på fenomen som medför nya hot mot jämställdheten.

I slutsatserna uppmanar rådet kommissionen att anta en jämställdhetsstrategi på hög nivå för de kommande fem åren och att integrera jämställdhetsperspektivet i alla EU-strategier. Kommissionen uppmanas också att utveckla jämställdhetsbudgeteringen och könskonsekvensanalyserna. Åtgärder behövs också i EU:s ekonomiska politik under programperioden efter Europa 2020-strategin.

Tillsammans kan kommissionen och medlemsländerna stärka jämställdheten genom att placera den högt upp på den politiska agendan i EU och medlemsländerna. Effektiva åtgärder behövs för att utjämna skillnaderna i sysselsättnings- och lönenivå mellan kvinnor och män.

Vid rådsmötet diskuterade ministrarna också integreringen av jämställdhetsperspektivet i EU:s beslutsfattande. I diskussionen fokuserade man särskilt på starkare jämställdhetsintegrering i budgetarbetet och närmare band mellan jämställdhetspolitiken och den ekono-miska politiken. Ett av målen för diskussionen var att stödja kommissionen i beredningen av en jämställdhetsstrategi.

Medlemsländerna efterlyser en ny arbetsmiljöstrategi för EU

Ministrarna antog rådsslutsatser genom vilka kommissionen ombeds lägga fram en ny arbetsmiljöstrategi för 2021–2027. Trots ett gott utgångsläge återstår fortfarande arbete för att förbättra arbetarskyddet i Europa. Arbetsmarknaden och arbetets former förändras allt snabbare, och arbetarskyddet hänger inte med i utvecklingen. Små och medelstora företag har svårt att fullgöra sina arbetarskyddsskyldigheter. Arbetstagare exponeras fortfarande för cancerframkallande ämnen och andra farliga ämnen. Stress och psykosociala risker i arbetet ökar i alarmerande takt. Alltför många utsätts för könsrelaterade trakasserier på jobbet. Arbetsrelaterade muskel- och skelettsjukdomar är också alltför vanliga.

Kommissionen uppmanas att ytterligare förbättra minimikraven för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och att uppdatera direktivet om minimikrav för säkerhet och hälsa i arbete vid bildskärm (90/270) och direktivet om minimikrav för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen (89/654). Medlemsländerna önskar också att kommissionen i överensstämmelse med försiktighetsprincipen föreslår nya bindande gränsvärden för cancerframkallande ämnen och andra farliga ämnen.

Varje medlemsland kan förbättra sina egna arbetarskyddsstrategier och förfaranden samt säkerställa att tillsynen över arbetarskyddet har tillräckliga resurser. Vid obligatoriska riskbedömningar bör man satsa på förebyggande åtgärder, även med avseende på psykosociala och ergonomiska risker.

Arbetsmarknadens organisationer uppmanas att på frivillig basis bland annat aktivt delta i genomförandet av arbetarskyddsåtgärder och förbättrandet av hälsa och säkerhet på arbetsplatserna tillsammans med behöriga myndigheter och andra berörda aktörer. Arbetsmarknadsorganisationernas stöd behövs också vid utbildning av arbetsgivare, arbetstagare och arbetarskyddsfullmäktige (skyddsombud) i kartläggning, bedömning och kontroll av arbetsmiljörisker.

Ytterligare information:

Veli-Mikko Niemi, överdirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 425
Eeva Raevaara, konsultativ tjänsteman (jämställdhet), tfn 0295 163 205
Riitta Sauni, medicinalråd (arbetarskydd), tfn 0295 163147