Nationell bedömning av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism och handlingsplan för dessa risker
Branscher som erbjuder penningöverföringar och virtuella valutor löper de största riskerna

Rapporteringsskyldiga aktörer undersöker inte alltid i tillräcklig omfattning sina kunders affärsmässiga bakgrund och medlens ursprung för att förebygga penningtvätt. Inom alla branscher har aktörerna svårigheter att känna igen tecken på finansiering av terrorism. Det är bedömningen i den nationella bedömningen i riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Torsdagen den 29 april fattade statsrådet ett principbeslut om en nationell riskbedömning och en handlingsplan mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

I riskbedömningen granskas riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i Finland branschvis. Uppdelningen av branscherna grundar sig på de sektorer som har rapporteringsskyldighet enligt lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. För varje sektor har det fastställts en allmän risknivå på en skala från ett till fyra (1 = liten risk, 4 = mycket stor risk).

Det är svårt att ta reda på varifrån medlen kommer när det gäller penningöverföring och virtuella valutor

I fråga om penningtvätt är det penningöverförare (så kallade hawala-aktörer) och aktörer som erbjuder virtuella valutor som hör till de branscher som löper de största riskerna. Vid internationella penningöverföringar beror riskerna särskilt på att penningöverföringarna är svåra att spåra och det är svårt att undersöka var pengarna kommer ifrån.

Den anonymitet som vissa tjänster för virtuella valutor erbjuder gör det svårare att spåra medlen och ta reda på var de kommer ifrån. Riskerna ökar också på grund av det stora antalet affärshändelser och att affärshändelserna är svåra att följa i realtid.

Kreditinstitut och aktörer som erbjuder betaltjänster befinner sig på risknivå tre. Även om det stora antalet betalningstransaktioner vid kreditinstituten ökar risken för penningtvätt kan aktörernas kunnande inom riskhantering minska riskerna. 

I många branscher litar rapporteringsskyldiga aktörer i alltför hög grad på kreditinstitutens förfaranden när det gäller att identifiera och känna kunderna. Om medlen kommer från ett inhemskt kreditinstitut undersöker många rapporteringsskyldiga aktörer inte tillräckligt noggrant sina kunders affärsverksamhet eller medlens ursprung.

Pengarna kan också överföras till konfliktländer

I fråga om finansiering av terrorism är penningöverförarna, dvs. de så kallade hawala-aktörerna, den bransch som löper de största riskerna eftersom man via dem kan överföra pengar också till konfliktländer.

Alla branscher har svårigheter att känna igen och förstå tecken på finansiering av terrorism. Det här gör det svårare att upptäcka misstänkt verksamhet.

Det går att minska riskerna genom att utveckla informationsutbytet och digitaliseringen

I den nationella handlingsplanen finns åtgärder som kan minska riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism. Planen gäller åren 2021–2023.

De strategiska prioriteringarna i handlingsplanen handlar om att

1. öka den allmänna medvetenheten om penningtvätt och finansiering av terrorism
2. utveckla informationsutbytet, statistikföringen och den nationella lagstiftningen
3. främja uppdateringen av de register som myndigheterna och rapporteringsskyldiga aktörer använder, och att dessa register ska ha ett bättre innehåll
4. minska de största enskilda riskerna som tas upp i riskbedömningen
5. utveckla digitaliseringen av tillsynen och riskhanteringen i fråga om kontrollen av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Finansministeriet och inrikesministeriet har samordnat arbetet med att upprätta den nationella riskbedömningen och handlingsplanen. Riskbedömningen är baserad på lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. EU och arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) har också rekommenderat att det upprättas en riskbedömning och en handlingsplan.

Regeringen har i sitt program åtagit sig att se till att myndigheterna har tillräckliga resurser, förbättra informationsutbytet och effektivisera tillsynen för att förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism.

Mer information:

Maarit Pihkala, lagstiftningsråd, finansministeriet, tfn 02955 30310, maarit.pihkala(at)vm.fi

Janne Häyrynen, lagstiftningsråd, finansministeriet, tfn 02955 30346, janne.hayrynen(at)vm.fi

Essi Isoaho, planerare, finansministeriet, tfn 02955 30424, essi.isoaho(at)vm.fi

Sami Ryhänen, polisöverinspektör, inrikesministeriet, tfn 02954 88291, sami.ryhanen(at)intermin.fi