Regeringen fattade beslut om riktlinjerna för slutet av valperioden och om planen för de offentliga finanserna 2022–2025

Utgifterna inom budgetekonomin beräknas 2022 uppgå till 63,8 miljarder euro, vilket är cirka 2,1 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2021 (inkl. den andra tilläggsbudgetpropositionen). Att utgiftsnivån minskar jämfört med 2021 beror i synnerhet på att de utgifter som föranleds av coronavirussituationen minskar.

Social- och hälsovårdsreformen ändrar de offentliga utgifternas struktur så att kommunernas utgifter minskar medan utgifterna inom statens budgetekonomi ökar betydligt från och med 2023. Finansieringen av välfärdsområdena består av överföringar från den statliga finansieringen till kommunerna och kommunernas skatteinkomster. På grund av den fördröjning som hänför sig till redovisningen av skatteinkomsterna syns konsekvenserna av den nämnda ändringen av beskattningsgrunden inte fullt ut under det år då reformen träder i kraft, dvs. 2023, vilket tillfälligt ökar underskottet i budgetekonomin 2023.  

Statsskuldens belopp beräknas öka till cirka 145 miljarder euro 2022. I förhållande till bruttonationalprodukten ökar statsskuldens totalbelopp under hela ramperioden. Statsskulden beräknas uppgå till cirka 167 miljarder euro 2025, vilket är cirka 59 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Bruttonationalprodukten beräknas öka med drygt 2 ½ procent år 2021. Ekonomins märkbara återhämtning efter coronavirusepidemin börjar mot slutet av 2021 i takt med att epidemin avtar. Efterfrågan normaliseras när epidemin avtar och det blir möjligt att lindra och avveckla restriktionerna . Dessutom stöder den globala återhämtningen i hög grad den ekonomiska tillväxten i år och nästa år.

Programmet för hållbar tillväxt

Finland har den 15 mars 2021 lämnat kommissionen en preliminär nationell återhämtnings- och resiliensplan där det man ger riktlinjer för hur finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) ska användas i Finland. Den slutgiltiga planen ska lämnas till kommissionen i maj 2021. Kommissionen bedömer Finlands plan och den godkänns i EU-rådet under sensommaren 2021.

Finlands maximala tilldelning beräknas mot bakgrund av de nuvarande prognoserna uppgå till 2,085 miljarder euro. Den maximala tilldelningen för Finlands del bekräftas dock först sommaren 2022. Finlands program för hållbar tillväxt genomförs inom ramen för den maximala tilldelningen. Genomförandet av programmet är också underställt godkännande i Europeiska unionens råd. Dessutom måste beslutet om egna medel ha ratificerats i alla EU-medlemsstater innan EU:s återhämtningsinstrument kan tas i bruk.

I planen för de offentliga finanserna 2022—2025 har fördelningen av finansieringen till Finlands program för hållbar tillväxt i regel behandlats som en separat utgiftshelhet på grund av de osäkerhetsfaktorer som ännu hänför sig till saken. Helheten fördelas på de berörda utgiftsmomenten senare i samband med budgetpropositionerna. Även i inkomsterna inom budgetekonomins har man beaktat en preliminär uppskattning av konsekvenserna av programmet för hållbar tillväxt.

En parlamentarisk arbetsgrupp för att utvärdera FUI-finansieringen 

Finland har som mål att höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent av bruttonationalprodukten före 2030 i enlighet med regeringsprogrammet och färdplanen för forskning, utveckling och innovation. År 2019 uppgick FoU-intensiteten till 2,8 procent och den offentliga sektorns andel av FoU-finansieringen var 30 procent. Uppnåendet av målet före 2030 skulle enligt grova uppskattningar innebära tilläggssatsningar på i genomsnitt nästan 600 miljoner euro per år. Den privata finansieringens andel av denna finansiering skulle vara cirka 400 miljoner euro och den offentliga sektorns cirka 200 miljoner euro, om den offentliga sektorns andel av FoU-finansieringen förblir oförändrad. 

För att främja Finlands FUI-mål har regeringen beslutat att inrätta en parlamentarisk arbetsgrupp för att utreda metoder för att förbinda sig till den ökning av FoU-finansieringen inom den offentliga sektorn som krävs för att FUI-målet ska nås före utgången av decenniet.

En parlamentarisk arbetsgrupp som tillsätts senare ska utvärdera det permanenta FoU-incitamentet som en del av en helhetslösning som skulle leda till att den privata och offentliga investerings- och finansieringsnivån i fråga om FoU-verksamhet uppgår till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen drar upp riktlinjer för eventuella incitament vid budgetförhandlingarna 2021.

Genomförande av framtidsinvesteringar av engångsnatur 

Regeringen anvisar cirka 300 miljoner euro för 2022 för så kallade framtidsinvesteringar av engångsnatur som en del av finansieringen till den andra och sista fasen av framtidsinvesteringarna, som fastställdes i oktober 2020. Efter det har man riktat sammanlagt cirka 2 miljarder euro till framtidsinvesteringar åren 2020-2022. Dessutom anvisas ur statens bostadsfond satsningar på sammanlagt mer än 200 miljoner euro 2020—2022. I enlighet med regeringsprogrammet ska framtidsinvesteringarna i huvudsak finansieras genom kapitalinkomster så att de inte leder till ytterligare skuldsättning 2023.

På grund av coronavirusläget man i tilläggsbudgetarna för 2020 beslutat om betydande åtgärder bland annat för att stödja den ekonomiska återhämtningen. Åtgärderna har  återverkningar också på ramåren. 

Verkningarna på ramperioden uppgår till sammanlagt cirka 610 miljoner euro, med tyngdpunkt på 2022 och 2023. En del av verkningarna ingick redan i rambeslutet våren 2020. Av beloppet fördelas cirka 480 miljoner euro till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, och i beloppet ingår bl.a. utbetalningar i form av stöd och lån till utvecklingsprojekt i företag samt en uppskattning av de förlustersättningar som betalas till Finnvera Abp.

Regeringen har också dragit upp riktlinjer för nya tidsbegränsade tillägg. För anskaffning av vaccin mot covid-19 reserveras 50 miljoner euro för 2022 och 35 miljoner euro för 2023. För genomförandet av det positiva kreditupplysningsregistret enligt regeringsprogrammet anvisas sammanlagt 29,2 miljoner euro 2022—2024.

År 2022 och 2023 kompenseras förmånstagarna för lägre intäktsföring av avkastningen av penningspelsverksamhet. Kompensationen uppgår till 330 miljoner euro 2022 och 305 miljoner euro 2023.

Fortsatt arbete för att bereda en ny permanent finansieringsmodell inleds genast. Målet är att dra upp riktlinjer för en modell som säkerställer en förutsägbar, stabil och tillräcklig finansiering till förmånstagarna. Arbetet baserar sig på rapporten av Liikanens arbetsgrupp och det fortsatta arbetet utförs i nära samarbete med förmånstagarna. Vid beredningen av åtgärderna beaktas ett parlamentariskt arbetssätt, noggrannare konsekvensbedömningar i fråga om olika förmånstagare, förslagen som lagst fram i projektet för utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten samt EU-rättsliga ramvillkor. Reformen genomförs från och med 2024. Besluten fattas före utgången av 2021.

Elektrifieringsstöd för energiintensiva företag

Det införs ett nytt elektrifieringsstöd för energiintensiva företag som allt effektivare sporrar till klimatneutral produktion och till elektrifiering av energiintensiva företag och som beaktar den kostnadsrelaterade konkurrenskraften. Stödnivån för elektrifieringsstödet har fastställts till 25 procent och taket till 150 miljoner euro. Investeringarna utgör 50 procent av elektrifieringsstödet.

Inhemskt ägarskap stöds

Åtgärderna i regeringens program för inhemskt ägande bildar tillsammans med förslagen i industristrategin och den företagarstrategi som är under beredning en helhet som syftar till att stärka företagens finansiering, förutsättningarna för företagande samt investeringsmiljön. Finnveras kreditinstrument utvecklas och maximibeloppet på 100 000 euro i Finnveras företagarlån höjs betydligt för att mer effektivt finansiera det ökade antalet ägarbyten. Beloppet av tillväxtlån ska minst fördubblas.

För att förbättra den sociala tryggheten för ensamföretagare görs en fortsatt utredning före ramförhandlingarna 2022 i syfte att förnya försäkringen av företagar- och löneinkomster och fastställandet av dagpenningen i riktning mot en kombinationsförsäkring. 

2. Mot ett klimatneutralt samhälle

Klimat- och energipolitiken

Regeringens klimatarbete har framskridit enligt planerna och resan till målet om klimatneutralitet har förkortats betydligt. Klyftan mellan beslut och genomförande, som beskriver mängden klimatbeslut som ännu behövs för att nå klimatneutralitet, har minskat till 11 miljoner ton (Mt) koldioxidekvivalenter. I klimatårsberättelsen för 2020 uppskattades klyftan fortfarande utgöra 15 Mt.

Klyftan har minskat i synnerhet i och med besluten om energiskattereformen (2 Mt) och genom att utsläppen inom utsläppshandelssektorn har minskat snabbare än vad som tidigare uppskattats. Dessutom beräknas utsläppen från trafiken minska snabbare än väntat efter 2030 och renare uppvärmningsmetoder och förbättrad energieffektivitet minskar också utsläppen från boendet snabbare än väntat.

Målet om klimatneutralitet 2035 och förverkligandet av det har redan styrt samhället mot koldioxidsnålhet, påskyndat klimatarbetet och på det internationella planet stärkt Finlandsbilden som en stark klimataktör.

Regeringen har förbundit sig att besluta om behövliga tilläggsåtgärder för att målet om klimatneutralitet 2035 ska nås. Regeringen har utarbetat en handlingsplan för att överbrygga klyftan och beslutar om tilläggsåtgärderna i samband med godkännandet av klimatplanen och klimat- och energistrategin hösten 2021. 

Rättvis och kontrollerad övergång till minskad användning av torv som energikälla

Regeringen har vid sin halvtidsöversyn behandlat förslagen från den brett sammansatta arbetsgruppen för torvfrågor. Användningen av torv som energikälla minskar snabbare än vad som förutsågs i regeringsprogrammet. Regeringen tillstår behovet av att snabbt stödja såväl en rättvis omställning som företagare och arbetstagare inom torvbranschen.

Det ska införas ett stödpaket för företagare som avstår från torvutvinning. Stödpaketet finansieras med 60 miljoner euro 2021 och med 10 miljoner euro 2022. Regeringen använder också en del av EU:s fond för en rättvis omställning (FRO) till att stödja investeringar i fjärrvärme för att ersätta torv.

Vid beskattningen av torv höjs nedre gränsen för skattefri ringa användning av torv från 5 000 MWh till 10 000 MWh 2022–2026 och till 8 000 MWh 2027–2029. Skatt betalas endast till den del användningen överstiger denna nedre gräns. Från och med 2030 återgår man till nuläget.  Samtidigt fattas beslut om klimatpolitiska planen på medellång sikt (KAISU) och klimat- och energistrategin, där det presenteras bindande åtgärder för att minska utsläpp i motsvarande grad som skatteändringarna ökar dem.

Hösten 2021 överlämnar regeringen till riksdagen en proposition om en mekanism för lägsta pris för torv. Mekanismen för lägsta pris träder i kraft den 1 januari 2022. Det lägsta priset baserar sig på den sammanlagda nivån på priset på utsläppsrätten och skatten på torv (e/tCO2), som skrivs in i lagen och som bedöms räcka till att åtminstone halvera användningen av torv som energikälla före 2030. Nivån fastställs i samband med lagberedningen utifrån sakkunnigbedömningar. 

Kampanjen Min naturgåva till Finland

Kampanjen Min naturgåva till Finland inleds i enlighet med regeringsprogrammet. När en privat markägare inom ramen för kampanjen överlåter ett värdefullt naturområde för skyddsändamål ska ett lika stort område med värdefulla naturvärden i Forststyrelsens ägo skyddas. 

I kampanjen inkluderas de privata donationer som gjorts från ingången av juni 2019 till denna stund. Dessa donationer omfattar cirka 300 hektar. Dessutom inkluderas stiftelsen Koneen Säätiös donation på 1 400 hektar i Sanginjoki. Kampanjen pågår till utgången av 2022 och de statsägda områden som ska skyddas omfattar sammanlagt högst 5 000 hektar. 

3. Social hållbarhet och rättvis återuppbyggnad 

Barns, ungas och familjers välfärd stöds 

De begränsningar som införts inom uppfostran, undervisningen och fritidsverksamheten för att hindra spridningen av coronaviruset har negativa konsekvenser för barns och ungas inlärningsresultat, välfärd och jämlikhet. 

Regeringen ska genomföra en omfattande åtgärdshelhet för att lindra konsekvenserna. Anslagen för helheten tas in i den tredje tilläggsbudgetpropositionen 2021.

Åtgärdshelheten genomförs inom undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområden.

Finansiering riktas bland annat till den helhet som gäller underskottet i lärandet samt till snabbare och bättre tillgång till mentalvårds- och missbrukartjänster för unga och till tjänsternas tillgänglighet. I helheten beaktas också familjernas stödbehov.

En reform av grunderna för bestämmande av utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning genomförs för att stödja de ungas utbildning och sysselsättning. Avsikten är att beslut om detaljerna fattas vid budgetmanglingen 2021.

Regeringen främjar etableringen av de former av multilokalt arbete och studier som blivit vanligare under coronapandemin.

För att utnyttja de nya verksamhetssätt som uppkommit under undantagstillståndet fattar statsrådet i början av 2022 ett principbeslut om regional närvaro och multilokalitet.

Befolkningspolitiken på regeringens agenda

Regeringen anser att det av både samhällspolitiska och ekonomiska skäl är nödvändigt att främja en balanserad befolkningsutveckling och en aktiv befolkningspolitik. Regeringen uppställer som mål att aktivt stödja alla människors möjligheter att bilda familj och få det antal barn som de önskar. Målet är att öka den arbets- och utbildningsbaserade invandringen med minst 10 000 personer per år fram till 2030.

Utvecklande av rättsstaten och inre säkerhet

Genom att ändra lagen om skuldsanering förbättras tillgången till skuldsanering och främjas möjligheterna för både de företagare som råkat i ekonomiska svårigheter och andra gäldenärer att klara av skuldsaneringen. Utifrån statsrådets TEAS-utredning fattas beslut om åtgärder genom vilka ställningen för utsökningsgäldenärer med låga inkomster förbättras antingen genom att det skyddade beloppet vid utsökning höjs till minst samma nivå som garantipensionen eller genom någon annan minst lika effektiv åtgärd.

Lagringstiderna för anteckningar om betalningsstörning förkortas. En eventuell bestående sänkning av maximiräntan på och begränsning av marknadsföringen av konsumentkrediter bedöms i samband med en helhetsbedömning av bestämmelserna om konsumentkrediter. Maximibelopp fastställs för indrivningskostnaderna för företagsfordringar. En funktion ska inrättas för att samordna samarbetet med berörda grupper i anslutning till allmänhetens ekonomiska kompetens. 

Regeringen bereder sig på att anvisa den finansiering anskaffningen av två nya utsjöbevakningsfartyg förutsätter i tilläggsbudgetpropositionerna 2021.

En förstudie om en totalreform av utlänningslagen bereds.

Statsrådet ska godkänna planen för de offentliga finanserna i maj, varefter planen offentliggörs på finansministeriets webbplats. Planen för de offentliga finanserna, som innehåller Finlands stabilitetsprogram, lämnas också till Europeiska kommissionen. 

Ytterligare information: Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 998, Tuomas Vanhanen, finansministerns ekonomipolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 417, Henri Purje, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 330 017, Heikki Sairanen, inrikesministerns specialmedarbetare, tfn 050 456 4662, och Silja Borgarsdóttir Sandelin, justitieministerns specialmedarbetare, tfn 0295 150 116

Tillägg 12.5.2021: En länk till statsrådets beslut om planen för de offentliga finanserna för 2022–2025, som godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde den 12 maj 2021, har lagts till.