Ändringar föreslås i det allmänna bostadsbidraget – social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden
Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om ett lagutkast där det föreslås att lagen om allmänt bostadsbidrag ändras. De föreslagna ändringarna innebär en sänkning av bidragets ersättningsprocent, en skärpning av effekterna av de inkomster som påverkar bidraget, slopande av förvärvsinkomstavdraget och slopande av stödet för ägarboende.
I propositionen föreslås det att bostadsbidrag i fortsättningen inte kan beviljas för ägarbostäder. Dessutom ska bostadsbidragets ersättningsprocent sänkas från nuvarande 80 procent till 70 procent. Man ska också slopa det förvärvsinkomstavdrag på 300 euro (det så kallade skyddade beloppet) som avser löne- och företagarinkomst och som dras av från de på bidraget inverkande månadsinkomsterna för en medlem i hushållet. I fortsättningen ska arbetsinkomsterna alltså beaktas till sitt totalbelopp när bostadsbidraget beräknas.
Genom att slopa förvärvsinkomstavdraget och bostadsbidraget för ägarbostäder riktas stödet till de hushåll som är minst bemedlade och har de minsta inkomsterna. Genom att slopa förvärvsinkomstavdraget vill man uppmuntras arbetssökande till heltidsarbete bättre än för närvarande. Ändringen är också en del av beredningen av det allmänna stödet enligt regeringsprogrammet.
Helsingfors tas nu in i samma kommungrupp som den övriga huvudstadsregionen. I och med ändringen minskar de maximala boendeutgifter som beaktas i bostadsbidraget i Helsingfors.
Vid beräkningen av storleken på bostadsbidraget bestäms det en bassjälvrisk. De som har de allra lägsta inkomsterna har ingen bassjälvrisk. När bassjälvrisken bestäms ska 50 procent av de inkomster som överskrider den nedre gränsen i fortsättningen beaktas, i stället för nuvarande 42 procent. Dessutom ändras de koefficienter för vuxna och barn som påverkar bestämmandet av bassjälvriskandelen så att barnfamiljernas bassjälvriskandel blir något mindre och familjen får ett något större bidrag. Genom förslaget lindras konsekvenserna av propositionens övriga ändringar för barnfamiljer.
De föreslagna ändringarna gäller inte bostadsbidraget för pensionstagare.
De åtgärder som föreslås i propositionen är en del av regeringsprogrammet
Syftet med de åtgärder som föreslås i propositionen är att stärka de offentliga finanserna i enlighet med riktlinjerna i regeringsprogrammet. Förslaget balanserar statsfinanserna och dämpar den kraftiga ökningen av utgifterna för bostadsbidraget. Antalet hushåll som får allmänt bostadsbidrag och de bostadsbidrag som betalats ut har ökat betydligt under de senaste åren. I slutet av 2012 fick cirka 181 000 hushåll bostadsbidrag och de årliga utgifterna för bostadsbidrag uppgick till 0,605 miljarder euro. I slutet av 2022 fick cirka 382 000 hushåll bostadsbidrag, medan de årliga utgifterna för bostadsbidrag uppgick till 1,565 miljarder euro.
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2024 och avses bli behandlad i samband med den.
Lagen avses träda i kraft den 1 april 2024. Ändringarna träder i kraft i takt med att bidraget justeras. Slopandet av bidragen för ägarbostäder avses träda i kraft den 1 september 2024.
Utlåtanden kan lämnas fram till den 20 september 2023 kl. 16.15.
Mer information:
Liisa Siika-aho, avdelningschef, tfn 295 163 085, [email protected]
Mikko Horko, konsultativ tjänsteman, tfn 295 163 344, [email protected]
Sakari Rokkanen, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 109, [email protected]