Pensionsåldern stiger även inom den offentliga sektorn
I och med pensionsreformen inom den offentliga sektorn stiger pensionsåldern gradvis från nuvarande 63 år till 65 år.
"Ändringen gäller endast dem som är födda 1955 eller senare. Pensionsåldern stiger tre månader i taget enligt födelseår, så att pensionsåldern för dem som är födda 1955 blir 63 år och 3 månader. Den första hela åldersklassen som kommer att gå i pension i 65 års ålder är de som föddes 1962", berättar regeringsråd Erik Strömberg.
Senare kan pensionsåldern stiga ännu mer. I reformen har åldersgränsen nämligen bundits till den förväntade livslängden, och man vill att förhållandet mellan arbets- och pensionstiden ska hållas minst på 2025 års nivå. Om den förväntade livslängden stiger kan pensionsålderns nedre gräns stiga med högst 2 månader årligen från och med 2030.
Reformen gäller kommunernas, statens, kyrkans och FPA:s anställda och följer den lösning som tidigare utarbetats för den privata sektorn. Samtidigt slås de olika avtalen för den offentliga sektorn ihop. Reformen bereddes under trepartsförhandlingar som leddes av SHM.
Ministeriet håller som bäst på att bereda regeringens proposition om ärendet, som kommer att behandlas av riksdagen i höst. Det är meningen att både den privata och den offentliga sektorns pensionslagar ska träda i kraft 2017.
Yrkesbaserade pensionsåldrar stiger med högst två år
Inom den offentliga sektorn har det tidigare funnits yrkesbaserade pensionsåldrar för olika grupper som fastställts under övergångsperioder. Bland annat anställda inom vårdbranschen, brandmän, lärare och poliser har fått gå i pension tidigare än den allmänna pensionsåldern. Detta har inte gällt alla, utan endast de personer som var med på kommunens eller statens lönelistor 1989 och som valde att behålla sin yrkesbaserade pensionsålder. Även dessa gruppers pensionsålder höjs.
Strömberg anser att reformen är motiverad. "Då alla andras karriärer förlängs är det rättvist att följa samma princip. Annars blir skillnaderna för stora. Höjningen är ändå högst två år."
Den yrkesbaserade pensionsåldern har gällt gamla anställda, och då den nya lagen endast påverkar pensionsåldern från och med 2018 gäller reformen endast ca 8 500 anställda. Det handlar alltså inte om en särskilt stor grupp. Beslutets leder ändå till inbesparingar i de offentliga utgifterna om ca 75 miljoner euro.
Åldersgränserna för personliga pensionsåldrar inom den offentliga sektorn höjs inte, eftersom dessa redan nu oftast är högre än nedre gränsen för ålderspension.
"Då vi kom in på 1990-talet var pensionsåldern 63 år inom den offentliga sektorn och 65 år inom den privata sektorn. Under depressionen övergick man till en nedre gräns på 63–65 år. Den sänktes inte, fastän man inom den privata sektorn senare sänkte nedre gränsen till 63 år", berättar Strömberg om de personliga pensionsåldrarnas bakgrund.
Pensionstillväxten 1,5 % av lönen, deltidspension avskaffas
I och med reformen är pensionstillväxten i fortsättningen 1,5 % för alla från 17 års ålder uppåt, och arbetstagarens pensionsavgift dras inte längre av från lönen när pensionen räknas ut. Ett undantag är personer i åldern 53–62 år, vars pensionstillväxt är högre (1,7 %) under övergångsperioden (2017–2025). Deras pensionsavgift är däremot 1,5 procentenhet högre än för yngre arbetstagare. Fram till 2017 består de nuvarande åldersbundna tillväxtprocenten och det nuvarande räknesättet.
Om man inte tar ut sin pension så fort man når nedre gränsen för ålderspension får man i fortsättningen en uppskovsförhöjning på pensionstillväxten om 0,4 procent per månad.
Enligt pensionsreformen avskaffas deltidspension 2017 och ersätts av partiell förtida ålderspension.
"Dess åldersgräns är 61 år och man kan ta ut 25 eller 50 procent av det pensionsbelopp som intjänats fram till dess pensionen börjar. På summan som betalas görs en månatlig förtidsminskning om 0,4 procent, vilken blir permanent även efter att man nått den officiella pensionsåldern. Resten av pensionen (75 eller 50 procent) börjar betalas ut utan förtidsminskning då man nått lägre gränsen för ålderspension", förklarar Strömberg.
Invalidpensionssystemet förblir som förut. Däremot har man infört ett nytt alternativ, arbetslivspensionen, som ger en person som fyllt 63 år möjlighet att gå i pension om personen under minst 38 år har utfört arbete som medför belastning och slitage.
Målet är en hållbar ekonomi
Den offentliga sektorns nya pensionsavtal gäller ca 500 000 anställda, varav 80 procent arbetar för kommuner, knappa 20 procent för staten, och resten för kyrkan eller FPA. Enligt Strömberg ligger bekymmer om hur pengarna ska räcka till bakom reformen.
"Befolkningen åldras snabbt och den förväntade livslängden har ökat snabbare än väntat. Då antalet personer som arbetar samtidigt minskar skulle pengarna som behövs för att betala ut pensioner ta slut i något skede om vi inte förlänger karriärerna. Reformen är särskilt viktig för kommuner, eftersom pensionsutgifterna har en stor betydelse för deras ekonomi."
Då man genomförde 2005 års pensionsreform förväntades 62-åringars livstid förlängas med drygt tre år fram till 2050. Enligt de nyaste befolkningsprognoserna kommer förlängningen att vara ca två gånger längre, så folk kommer att vara pensionerade under en betydligt längre tid än tidigare.
I början kommer reformen att höja pensionsutgifterna då de längre karriärerna för med sig en högre pensionsnivå. 2020 uppskattas kommunernas utgifter öka med 28 miljoner euro och statens utgifter med 19 miljoner euro. 2030 kan man dock redan se inbesparingar; 175 miljoner euro för kommunerna och 39 miljoner euro för staten varje år.
Text: Paula Mannonen
Mer information
regeringsråd Erik Strömberg, tfn 02951 63190, fornamn.efternamn@stm.fi