Inom social- och hälsovården behövs mer gemensamt ansvar och starkare statlig styrning

social- och hälsovårdsministeriet

1.2.2016 14.53

Pressmeddelande 10/2016

För att social- och hälsovårdsreformen ska lyckas krävs tydligare statlig styrning än för närvarande och framför allt att alla aktörer har ett gemensamt ansvar, anser de utredare som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet. Samtidigt bör man främja människornas välfärd och hälsa och förstå hur begränsade de offentliga medlen är.

Utredarna hade till uppgift att dryfta olika sätt att förnya styrningen av social- och hälsovården så att den blir effektivare än för närvarande.

Man vill samordna finansieringen av social- och hälsovården och den innehållsmässiga styrningen så att hälso- och välfärdsskillnaderna mellan människorna kan utjämnas på ett kostnadseffektivt sätt. Det innebär att staten styr de självstyrande områdena när det gäller ibruktagande av nya enhetliga verksamhetssätt, för att man ska kunna tillhandahålla människorna tjänster som ger större effekt för samma peng som nu. Avsikten är att stärka den statliga styrningen när ordnandet av social- och hälsotjänsterna överförs till de självstyrande områdena 2019.

Inom styrningen av social- och hälsovårdsreformen betonas ett helhetsperspektiv, där det gemensamma ansvaret för en verkningsfull verksamhet gäller alla nivåer inom social- och hälsovården. Hur verkningsfulla tjänsterna är beror både på den statliga styrningen och mötet mellan klienten och den enskilda yrkesverksamma personen inom social- och hälsovården.

Utredarna föreslår en enkel ledningsmodell som är likadan inom social- och hälsovårdens alla nivåer. I modellen beaktas vilka tjänster som produceras, med vilka resurser de produceras och hur tjänsternas effekter på främjandet av välfärden mäts. På nationell nivå måste man dra upp riktlinjer för förfaranden genom vilka man kan säkerställa att man håller sig inom budgeten och att tjänsterna är jämlika och rättvisa. Det är viktigt att serviceriktlinjerna bereds i öppen dialog med samhällets olika aktörer, inklusive medborgarna.

I utredningen föreslås att det ska inrättas en nationell strategisk social- och hälsovårdsenhet vid social- och hälsovårdsministeriet. Enheten ska i samarbete med andra aktörer definiera tillräckliga och jämlika social- och hälsotjänster samt främja kostnadseffektiva verksamhetssätt. Enheten ska ansvara för grunderna för fördelningen av resurserna och allokeringen av resurserna på det sätt som bäst främjar välfärden. Enheten ska dessutom ansvara för den nationella utvärderingen av social- och hälsovården.

I de självstyrande områdena bör det inrättas motsvarande regionala strategiska social- och hälsovårdsenheter. En motsvarande strategisk organisering krävs av tjänsteproducenterna. Som stöd för verksamheten ska dessutom inrättas fem forsknings- och utvecklingsenheter som är gemensamma för de självstyrande områdena.

Utredarna föreslår också att FPA och företagshälsovården inkluderas i social- och hälsovårdsreformen. Exempelvis FPA:s läkemedelskostnader borde inkluderas i de självstyrande områdenas budget. Då får hälso- och sjukvården ett incitament att behandla patienterna utan läkemedel. Dessutom bör kostnadseffektivitet tas in som ett läroämne inom social- och hälsovårdsbranschens utbildningsprogram. Kostnaderna uppstår i stor utsträckning till följd av de beslut som fattas av personalen inom social- och hälsovården.

Utredarnas rapport kommer att användas vid beredningen av en lag om ordnandet av social- och hälsovården och lagstiftning om landskapen. Man önskar få in åsikter om utredarnas förslag. En diskussion som är öppen för allmänheten finns på webbplatsen dinasikt.fiLink to an external websiteOpens in a new tab fram till 2.3.2016.

Ytterligare information:

projektchef, understatssekreterare Tuomas Pöysti, tfn 02951 63012
direktör Tarja Kauppila, tfn 044 754 3333
professor Anja Tuulonen, tfn 040 779 6278
direktör Päivi Voutilainen, tfn 02951 63403

aluehallintouudistus alueuudistus-arkisto sote-uudistus