Sakkunniggrupp: Coronakrisen har avslöjat välfärdssamhällets starka sidor och frakturer

Den undantagssituation som coronaepidemin orsakat har inverkat ojämnt på det finländska samhället och olika människogrupper. Den största bördan bärs av dem som redan är svaga. Situationen kräver både omedelbara och långsiktiga åtgärder för att förutsättningarna för, jämlikheten och jämställdheten i välfärdssamhället ska bevaras, fastställer en sakkunniggrupp under ledning av ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen.

En arbetsgrupp av sakkunniga som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet söker åtgärder för att stärka välfärden och jämlikheten i eftervården av coronaepidemin. Arbetsgruppens rapport lyfter fram de grundpelare i välfärdssamhället som kan användas för att förhindra att samhället bryts.

Uppmärksamhet fästs vid dem som drabbats mest av coronavirusepidemin

En övergripande välfärd för alla befolkningsgrupper är avgörande med tanke på samhällets sociala och ekonomiska hållbarhet. För att klara av krisen krävs att de resurser som behövs för att hantera krisen riktas jämnt och rättvist. Bördan får inte bli oskälig för någon generation eller grupp av människor.

Coronakrisen har avslöjat områden där välfärdssamhället riskerar att brytas. Därför är det nödvändigt att inrikta merparten av satsningarna på områden där pandemin har satt välfärden på prov mest.

Enligt sakkunniggruppen får man nu inte stoppa samhälleliga reformer som syftar till att jämställdhet och likabehandling faktiskt ska förverkligas. Tvärtom är det nödvändigt att stärka jämställdheten mellan könen och de mänskliga rättigheterna i denna situation.

Ett starkt civilsamhälle hjälper oss att klara av krisen

Sakkunniggruppen betonar att det civila samhällets resurser ska tryggas. Organisationer och andra aktörer i det civila samhället söker och representerar dem som riskerar att hamna i skuggan av det officiella servicesystemet. De ger en röst åt dem som ofta blir tysta. Dessutom stärker de de demokratiska påverkansmöjligheterna och delaktigheten i beslutsfattandet.

Under begränsningsåtgärderna har organisationer och andra aktörer inom det civila samhället smidigt och snabbt etablerat sig för att stödja dem som drabbats svårast av krisen. De bygger upp den sociala sammanhållningen och förtroendet i vardagen.

Tillgången till arbete för grupper med särskilda behov ska säkerställas

Särskilda riskgrupper i samband med coronapandemin är i fråga om sysselsättningen utöver unga, äldre, invandrare, personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra även kvinnor och självsysselsatta.

För att arbetsmarknaden inte ska splittras ytterligare ska man inom sysselsättningsåtgärderna säkerställa arbetsmöjligheterna för dessa grupper och akta sig för motsättningar. 

Regelbunden information om effekterna av välfärd och jämställdhet till stöd för beslut

Pandemin förändrar samhället, men det är ännu inte klart vilka dess globala konsekvenser är och hur bestående förändringarna är.

För att beslutens konsekvenser för välfärden och jämställdheten ska kunna bedömas föreslår arbetsgruppen att det skapas en nationell modell och nationella kriterier. Som underlag för detta kan vara kriterier som skapats av både OECD och nätverket Wellbeing Economy Governments.

För det andra föreslår arbetsgruppen att Statistikcentralen bygger indikatorer för permanent uppföljning som regelbundet producerar information om välfärdsutvecklingen till stöd för beslutsfattandet.

För det tredje föreslår arbetsgruppen att det i Finland inrättas ett oberoende råd för utvärdering av välfärdspolitiken. Rådet ska ha tillräckliga beredningsresurser. 

Ytterligare information

arbetsgruppens ordförande emeritus ärkebiskop Kari Mäkinen (kontaktbegäran till media@stm.fi)