Regeringen överlade om en handlingsplan för att bromsa coronavirusets spridning

Vid sin överläggning i dag den 3 september behandlade regeringen en handlingsplan som ska vara ett styrmedel för genomförande av rekommendationerna och begränsningarna enligt hybridstrategin efter den första fasen av coronavirusepidemin. Vid statsrådets allmänna sammanträde efter överläggningen bemyndigades social- och hälsovårdsministeriet genom statsrådets principbeslut att utfärda handlingsplanen.

Syftet med handlingsplanen är att i enlighet med regeringens hybridstrategi förhindra att viruset sprids i samhället, trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft och skydda särskilt dem som tillhör riskgrupper.
I handlingsplanen delas lägesbilden över epidemin upp i tre riktgivande faser:

• Utgångsnivån, som motsvarar läget i mitten av sommaren 2020. Incidensen av infektioner är låg och andelen infektioner av inhemskt ursprung liten.
• Upptrappningsfasen, där den regionala incidensen av infektioner är >10–25/100 000/14 dygn. Det förekommer lokala och regionala smittkedjor som i regel kan spåras, och det är möjligt att svara mot behovet av sjukhusvård utan att vidta särskilda åtgärder.
• Spridningsfasen, där infektioner sprider sig regionalt eller mer övergripande och incidensen är >18–50/100 000/14 dygn. Antalet sjukdomsfall ökar dagligen med mer än 10 %. Mindre än hälften av smittkällorna kan spåras, och behovet av sjukhusvård och intensivvård ökar kraftigt.

Klassificeringen av både det regionala och det riksomfattande epidemiologiska läget baserar sig på en helhetsbedömning där både kvantitativa och kvalitativa kriterier tillämpas. I helhetsbedömningen beaktas också i vilken riktning och hur snabbt läget utvecklas och hur regionens befolkningsunderlag ser ut.

För att man effektivt ska kunna förhindra smittspridning, måste åtgärderna enligt hybridstrategin inriktas på grundval av hur ändamålsenliga de är ur en epidemiologisk och medicinsk synvinkel.

• Åtgärderna enligt principen om att testa, spåra, isolera och behandla riktar sig i första hand till personer som misstänks vara smittade och till deras exponerade närkontakter. Målet är att bryta smittkedjor och förhindra att viruset sprids bland befolkningen.
• Riktade rekommendationer och begränsningar gäller lokaler, evenemang och verksamhet där risken för spridning av viruset med fog kan anses vara förhöjd. Begränsningarna gäller i regel lokalt eller regionalt. Även i detta fall ska begränsningarna vara nödvändiga och proportionerliga. 
• De rekommendationer som riktar sig till hela befolkningen syftar till att minska kontakter (upprätthållandet av tillräckliga avstånd, rekommendationen om distansarbete) och möjligheter till smittspridning i vardagen (hosthygien, munskydd). 
• Omfattande begränsningar som riktar sig till befolkningen kan vara motiverade som en sista åtgärd för att avvärja ett allvarligt hot om epidemins spridning. 

På utgångsnivån betonas hygienrekommendationer som gäller hela befolkningen, lokala och regionala myndighetsåtgärder (identifiering av de underliggande orsakerna till smittspridning, testning och brytande av smittkedjor) samt materiell beredskap inför en eventuell spridning av epidemin. Det strategiska målet för dessa åtgärder är att Finland ska hålla sig på denna nivå där epidemin inte sprids.

När upptrappningsfasen hotar gäller det att ytterligare effektivisera åtgärderna enligt lagstiftningen om smittsamma sjukdomar, identifieringen av dem som blivit smittade samt spårningen och brytandet av smittkedjor. Dessutom införs nya metoder på individnivå för att förebygga smitta.

Om epidemin trots alla försiktighetsåtgärder visar tecken på att växa sig till spridningsfasen, ska som ytterligare nödvändiga åtgärder införas mer övergripande och strängare regionala och riksomfattande rekommendationer och begränsningar. Dessutom gäller det att vara beredd att öka vårdkapaciteten.

Handlingsplanen tillämpas parallellt med åtgärderna och återuppbyggnaden efter den första fasen av epidemin. Införandet av rekommendationer och restriktioner förutsätter en övergripande bedömning, där besluten övervägs med tanke på de epidemiologiska, sociala och ekonomiska konsekvenserna samt i förhållande till de grundläggande fri- och rättigheterna. 

Den riksomfattande helhetsbilden av åtgärderna följs upp vid social- och hälsovårdsministeriet och i statsrådets covid-19-samordningsgrupp. På statsrådsnivå granskas särskilt hur hybridstrategin som helhet fungerar och hur verkningsfull den är samt vilka förutsättningar som finns för regional verksamhet.

Ytterligare information: Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected], och Mika Salminen, direktör, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected]