Principer för barnskyddet i Finland
Barnombudsmannen Tuomas Kurttila och jurist Riitta Burrell berättar i en video om principerna för barnskyddet och barnens ställning i Finland.
Länk till videon: https://www.youtube.com/watch?v=eygfg8pzJVsСсылка на другой сайтОткрывается в новой вкладке
Textversion av videon
Tuomas Kurttila, barnombudsman
”Jag är Tuomas Kurttila, barnombudsman här i Finland. FN:s konvention om barnens rättigheter är i kraft i Finland. FN:s konvention om barnens rättigheter garanterar att barnets bästa står i centrum i all verksamhet som myndigheterna och samhället bedriver. Det är det viktigaste. Detta gäller även barnskyddet. Detta gäller alltså även de situationer där man från samhällets sida tvingas ta ställning till om det är bra för barnet att växa upp och utvecklas i den miljö som barnet befinner sig i, i den familj som det växer upp i. Dessa situationer är ofta svåra för familjerna, men särskilt svåra är de för barnen.”
”Det är samhällets uppgift att garantera att barnen har det bra under sin uppväxt och utveckling. Barnskyddet är kommunernas ansvar i Finland. I kommunerna utför yrkesutbildade personer detta arbete. Barnets bästa står alltså i centrum men också samtidigt barnets privatliv. Finland vill inte framhäva bilden av barnet i sig i situationer där barnet i själva verket behöver skydd, trygghet och ett privatliv.”
”Barnskyddet har till uppgift att stödja familjen och även stödja barnet så att det kan återvända till den familj där det har bott och levt. Är detta alltid möjligt? Detta bedöms separat från fall till fall men det är en målsättning. Familjen och föräldrarna lämnas inte heller ensamma. Det finns stöd och hjälp att tillgå för dem. Det är precis vad de behöver. Men även barnet behöver stöd. Barnets bästa och rättigheter är alltid den främsta frågan inom barnskyddet.”
”Det är viktigt att var och en som bor och lever i Finland känner till vilka saker som är bindande för familjen och uppfostran. Därför vill jag nämna kroppslig aga. Kroppslig aga är inte tillåten i detta land. I situationer där kroppslig aga används får man med barnskyddet att göra. Barnens rättigheter är skyldigheter för oss vuxna. Vi vuxna är inte fullkomliga. Det finns inga fullkomliga familjer eller föräldrar. Därför är barnskyddet till som stöd och ett skydd för barnet.”
Riitta Burrell, jurist
”Jag heter Riitta Burrell. Jag arbetar som jurist vid social- och hälsovårdsministeriet. Till att börja med ska det påpekas att lagstiftningen i Finland värnar integritetsskyddet för klienter inom social- och hälsovården. Därmed kan myndigheterna inte på något sätt kommentera enskilda barnskyddsfall. Därför berättar jag på en allmän nivå om barnskyddslagens bestämmelser om omhändertagande.”
”Enligt barnskyddslagen ska för det första ett barn omhändertas när brister i omsorgen om barnet hotar att allvarligt äventyra barnets hälsa eller utveckling. Bakom detta finns i praktiken ofta föräldrarnas psykiska problem eller missbruksproblem.”
”För det andra ska ett barn omhändertas om barnet allvarligt äventyrar sin hälsa eller utveckling genom att till exempel använda rusmedel eller göra sig skyldig till ett brott. Med andra ord kan ett barn omhändertas endast om dess hälsa eller utveckling är allvarligt hotad.”
”Barnets kön, språk, religion, etnisk bakgrund eller någon annan motsvarande omständighet som gäller personen har ingen betydelse. Finlands grundlag förbjuder diskriminering och brott mot diskrimineringsförbudet är en gärning som är straffbar enligt strafflagen.”
”Om ett barn som fyllt 12 år eller föräldrarna motsätter sig omhändertagandet, avgörs ärendet av förvaltningsdomstolen. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Domstolarna i Finland är oberoende. Deras oberoende garanteras i grundlagen. Endast den gällande lagstiftningen är bindande för domstolarna. Ingen utomstående kan ingripa i deras avgöranden.”
”Omhändertagande är alltid en metod i sista hand för att hjälpa barnet. Barnet och dess familj får hjälp och stöd i första hand genom metoder inom ramen för socialtjänsterna. Sådana tjänster är enligt familjens rådande behov till exempel en stödperson, hemtjänst, ekonomiskt stöd samt vård- och terapiservice.”
”Om stödåtgärder inom öppenvården inte räcker till och barnets hälsa eller utveckling är allvarligt hotad, ska barnet omhändertas. Omhändertagandet är avsett att vara en temporär åtgärd. Målet är alltid återförening av familjen. Under omhändertagandet ska sådana stödåtgärder erbjudas och ordnas för föräldrarna som gör det möjligt för familjen att återförenas.”
Video: Kimmo Vainikainen