Den hundraåriga barn- och mödrarådgivningarnas framtid i välfärdsområdena
I år fyller barn- och mödrarådgivningsverksamheten 100 år. Verksamheten fick sin början i ett skjul i Barnens Borg i Helsingfors med bland annat arkiater och professor i barnsjukdomar Arvo Ylppö och översköterskan och friherrinnan Sophie Mannerheim.
Mannerheims Barnskyddsförbund hade en central roll vid inledandet av rådgivningsverksamheten. År 1944 blev verksamheten lagstadgad. Det betydde att alla kommuner måste ha en barn- och mödrarådgivning före år 1949. I och med folkhälsolagen (1972) blev rådgivningarna en del av kommunernas och samkommunernas hälsocentraler. I dag styrs rådgivningsverksamheten av hälso- och sjukvårdslagen (2010) och Statsrådets förordning 338/2011.
Under rådgivningarnas första årtionden sjönk dödligheten bland spädbarn och mammor i Finland betydligt. Hygienen i hemmen förbättrades, infektionssjukdomarna och tuberkulosfallen minskade och den systematiska vaccinationsverksamheten kom igång. Dagens rådgivningar erbjuder omfattande hälsoundersökningar med syftet att främja hela familjens hälsa och välbefinnande - en innan barnet föds, och tre efter barnets födelse. Sedan år 2015 har det också varit möjligt att få faderskapet erkänt vid rådgivningen före barnets födsel. Den här tjänsten används mycket. Samma möjlighet att få moderskapet erkänt har sedan år 2019 också de kvinnopar som genomgått fertilitetsbehandling. Rådgivningssystemet är fortfarande i en nyckelroll när det gäller barns vaccinskydd. Enligt rådgivningarnas klientenkät som genomfördes 2021 är klienterna nöjda med rådgivningarnas konfidentialitet, hälsovårdarnas omtanke om hur familjen har det och de beslut som fattas tillsammans med familjen.
Rådgivningen är kronjuvelen i det finländska hälsovårdssystemet. Den är en av vårt samhälles viktigaste investeringar i barnen och familjerna - och i vår framtid. Rådgivningarnas tjänster tillgodoser universella behov och är avsedda för alla kvinnor som väntar barn och alla barn och deras familjer. Rådgivningarna når i princip alla finländska barnfamiljer och mammor som väntar barn. Grunden för rådgivningsbyråtjänsterna är de periodiska hälsoundersökningarna, som också innefattar hälsorådgivning. På rådgivningen bedömer man också de gravida mammornas, barnens och familjernas situation som helhet och skräddarsyr stödtjänster för de som behöver det.
Rådgivningsbyråtjänsterna i social- och hälsovårdsreformen
I samband med social- och hälsovårdsreformen överförs rådgivningsbyråtjänsterna till välfärdsområdena. Nu har välfärdsområdena därför en bra möjlighet att utforma en ny vision för rådgivningsverksamheten som förhoppningsvis kan styra rådgivningsverksamheten de följande hundra åren. Man måste kartlägga resurserna, ledningen, kvalitetsskillnader mellan olika verksamhetssätt och tillgängligheten inom rådgivningsbyråtjänsterna och utreda välfärdsområdenas utvecklingsbehov och planera de åtgärder som behövs. Även rådgivningsbyråernas servicenätverk i varje välfärdsområde behöver kartläggas, dvs. hur och i vilka kommuner, stadsdelar och verksamhetsenheter tjänsterna ska ordnas i välfärdsområdet.
Samtidigt är det också viktigt att identifiera rådgivningsbyråtjänsternas särdrag. Logiken i verksamheten skiljer sig till exempel från hälsocentralernas och de andra social- och hälsovårdstjänsternas verksamhet. Tjänsterna används av alla barnfamiljer. De periodiska hälsoundersökningarna bildar en sammanhängande planerad helhet med regelbundna möten med familjerna. Det här gör rådgivningsbyråtjänsterna speciella jämfört med de övriga social- och hälsovårdstjänsterna. Det är viktigt att arbetsledningen fungerar bra och att verksamheten utvecklas i en mer kundorienterad riktning tillsammans med personalen och med beaktande av personalens välbefinnande.
Tjänsterna för barnfamiljer
Rådgivningsbyråerna är en viktig del av social- och hälsovårdstjänsterna. De fungerar som en inkörsport eller knutpunkt till övriga social- och hälsovårdstjänster - i den mån sådana behövs. Rådgivningsbyråernas kärnuppgift är att identifiera risker och eventuella servicebehov och att hänvisa klienten till andra tjänster om det behövs.
Välfärdsområdena skapar nu strukturerna för samarbetet mellan rådgivningsbyråerna och övriga tjänster inom primärvård, mun- och tandvård, socialvård och specialiserad sjukvård. Dessutom behövs det ett välfungerande samarbete med de tjänster som blir kvar i kommunerna, som till exempel småbarnspedagogiken, och med olika organisationer.
Barn- och mödrarådgivningsverksamheten är social- och hälsovårdens kronjuvel, och det ska den vara också i framtiden. Tjänsterna ska vara en integrerad del av de övriga social- och hälsovårdstjänsterna och utvecklas och förnyas enligt samtidens och klienternas föränderliga behov. Varma gratulationer till de hundraåriga rådgivningsbyråerna och deras personal, och till alla små och stora klienter!
Aki Lindén
Familje- och omsorgsminister