Ersättning till kommunerna för kostnader för egendomsarrangemang som anknyter till social- och hälsovårdsreformen och räddningsväsendet

En kompensationsreglering som tryggar den kommunala självstyrelsen har i lagen kopplats till egen-domsarrangemangen i samband med reformen av social- och hälsovården samt räddningstjänsterna. Kommunen har rätt att på ansökan få ersättning för sina kostnader under de förutsättningar som anges i lagen. 

I 43 § i den så kallade införandelagen för reformen (lagen om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen 616/2021) finns bestämmelser om ersättning för kommunernas kostnader för egendomsarrangemang i samband med reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet. I 44 § i denna lag finns bestämmelser om förfarandet för beviljandet av denna ersättning. 

Närmare bestämmelser om bestämmande av direkta kostnader som förorsakats av egendomsarrangemangen kommer att utfärdas genom förordning av statsrådet.

Alla kommuner har rätt till ersättning om lagens och förordningens villkor för ersättningsgränser och kostnader uppfylls.
 

Ersättning betalas inte direkt till kommunens bolag, utan den betalas till kommunen.

Ersättning betalas inte direkt till en samkommun, utan den betalas till kommunen.
 

I införandelagen finns bestämmelser om ersättningsgränser (en huvudregel och två kompletterande regler) och de kostnader som ersätts (netto). 

Kommunerna har rätt att få ersättning i den utsträckning det kalkylerade höjningsbehovet för kommunalskattesatsen som beror på direkta kostnader förorsakade av egendomsarrangemangen överstiger 0,5 procentenheter (ersättningsgräns). Kalkylen ska göras baserat på de senaste färdigställda beskatt-nings- och bokslutsuppgifterna. 

Om en kommuns inkomstskattesats för året då ansökan görs är minst 2,0 procentenheter högre än den viktade genomsnittliga inkomstskattesatsen för samtliga kommuner har kommunen därtill rätt att få ersättning för tre fjärdedelar av de kostnader som underskrider ersättningsgränsen. 

Dessutom föreskrivs det att kommunen emellertid har rätt att få ersättning för direkta kostnader för egendomsarrangemang, även om ersättningsgränsen inte överskrids, om kommunens möjlighet att besluta om sin egen ekonomi uppenbart äventyras.

Med ersättningsgräns avses intäkter som motsvarar 0,5 procentenheter av kommunens kommunalskattesats. Intäkterna från kommunalskatten fås genom att man dividerar beloppet av kommunalskatten enligt det senaste bokslutet med inkomstskatteprocenten för året i fråga (kommunalskattesatsen). Kalkylen ska göras baserat på de senaste färdigställda beskattnings- och bokslutsuppgifterna.  

Exempel A (huvudregel): 
Kommun A ansöker om ersättning hösten 2027. Nettokostnaderna för kommunen uppgår till 3 miljoner euro. Kommunens kommunalskattesats är 9,0 år 2027, och den viktade genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner är 7,60. De intäkter som motsvarar 0,5 procentenheter av kommunens kommunalskatt uppgår enligt det senaste bokslutet, som gäller 2026, till 1,75 miljoner euro. Detta belopp är kommunens ersättningsgräns. Intäkterna från kommunalskatten fås genom att man dividerar beloppet av kommunalskatten enligt det senaste bokslutet (här år 2026) med inkomstskatteprocenten för året i fråga (kommunalskattesatsen). Kommunen har rätt att få ersättning till den del som överskrider ersättningsgränsen, dvs. till den del kostnaderna överstiger gränsen på 1,75 miljoner euro. Kom-munen får till denna del 1,25 miljoner euro i ersättning enligt följande beräkningsformel: 3 – 1,75 = beloppet på ersättningen.

Kommunen kan dessutom få ersättning för tre fjärdedelar av de kostnader som underskrider ersättningsgränsen om kommunens kommunalskattesats för ansökningsåret 2027, utöver att ersättningsgränsen överskrids, är minst 2,0 procentenheter högre än den viktade genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner. Här är kommunens skattesats 1,4 procentenheter högre än landet i genomsnitt, så villkoret på 2,0 procentenheter uppfylls inte och kommunen är därför inte berättigad till ersättningar till denna del. Ersättningen uppgår till sammanlagt 1,25 miljoner euro.

Exempel B (ersättningsgränsen överskrids och kommunalskattesatsen är högre än genomsnit-tet): 
Kommun B ansöker om ersättning hösten 2027. Nettokostnaderna för kommunen uppgår till 3 miljo-ner euro. Kommunens kommunalskattesats är 10,0 år 2027, och den viktade genomsnittliga inkomst-skattesatsen för alla kommuner är 7,60. De intäkter som motsvarar 0,5 procentenheter av kommunens kommunalskatt uppgår enligt det senaste bokslutet, som gäller 2026, till 1,75 miljoner euro. Detta be-lopp är kommunens ersättningsgräns. Intäkterna från kommunalskatten fås genom att man dividerar beloppet av kommunalskatten enligt det senaste bokslutet (här år 2026) med inkomstskatteprocenten för året i fråga (kommunalskattesatsen).

Kommunen har rätt att få ersättning till den del som överskrider ersättningsgränsen, dvs. till den del kostnaderna överstiger gränsen på 1,75 miljoner euro. Kommunen får till denna del 1,25 miljoner euro i ersättning enligt följande beräkningsformel: 3 – 1,75 = beloppet på ersättningen. Kommunen har dessutom rätt att få ersättning för tre fjärdedelar av de kostnader som underskrider ersättningsgränsen. Detta gäller om kommunens kommunalskattesats för ansökningsåret 2027, utöver att ersättningsgränsen överskrids, är minst 2,0 procentenheter högre än den viktade genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner. Här är kommunens skattesats 2,4 procentenheter högre än den är i landet i genomsnitt, så villkoret på 2,0 procentenheter uppfylls och kommunen har således rätt till ersättning till denna del. Beloppet av denna ersättning fås enligt följande formel: ersättningsgränsen multiplicerat med 0,75 dvs. 1,75 × 0,75 = 1,3125 miljoner euro. Ersättningen uppgår till sammanlagt 1,25 miljoner euro + 1,3125 miljoner euro dvs. 2,5625 miljoner euro.

Exempel C (ersättningsgränsen underskrids och kommunalskattesatsen är högre än genom-snittet):
Kommun C ansöker om ersättning hösten 2027. Nettokostnaderna för kommunen uppgår till 1 miljoner euro. Kommunens kommunalskattesats är 10,0 år 2027, och den viktade genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner är 7,60. De intäkter som motsvarar 0,5 procentenheter av kommunens kommunalskatt uppgår enligt det senaste bokslutet, som gäller 2026, till 1,75 miljoner euro. Detta belopp är kommunens ersättningsgräns. Intäkterna från kommunalskatten fås genom att man dividerar beloppet av kommunalskatten enligt det senaste bokslutet (här år 2026) med inkomstskatteprocenten för året i fråga (kommunalskattesatsen).

Kommunen har rätt att få ersättning till den del som överskrider ersättningsgränsen, dvs. till den del kostnaderna överstiger gränsen på 1,75 miljoner euro. Kommunen får inte ersättning till denna del, eftersom kostnaderna (1 miljon euro) underskrider ersättningsgränsen (1,75 miljoner euro). Kommunen kan dessutom få ersättning för tre fjärdedelar av de kostnader som underskrider ersättningsgränsen. Detta gäller om kommunens kommunalskattesats för ansökningsåret 2027, utöver att ersättningsgränsen överskrids, är minst 2,0 procentenheter högre än den viktade genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner. Här är kommunens skattesats 2,4 procentenheter högre än den är i landet i genomsnitt, vilket innebär att villkoret på 2,0 procentenheter uppfylls. Eftersom kostnaderna underskrider ersättningsgränsen, har kommunen inte heller till denna del rätt till ersättning. Kommunen har inte rätt till ersättning utifrån ersättningsgränsen eller den högre skattesatsen.

Kommunen har emellertid rätt att få ersättning för direkta kostnader för egendomsarrangemang, även om ersättningsgränsen inte överskrids, om kommunens möjlighet att besluta om sin egen ekonomi uppenbart äventyras. Detta ska anges separat i kommunens ansökan.

Kommunen har rätt att få ersättning för direkta kostnader för egendomsarrangemang, även om ersättningsgränsen inte överskrids, om kommunens möjlighet att besluta om sin egen ekonomi uppenbart äventyras. Kommunen ska i sin ansökan ge en beskrivning av varför kommunen anser att dess ekonomiska självstyrelse äventyras, även om ersättningsgränsen inte överskrids. 

Ett tecken på detta kan till exempel vara att kommunen på grund av egendomsarrangemangen uppfyller kriterierna för utvärderingsförfarande för en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning. 

Det finns bestämmelser om tidsfristerna och processen för ansökan om ersättning. Ersättning kan sökas när kommunens alla kostnader för egendomsarrangemangen, dvs. kostnader och intäkter, är kända. När man beräknar kostnaderna och intäkterna beaktas alla kostnader och intäkter från och med att reformen träder i kraft.

Kommunen ska lämna in ansökan till finansministeriet senast före utgången av 2027. Om välfärdsområdet har utnyttjat sin rätt enligt 22 § 2 mom. att förlänga hyresavtalet ska kommunen lämna sin ansökan före utgången av 2028. 

Finansministeriet beslutar om ersättning beviljas. Före beslutet fattas ska innehållet i och beloppet för de direkta kostnaderna för kommunen bedömas vid en överläggning mellan kommunen och finansministeriet. 
 

Det är ändamålsenligt att kommunens ekonomiförvaltning på förhand förbereder sig på att verifiera kostnadsbeloppet.

Som direkta kostnader som berättigar till ersättning räknas skillnaden mellan de verifierbara kostnader och intäkter av egendomen som är föremål för egendomsarrangemangen som uppkommer efter att reformen har trätt i kraft. När man beräknar kostnaderna och intäkterna beaktas alla kostnader och intäkter från och med att reformen träder i kraft. 

Kostnaderna och intäkterna för den egendom som är föremål för egendomsarrangemangen ska basera sig på kommunens bokföring. Om det uppstår intäkter och kostnader under en längre period, är det ändamålsenligt att följa dem separat i bokföringen.
 

Kommunen ska till ansökan bifoga en precis specifikation enligt objekt av de ersättningsberättigande kostnaderna. Ersättningsberättigande kostnader är de faktiska utgifter enligt kommunens bokföring som sannolikt inte längre ger motsvarande inkomster. Med kostnader avses också planenliga avskriv-ningar som gjorts från egendomen och överlåtelseförluster för egendomen. Kommunen ska till ansökan foga en specifikation av de intäkter som hänför sig till kostnaderna. Med intäkter avses de faktiska inkomsterna enligt kommunens bokföring samt överlåtelsevinsten av egendomen. 

Ansökan ska också innehålla en skriftlig redogörelse om de avskrivningstider som använts som grund för de kostnader som ansökan gäller, grunderna för hur nedskrivningen bestäms, grunderna för rivningskostnaderna och grunderna för övriga kostnader och intäkter samt övriga redogörelser jämte grunder som behövs för att bevilja och fastställa ersättningen. 

Kommunen ska till ansökan också bifoga ett yttrande från en CGR-revisor. Yttrandet ska gälla de direkta kostnader som ligger till grund för den ersättning som avses i ansökan. 

Intäkterna dras av från de direkta och nödvändiga kostnader som uppstått. 
Nödvändiga kostnader är kostnader som kommunen inte har kunnat undvika genom sina egna åtgärder. Alla kostnader och intäkter som föranleds av egendomsarrangemangen räknas samman.
 

Direkta och nödvändiga kostnader som kommunen inte har kunnat undvika genom sina egna åtgärder. Med kostnader avses sådana faktiska utgifter enligt kommunens bokföring som sannolikt inte längre genererar någon sådan inkomst som motsvarar dessa utgifter. Kostnaderna ska vara faktiska och deras grund och belopp ska kunna verifieras utifrån uppgifterna i bokföringen.  Som kostnader som ligger till grund för ersättningen betraktas också planenliga avskrivningar och nedskrivningar av egendom samt rivningskostnader. Till exempel ett lån, amortering av lånet eller en ändring av dess grundkapital är inte en i denna paragraf avsedd utgift som framgår av bokföringen.
 

De kostnader som ligger till grund för ersättningen ska realiseras enligt prestationsprincipen under perioden 1.1.2023–31.12.2027. 

Om ett välfärdsområde har använt sin rätt att förlänga hyresavtalet för lokalen i enlighet med 22 § 2 mom. i införandelagen anses de kostnader som hänför sig till denna verksamhetslokal och har uppstått enligt prestationsprincipen vid utgången av 2028 vara kostnader som utgör grunden för ersättningen.

Som intäkter enligt prestationsprincipen anges de poster för vilka rätt har uppkommit. Som kostnader anges de poster för vilka betalningsskyldighet har uppkommit, oberoende av betalningstidpunkten.

Framtida utgifter godkänns inte som kostnader, dvs. ersättning kan inte sökas för kostnader som ännu inte uppstått.

Hyresintäkter som är obetalda efter avtalsperioden för hyresavtalet mellan kommunen och välfärdsområdet räknas inte in i de kostnader som ligger till grund för ersättningen.

Kostnaderna ska bero direkt på lagstiftningen och därigenom bero på till exempel beslutsfattandet i välfärdsområdet. Om kommunen genom ett eget beslut har sänkt hyran under den kostnadsnivå som byggnaden medför för kommunen, beaktas detta inte som en kostnad.

Fastighetens balansvärde används som värde vid beräkningen av ersättningen. 

Planenliga avskrivningar av fastigheten beräknas enligt de rekommenderade avskrivningstiderna i anvisningen av bokföringsnämndens sektion för välfärdsområdena och kommunerna, om kommunen inte anger någon motiverad orsak till att använda en annan avskrivningstid. Kommunen ska som bilaga till ansökan lämna en redogörelse om avskrivningstiderna.

Direkta rivningskostnader. Kommunen ska till ansökan foga en redogörelse om grunderna för rivningskostnaderna. Intäkterna från en eventuell försäljning av tomten dras av från de rivningskostnader som ska beaktas som grund för ersättningen. Kostnaderna för fortsatt användning av tomten är inte kostnader som berättigar till ersättning. 

En kommun som fått ersättning ska underrätta finansministeriet om åtgärder som inverkar på nettokostnaderna för egendomsarrangemangen. Informationen ska ges omedelbart, dock senast inom tre år från det att ersättningen beviljades. Finansministeriet ska inom sex månader från det att informationen gavs fatta beslut om huruvida ersättningen eller en del av den ska återbetalas.
 

Nej, det är inte möjligt. Ersättning betalas endast för direkta kostnader. Om kommunen till exempel köper konsultarbete för att fastställa kostnaderna för byggnader, beaktas de inte i de kostnader som kompenseras.   

Kommunens egna åtgärder kan vara utredningar om fortsatt användning (uthyrning, försäljning, omvandling till ett annat användningsändamål).

Åtgärder som sänker ersättningen kan till exempel vara passivitet vid utredning av fortsatt användning, en hyresnivå som är lägre än den hyra som anges i hyresförordningen eller bristfällig uppföljning av kostnader och intäkter.  

Kommunens intäkter dras av från de direkta kostnaderna. Kostnaderna och intäkterna granskas ur kommunens synvinkel som en helhet, dvs. ersättning kan inte beviljas om egendomsarrangemangens nettoeffekt som helhet är positiv. Intäkterna kan vara till exempel hyresintäkter och intäkter från försäljning av egendom. 
 
 

Ansökan ska åtföljas av ett yttrande från kommunens revisor om de direkta ersättningsgrundande kostnaderna.
 

Kommunen kan bli tvungen att återbetala ersättningen i sådana fall som anges i lagen.

Ersättningen anses ha beviljats uppenbart utan grund på det sätt som avses i 20 § 1 mom. statsunder-stödslagen i den utsträckning som senare uppgifter visar att kommunen genom egna åtgärder kunde ha undvikit de direkta kostnaderna.

En kommun som fått ersättning ska underrätta finansministeriet om åtgärder som inverkar på kostna-den för egendomsarrangemangen. Informationen ska ges omedelbart, dock senast inom tre år från det att ersättningen beviljades. Finansministeriet ska inom sex månader från det att informationen gavs fatta beslut om huruvida ersättningen eller en del av den ska återbetalas.