EU:s jämställdhetsministrar dryftade kvinnornas ställning i det ekonomiska beslu
Europeiska unionens jämställdhetsministrar sammanträdde den 7 oktober till ett informellt möte i Helsingfors. Ministrarna dryftade bland annat kvinnornas ställning i det ekonomiska beslutsfattandet och särskilt i privata företag. Ordförande för mötet var social- och hälsovårdsminister Tuula Haatainen, som också ansvarar för jämställdhetsfrågor. I mötet deltog även kommissionär Vladimir Spidla.
Jämställdhet mellan könen är en grundläggande rättighet i EU. Jämställdhet är också en förutsättning för den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och den sociala samhörigheten. Kvinnorna är underrepresenterade i beslutsfattandet och därför måste situationen ändras. Kommissionen anser att det är viktigt att öka kvinnornas deltagande i beslutsprocessen och betonar att ett jämnare deltagande bland kvinnor och män i det ekonomiska beslutsfattandet skulle skapa mera produktiva och kreativa arbetsmiljöer. I arbetslivet behövs också flexibilitet och insyn i befordringsgrunderna. Dessutom behövs omsorgs- och vårdtjänster ordnade av samhället för att stöda båda föräldrarnas möjligheter att delta i arbetslivet.
EU:s kommission planerar att år 2007 grunda ett nätverk för kvinnor i ledande ställning inom näringslivet och politiken. Kommissionen har också som avsikt att stöda forskningsutbyte och utbyte av god praxis. Målet är att grunda ett sakkunnignätverk för att främja kvinnornas ställning i beslutsfattandet samt en europeisk databas där man skulle samla information om män och kvinnor i ledande ställning.
I flera europeiska länder har man vidtagit åtgärder för att få mera kvinnor i privata företags styrelser. Det förekommer stora skillnader mellan länderna beträffande antalet kvinnliga ledare. De baltiska länderna ligger i topp, följda av Frankrike och Storbritannien. Alla dessa länder har ett stort antal kvinnor i ledande ställning. Sverige kommer på sjuttonde plats och Finland på adertonde. I de forna öststaterna är situationen i genomsnitt bättre än i EU-länderna. Norge har största antalet kvinnor i börsbolagens styrelser, därefter följer Sverige, Bulgarien, Slovenien, Lettland och Finland.
Utredningar visar att det finns en korrelation mellan företagets goda produktivitet och en pluralistisk direktion. Sådana företag som hade män och kvinnor, representanter av olika etnisk bakgrund osv. i sin direktion klarar sig bra också ekonomiskt. Frågan har nu gått vidare till de politiska beslutsfattarna och målet är att få till stånd en ändrad praxis i hela Europa.