Socialservice
Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för socialpolitiken och bereder lagstiftning om socialvård.
Socialvården regleras i socialvårdslagen (1301/2014) samt i flertalet speciallagar.
Med socialvård avses socialservice och stödtjänster som ingår i den samt åtgärder genom vilka yrkesutbildad personal inom socialvården främjar och upprätthåller individens, familjens och gemenskapens funktionsförmåga, sociala välfärd, trygghet och delaktighet.
Den kommunala socialservicen
Alla som vistas i en kommun har rätt att i brådskande fall få socialservice som baserar sig på hans eller hennes individuella behov, så att hans eller hennes rätt till nödvändig omsorg och försörjning inte äventyras.
I andra än brådskande fall svarar personens hemkommun för att ordna socialvårdstjänster.
Socialservice ordnas för stödbehov
Socialservice ska ordnas:
- som stöd för att klara av det dagliga livet,
- för stödbehov med anknytning till boende,
- för behov av ekonomiskt stöd,
- för att förhindra marginalisering och främja delaktighet,
- för stödbehov på grund av närstående- och familjevåld samt annat våld eller annan illabehandling,
- för stödbehov i anslutning till akuta krissituationer,
- för att stödja en balanserad utveckling och välfärd hos barn,
- för stödbehov på grund av missbruk av berusningsmedel, psykisk ohälsa, annan sjukdom, skada eller åldrande,
- för stödbehov med anknytning till annan fysisk, psykisk, social eller kognitiv funktionsförmåga,
- för att stödja anhöriga och närstående till personer som behöver stöd.
Servicebehovet bedöms genom att göra en bedömning av servicebehovet. Var och en har rätt att få en bedömning av sitt servicebehov, om det inte är uppenbart onödigt att göra en bedömning. Bedömningen av servicebehovet ska påbörjas utan dröjsmål och slutföras utan ogrundat dröjsmål. Brådskande service ska ordnas genast.
När bedömningen görs ska det redogöras för klienten vilka hans eller hennes rättigheter och skyldigheter enligt den allmänna lagstiftningen eller speciallagstiftningen är samt för de olika alternativen vid tillhandahållandet av tjänster och deras effekter liksom också för andra omständigheter som är av betydelse för klientens ärende.
En socialvårdsklient har också rätt till en egen kontaktperson, som har i uppgift att i enlighet med klientens behov och intresse främja ordnandet av service för klienten enligt bedömningen av servicebehovet.
Allmän socialservice enligt socialvårdslagen omfattar:
- Socialt arbete och social handledning
- Social rehabilitering
- Familjearbete
- Hemservice och hemvård
- Stöd för närståendevård
- Boendeservice
- Institutionsvård
- Service som stöder rörlighet
- Alkohol- och drogarbete
- Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor
- Övervakning av umgänge mellan barn och förälder
Kommunala socialtjänster som tillhandahålls med stöd av speciallagstiftning är bl.a. handikappservice, specialomsorger om utvecklingsstörda, kompletterande och förebyggande utkomststöd, barnskyddet, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, medling i anslutning till vårdnad av barn och umgängesrätt, familjevård och stöd för närståendevård.
Största delen av socialservicen enligt socialvårdslagen är så kallad anslagsbunden service. Kommunen kan inom ramen för lagstiftningen tillämpa prövning vid beviljandet av servicen. Beviljandet av också dessa tjänster ska emellertid alltid grunda sig på en individuell bedömning av servicebehovet, och man kan inte utesluta någon klientgrupp ur servicen på basis av kommunens anvisningar.
Eftersom servicen och lagstiftningen som styr den är omfattande, grupperas servicen ofta enligt livscykelmodellen i service för barnfamiljer, vuxna och äldre, även om servicen grundar sig på samma lagstiftning.
Servicen för barnfamiljer består bland annat av hemservice, familjearbete och rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor.
Socialservice för äldre omfattar bland annat hemservice, stöd för närståendevård, service som stöder rörlighet och institutionsvård.
Handikappade anlitar i första hand de allmänna social- och hälsotjänsterna och om de inte är tillräckliga finns det specialtjänster.
Privat socialvård
Socialservice som produceras av företag och organisationer kompletterar de kommunala tjänsterna. En kommun eller samkommun kan också köpa tjänster av privata serviceproducenter.
Utveckling av socialvården
Kompetenscentren inom det sociala området samlar kommunerna inom sitt område, forskningsinstitut och utbildningsorganisationer och andra organisationer för forsknings- och utvecklingssamarbete inom sitt område.
Övriga myndigheters ansvar inom socialvården
Institutet för hälsa och välfärd (THL) är en sakkunniginstans och forskningsanstalt som producerar information för dem som arbetar inom socialbranschen.
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira ansvarar för riksomfattande styrnings-, tillstånds- och tillsynsuppgifter inom socialvården.
Regionförvaltningsverken (RFV) styr och övervakar verksamheten inom socialvården inom sina respektive områden. RFV styr och övervakar både kommunala och privata socialvårdstjänster.