Regeringens jämställdhetsprogram har framskridit i enlighet med målen
Regeringens förvaltningsövergripande arbetsgrupp för jämställdhetsprogrammet har bedömt hur programmet framskrider och gjort en slutrapport. I slutrapporten bedömer den att största delen av åtgärderna i jämställdhetsprogrammet har genomförts som planerat trots de kriser som skakat om världen. Regeringen diskuterade jämställdhetsprogrammet i aftonskolan den 22 februari.
Regeringens jämställdhetsprogram innehåller 55 centrala åtgärder som ministerierna vidtar för att främja jämställdheten. Åtgärderna gäller bland annat arbetslivet, samordningen av arbete och familjeliv, främjandet av ekonomisk jämställdhet och sexuella minoriteters rättigheter. Programmet främjar jämställdheten också inom småbarnspedagogiken och utbildningen, stärker etableringen av könsperspektivet och stöder förebyggandet av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Jämställdheten har stärkts genom lagstiftningen
Jämställdhetsprogrammet 2020–2023 innehöll exceptionellt många lagstiftningsprojekt, och de flesta av dem har slutförts. Under regeringsperioden har man förbättrat de könsminoriteternas ställning genom en reform av lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet, den s.k. translagen. I och med reformen av jämställdhetslagen utvidgades skyldigheten att ha en jämställdhetsplan till att gälla även småbarnspedagogiken. Ett stort framsteg när det gäller att minska våldet mot kvinnor och våldet i nära relationer har varit totalreformen av lagstiftningen om sexualbrott. Lagstiftningen har förbättrats bland annat genom ändringar i besöksförbudet och genom att tillägga könet till straffskärpningsgrunderna.
Största delen av åtgärderna har genomförts som planerat, men målen för lönejämställdheten och om att minska graviditets- och familjeledigheterna genom lagstiftningen har ännu inte uppfyllts. Genom att främja lönejämställdheten nationellt kan man stödja genomförandet av det direktiv om lönetransparens som EU-parlamentet och medlemsländerna förhandlade om i december 2022. Främjandet av jämställdheten har ofta tagit fart och fått stöd av EU-initiativen och av de internationella förpliktelserna i avtal.
Könsperspektivet får allt större betydelse
Under programperioden har man gjort framsteg när det gäller etableringen av könsperspektivet. Syftet med att beakta könsperspektivet i normal praxis är att få till stånd permanenta förändringar i fråga om förvaltningens verksamhetssätt och anvisningar, och därför kan etableringen ske långsamt och ojämnt här och där. Även om utvecklingen till vissa delar varit positiv har det varit en svår uppgift att etablera könsperspektivet i alla projekt och reformer. Exempelvis bedömningen av konsekvenserna för jämställdheten har ännu inte blivit en etablerad del av budgetprocessen eller lagberedningen.
Enligt slutrapporten skulle jämställdhetsprogrammet ge bättre resultat om könsperspektivet i fortsättningen skulle beaktas redan i beredningsskedet av reformer och projekt. Det svåra med att genomföra regeringens jämställdhetsprogram har visat sig bero på att programmen blir färdiga först när de centrala projekten för regeringsperioden redan kommit igång. Det är svårt att införa jämställdhetsmålen i projektet i efterhand. Vid ministerierna tror man ofta att skyldigheten att beakta jämställdheten i de olika reformerna hör till jämställdhetsprogrammet. Men enligt lagen har myndigheterna en skyldighet att planenligt främja jämställdheten.
Nu innehåller regeringsprogrammet fler jämställdhetsåtgärder än någonsin tidigare
Regeringsprogrammet har innehållit till och med 70 åtgärder för jämställdheten. För att undvika överlappande processer vid uppföljningen har man också denna gång kunnat ta med bara en del av alla regeringsperiodens jämställdhetsmål i jämställdhetsprogrammet. Därför skulle det krävas en mer omfattande analys än jämställdhetsprogrammet för att bedöma hur man lyckats främja jämställdheten som helhet under denna regeringsperiod. Trots det kan man konstatera att regeringen har genomfört flera sådana projekt som är centrala och viktiga med tanke på jämställdheten, till exempel reformerna av familjeledigheterna och lagstiftningen om sexualbrott.
”Jämställdhetsprogrammet är ett viktigt och nödvändigt verktyg vid främjandet av jämställdheten. Men för att få bästa möjliga resultat krävs det att alla aktörer förbinder sig till programmets mål och att åtgärderna följs upp grundligt”, sade minister Blomqvist under behandlingen av slutrapporten.Ministern konstaterade också, att den redogörelse om jämställdheten som regeringen gav 2022 innehåller de centrala riktlinjerna för främjandet av jämställdheten ända fram till utgången av 2020-talet.
Ytterligare information:
Laura Ollila, minister Blomqvists specialmedarbetare, tfn 029 515 0186, fornamn.efternamn@gov.fi
Päivi Yli-Pietilä, konsultativ tjänsteman, tfn 029 516 3228, fornamn.efternamn@gov.fi
Uppdaterad 23.2.2023 kl. 11.10: Felaktig term "sexuella minoritet" har ändrats till "könsminoritet".