De reformer av migrationspolitiken som ingår i regeringsprogrammet

Omvärlden och säkerhetsläget har förändrats avsevärt i Finland och i det övriga Europa på några år. Största delen av de andra EU-medlemsstaterna har infört strängare grunder för att upphäva eller inte bevilja internationell skyddsstatus.

Målet är att en utlänning ska beviljas internationellt skydd endast den tid det finns behov av det. En person som gör sig skyldig till brott kan vägras eller berövas sin skyddsstatus effektivare än tidigare.

Nej, det gör det inte. Lagändringen gäller uppehållstillstånd som beviljas i fortsättningen. 

Lagändringen är en del av de åtgärder som vidtas för att balansera de offentliga finanserna och som alla ska delta i. Det beräknas att man genom lagändringen uppnår en besparing på över 16 miljoner euro 2024–2025. Mottagningspenningen ska vara en kortvarig förmån för en person som är i behov av stöd och som inte kan få sin försörjning genom förvärvsarbete eller andra inkomster. Lagändring stadfästades den 5 juli 2024 och den trädde i kraft den 1 augusti 2024.

Lagändringen pågår. Avsikten är att förlänga giltighetstiden för den temporära lagen om minskning av mottagningspenningen och brukspenningen till den 11 juni 2026. För närvarande upphör giltighetstiden den 31 december 2025.

Gränsförfarandet blir ett bra verktyg för hanteringen av asylansökningar som sannolikt är ogrundade. Samtidigt kan man begränsa sökandenas möjligheter att röra sig från Finland till andra delar av Europa. Gränsförfarandet löser dock inte instrumentaliseringen av inresande vid östgränsen. Av de cirka 1 300 personer som kommit till Finland från Ryssland skulle färre än 100 ha hänvisats till gränsförfarandet. Lagändringar är stadfäst och trädde i kraft den 1 september 2024.

Vid gränsförfarandet prövas en ansökan enligt samma regler som vid asylförfarandet. Prövningen ska bara göras snabbare, det vill säga inom fyra veckor. Under prövningen av ansökan ska sökandena stanna i närheten av gränsen och de har inte rätt att röra sig fritt inom finskt territorium.

En förutsättning för att få medborgarskap är i fortsättningen en boendetid på åtta år i Finland i stället för nuvarande fem år. Lagändringen stadfästades den 5 juli 2024 och trädde i kraft den 1 oktober 2024.

Det föreslås skärpningar också i de andra villkoren för förvärv av medborgarskap (RP 19/2025). Ändringar föreslås i de villkor för naturalisation som gäller identitet, oförvitlighet och försörjning. En central ändring är att det i fortsättningen ska förutsättas att den som ansöker om finskt medborgarskap har en tryggad försörjning. Det räcker inte att sökandens försörjning enbart grundar sig på en arbetslöshetsförmån eller utkomststöd för att sökanden ska kunna beviljas medborgarskap. 

I bestämmelserna om förlust av medborgarskap föreslås det ändringar i fråga om situationer där en person kan förlora sitt medborgarskap på grund av att han eller hon har lämnat oriktiga uppgifter eller gjort sig skyldig till vissa brott mot Finlands vitala intressen.

Dessutom bereds införandet av ett medborgarskapsprov.

I Finland har ett medborgarskapsprov aldrig använts. Vid inrikesministeriet bereds alltså en helt ny förutsättning för förvärv av medborgarskap.  Frågorna i medborgarskapsproven i andra länder gäller till exempel allmän information om samhällets regler, landets historia och det politiska systemet. Avsikten är att lämna en proposition om medborgarskapsprovet till riksdagen hösten 2025. 

Enligt regeringsprogrammet är avsikten att utreda möjligheterna att i Finland övergå till reciprocitetsprincipen.

En utredning om systemet med dubbelt medborgarskap är under beredning. I detta skede är det ännu inte möjligt att säga vilka ändringar som eventuellt föreslås utifrån utredningen. Om färdigställandet av utredningen informeras separat.   

Avsikten är att införa flera nya metoder. Frivillig återresa till hemlandet stöds och avlägsnandet ur landet, när det behövs, effektiviseras. Tiden för tagande i förvar förlängs och möjligheterna till tagande i förvar på grund av allmän ordning och säkerhet ökas. Förutsättningarna för att lämna in nya ansökningar skärps och ogrundade nya ansökningar förhindras. 

Dessutom blir det möjligt att återkalla uppehållstillståndet för en utlänning som befinner sig utanför Finland och meddela inreseförbud av säkerhetsskäl. Samarbetet med tredjeländer för att främja återsändanden fördjupas i samarbete med utrikesministeriet.

Lagändringar som förhindrar kringgående av inresebestämmelserna stadfästes den 5 juli och trädde i kraft den 1 september 2024. 

De situationer då uppehållstillstånd inte beviljas anges i lagen mer ingående och på ett förpliktande sätt. Migrationsverket kommer att ha mindre prövningsrätt. Avsikten är att mer målmedvetet ingripa i klandervärt förfarande, sviklig verksamhet och missbruk av olika slag när uppehållstillstånd beviljas. 

Lagändringar som hindrar personer som kommit till landet som asylsökande från att övergå till att söka uppehållstillstånd på grund av arbete eller utbildning stadfästes den 5 juli 2024 och trädde i kraft den 1 september 2024.

En person som olagligt stannat kvar i landet kan i fortsättningen inte legalisera sin ställning direkt genom att börja arbeta eller studera. Lagändring upphäver inte sökandens rätt att arbeta eller studera i Finland utan förutsätter att man för att få uppehållstillstånd använder normala förfaranden och ansöker om uppehållstillstånd utomlands.