FI SV

Vanliga frågor om kriterier för icke-brådskande operativ verksamhet

Regeringen lämnade en proposition med kriterier för icke-brådskande operativ verksamhet den 13 december 2018.

Nedan finns en sammanställning av vanliga frågor och svar om propositionen och dess verkningar.

Varför har man uppställt kriterier för icke-brådskande operativ verksamhet? Vad är målet med dessa kriterier?

Målet med kriterierna är att säkerställa kvaliteten på operationer som utförs under narkos och garantera patientsäkerheten. I praktiken måste patienten i en nödsituation kunna förflyttas till intensivvårdsavdelningen vid ett sjukhus inom sjukvårdsdistriktet på 30 minuter.  

Genom förslaget ökar den jämlika behandlingen av privata och offentliga aktörer i krävande operativ verksamhet. Målet är att offentliga aktörer vid behov fortfarande ska kunna köpa operationer av andra offentliga aktörer eller privata sjukhus.

Det har lämnats en regeringsproposition om kriterier för icke-brådskande operativ verksamhet. Den gäller de operationer som utförs under narkos och med offentlig finansiering.

Varför behövs privata aktörer till att utföra operationer?

Privata operationer utnyttjas vid behov om den offentliga sektorns egen kapacitet inte räcker för att infria vårdgarantitiderna. På det sättet säkerställer man att människor får vård snabbt. Den offentliga sektorn kan således köpa operationer av ett företag som uppfyller motsvarande kriterier som ställs på den offentliga sektorns egen verksamhet. Samtidigt undviks en överlappande reservkapacitet, vilket i praktiken varit ett faktum om kretssjukhusnätverket upprätthållits. Risken beträffande upprätthållande av kapacitet överförs nu till privata serviceproducenter.

Gäller propositionen all operativ verksamhet som utförs av privata aktörer?

Propositionen gäller inte all operativ verksamhet som utförs av privata aktörer. Den gäller bara de åtgärder som utförs under narkos, där betalaren är en kommun eller ett sjukvårdsdistrikt. En privat aktör kan operera t.ex. med finansiering av patienten eller ett försäkringsbolag.

Kommer åtgärdsvolymer i enlighet med centraliseringsförordningen att krävas av den privata operativa verksamheten?

Då en privat aktör utför ingrepp som patienten eller försäkringsbolaget (inte en offentlig aktör) betalar förutsätts inte åtgärdsvolymer i enlighet med centraliseringsförordningen.

Om en privat aktör med offentlig finansiering utför sådana operationer som anges i centraliseringsförordningen, måste den uppfylla volymkraven. I volymen räknar man in alla ingrepp i fråga som utförts inom samma operationsenhet.

Kommer propositionen att öka antalet operationer som utförs med offentlig finansiering inom den privata sektorn?

Man har bedömt att 80 procent av den privata sektorns nuvarande volym i fortsättningen kommer att falla inom ramen för lagens tillämpningsområde i och med de nya kriterierna. Eftersom en del av verksamheten inte kommer att fylla lagens krav (för långt från stödsjukhuset och/eller för små operationsvolymer), kommer volymerna inom den privata sektorn sannolikt att minska från nuvarande nivå.

I övrigt inverkar sjukvårdsdistriktens köpbeslut på hur volymen av operationer som utförs med offentlig finansiering utvecklas inom den privata sektorn.

På vilket sätt berör propositionen offentliga producenter?

Den nya regleringen klargör situationen även bland de offentliga sjukhusen. Genom bestämmelserna blir det möjligt att ordna operativ verksamhet även i en verksamhetsenhet som inte har öppen samjour dygnet runt för kommuninvånarna. Vid en del av de offentliga sjukhusen är samjouren placerad på ett campusområde, dvs. den finns inte i samma fastighet som den operativa verksamheten.

Hur ska man definiera förflyttningstiden på 30 minuter?

Patienten ska befinna sig i den vård han eller hon behöver, till exempel på intensivvårdsavdelningen eller i operationssalen, inom 30 minuter från att den opererande enheten ringt nödcentralen. Förflyttningen görs av ambulans med användning av utryckningskörhastigheter. 

Vilket samband har propositionen med lagstiftningen om reformen av social- och hälsovården?

I valfrihetslagen föreslås bland annat kundsedlar för vård. Att använda dessa i operativ verksamhet är möjligt bara om icke-brådskande operationer som kräver anestesi också kan utföras någon annanstans än på sjukhus som har samjour dygnet runt.

Om det inträffar komplikationer i en operation som utförts av ett privat sjukhus, vem tar hand om och betalar dessa?

Ett privat sjukhus kan i allmänhet i en akut situation själv ta hand om komplikationer som sker i ett tidigt stadium och som är lindriga, men till exempel ett fall av infarkt hänvisas till ett joursjukhus. I detta fall betalar kommunen för vården på joursjukhuset på samma sätt som den betalar för ett fall i den offentliga vården som behöver brådskande vård.

Av reoperationerna hänvisas största delen den offentliga sektorn och därigenom är det hemkommunen som har kostnadsansvar för dem, såsom också för närvarande. Regeringens proposition ändrar inte detta.

I samband med upphandlingen kan köparen precisera vem som ska ansvara för eventuella komplikationer och hur kostnadsansvaret ska fördelas.
 

Ytterligare information:

Tuija Kumpulainen, överdirektör, avdelningschef, SHM, tfn 0295 163 280, fornamn.efternamn@stm.fi
Timo Keistinen, medicinalråd, SHM, tfn 0295 163 385, fornamn.efternamn@stm.fi
Anne Ilkka, regeringsråd, SHM, 0295 163 384, fornamn.efternamn@stm.fi

Mer information