Sök

Jour inom hälso- och sjukvården Med brådskande vård avses omedelbar bedömning och vård som inte kan skjutas upp utan att sjukdomen förvärras eller kroppsskadan försvåras och som gäller akut sjukdom, kroppsskada, försämring av en långvarig sjukdom ...

Väntetiderna inom vården (vårdgarantin) Bestämmelserna om de tider inom vilka man ska få vård finns i hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010. Väntetiderna inom den offentliga hälso- och sjukvården Akut vård och brådskande vår...

Hälso- och sjukvårdstjänster Syftet med hälso- och sjukvården är att främja och upprätthålla befolkningens hälsa, välfärd, arbets- och funktionsförmåga och sociala trygghet samt att minska hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupperna. Utgångspunk...

Mentalvård Syftet med mentalvårdsarbetet är att stärka den psykiska hälsan och minska hoten mot den psykiska hälsan. Mentalvårdsarbetet omfattar arbete som främjar psykisk hälsa, förebyggande av problem med psykisk hälsa och vård av psykisk hälsa ...

Genom propositionen stärks förebyggandet och vården av psykiska problem hos barn och unga som hör till tjänsterna på basnivå. Genom lagstiftningen fastställs en tidsmässig garanti för inledande av vård som kompletterar den gällande lagstiftningen om vårdgaranti i 51 och 51 a § i hälso- och sjukvårdslagen i fråga om tjänster för barn och unga på basnivå. Käännöksen apuna on käytetty Valtioneuvoston konekäännöspalvelu Auraa.

Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar, rekommendationer och offentlig delgivning På denna sida finns de anvisningar, rekommendationer och föreskrifter som social- och hälsovårdsministeriet från och med den 1 januari 2023 meddelat och som ...

Mun- och tandvård Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen av lagstiftning om mun- och tandvård och för de allmänna riktlinjerna för tjänsterna inom mun- och tandvården som en del av hälso- och sjukvården. Bestämmelser om tjänste...

Frågor och svar om lagstiftningen om mentalvård och rusmedel Mentalvården, missbrukar- och beroendevården samt mentalvårds- och rusmedelsarbetet inom socialvården regleras främst genom hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen. I mentalvårdsl...

Social- och hälsovårdens servicesystem och ansvar Social- och hälsovårdssystemet grundar sig på den offentliga social- och hälsovård som finansieras med statliga skattemedel. Tjänsterna produceras förutom av den offentliga sektorn även av privata ...

Vanliga frågor och svar om försöket med valfrihet för 65 år fyllda Vad innebär försöket för de som är 65 år eller äldre? Försöket går ut på att 65 år fyllda ska få gå till en privatläkare för en självrisk som motsvarar patientavgiften inom den off...

26.5.2026 | Vid mötet för husläkarprogrammets ledningsgrupp den 25 maj 2026 behandlades vårdarbetets centrala roll i utvecklingen av kontinuiteten i vården. Ytterligare fick ledningsgruppen en överblick över de modeller för kontinuiteten i vården som Norra Karelens välfärdsområde och Savolax välfärdsområde utvecklat och tillämpat. 

12.6.2026 | Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtanden om ett utkast till en regeringsproposition genom vilken försöket med valfrihet förlängs och samtidigt utökas antalet besök och tjänsteurvalet inom ramen för försöket. Utlåtanden kan lämnas in fram till den 2 augusti 2026.

Nordliga dimensionen Nordliga dimensionens partnerskap för hälsa och socialt välbefinnande (NDPHS) är ett forum för expertsamarbetet för hälsa och välfärd. Målet för partnerskapet är att visa vägen när det gäller att skapa hållbara och inkluderand...

Hälso- och sjukvårdstjänster för arbetslösa Välfärdsområdet är skyldigt att ordna hälso- och sjukvårdstjänster för arbetslösa. Bestämmelserna om hälso- och sjukvårdstjänsterna finns i hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010. V...

Hemsjukvård och hemsjukhusvård Med hemsjukvård stöds patientens möjligheter att klara sig hemma och med hemsjukhusvård patientens möjlighet att stanna hemma som ett alternativ till sjukhusvård. Att främja människors möjligheter att bo kvar hemma o...

Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården (APO) Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården bereder och utvecklar ärenden som gäller klientens och patientens ställning och rättigheter, personalen ino...

12.6.2026 | Den parlamentariska arbetsgruppen för välfärdsområdenas framtidsarbete sammanträdde för tredje gången i Riksdagshuset den 11 juni. Huvudtemat för mötet var lägesbilden av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet.

Social- och hälsocentralerna Social- och hälsocentralen är invånarens närmaste och mest bekanta vårdplats där många av de hälso- och sjukvårdstjänster som välfärdsområdet ordnar tillhandahålls. Vid social- och hälsocentralerna får man i synnerhet ...

19.3.2026 | Alla de välfärdsområden som ordnar primärvård har ansökt om social- och hälsovårdsministeriets statsunderstöd för utvecklandet av modellerna för vårdens kontinuitet, dvs. modellerna med egna vårdteam eller husläkare och yrkesutövarmodellerna.  

Medicinsk rehabilitering Kortfattat Medicinsk rehabilitering stöder funktionsförmågan då det behövs på grund av en sjukdom, en skada eller risk för skada. Välfärdsområdena ansvarar för att ordna rehabilitering i enlighet med hälso- och sjukvårdsla...

Socialjour Med socialjour avses ordnande av nödvändiga och brådskande socialvårdstjänster och andra stödåtgärder i olika sociala nöd- och krissituationer under alla tider på dygnet. Bestämmelser om socialjour finns i socialvårdslagen. Socialvårdsl...

Social- och hälsovårdsministeriet utlyser statsunderstöd för 2026–2027 för utvecklande av modeller för kontinuitet i vården.

Statsminister Sanna Marins regering verkställer programmet Framtidens social- och hälsocentral. I programmet utvecklas tjänsterna på basnivå inom social-, hälso- och sjukvården – tillgången till dem ska förbättras och tjänsterna ska samordnas så att de motsvarar människors behov.

Nationella försöket med valfrihet för 65 år fyllda Försöket går ut på att personer som fyllt 65 år ska få besöka en allmänläkare inom den privata sektorn för en självrisk som motsvarar kundavgiften inom den offentliga hälso- och sjukvården. Målgru...

Ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023.

Social- och hälsovårdsministeriet Social- och hälsovårdsminister Wille Rydman Sannfinländarna Social- och hälsovårdsminister Wille Rydman behandlar övriga ärenden som hör till social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde än de som minister för...

Social och hälsovårdsministeriet leder, övervakar och samordnar social- och hälsovårdens beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden.

Reform av den sociala tryggheten Finlands system för social trygghet Det finländska systemet för social trygghet består av de förmåner och stöd som tryggar utkomsten, av social- och hälsovårdstjänsterna och sysselsättningstjänsterna. Den sociala t...

12.2.2026 | Finländarnas hälsa är bättre än EU:s genomsnitt på många sätt, och vårt servicesystem är omfattande. Trots det visar den färska landsrapport från OECD och European Observatory on Health Systems and Policies som gäller Finland att alla inte får tillgång till vård på lika villkor i Finland. Av de som behövde medicinsk vård år 2024 meddelade 12,4 procent att de inte fick de tjänster som de behövde. Andelen är näst störst i EU.

19.2.2026 | Statistiken om välfärdsområdenas ekonomi 2025 innebär att både välfärdsområdena och staten kan ta en efterlängtad andningspaus. Diskussionen om underskott och kriser i välfärdsområdena kommer att ersättas med en positivare syn när ekonomin uppvisar ett överskott i hela landet. Men det betyder inte att vi nu löst de grundläggande problemen inom social- och hälsovården helt och hållet.

Avgifter för social- och hälsovård 2026 De klient- och patientavgifter för social- och hälsovård som fastställs i lagstiftningen är maximiavgifter. Välfärdsområdet bestämmer om det tar ut de högsta avgifterna som fastställs i lagen eller förordnin...

18.2.2026 | Husläkarprogrammets ledningsgrupp behandlade vid sitt första möte den 18 februari de modeller för vårdens kontinuitet som används i Päijänne-Tavastlands och Egentliga Tavastlands välfärdsområden.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och till lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att hälso- och sjukvårdslagen ändras t...

RP 55/2023 rd ShUB 10/2023 rd RSv 45/2023 rd Lag om ändring av 51 a § i en lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om ändring av hälso- och sjukvårdslagen (116/2023) 51 a § 1 mom. som följer: 51 ...

2.2.2026 | Social- och hälsovårdsministeriet utlyser statsunderstöd för 2026–2027 för utvecklande av modeller för kontinuitet i vården, dvs. modellerna med husläkare, egna vårdteam och yrkesutövare.  Statsunderstöd beviljas för sammanlagt 40 miljoner euro. Minst hälften av statsunderstöden beviljas till nya projekt för utvecklandet av yrkesutövarmodellen.

RP 171/2024 rd ShUB 4/2025 rd RSv 16/2025 rd Lag om ändring av 22 § i hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut fogas till 22 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), sådan paragrafen lyder i lag 581/2022, ett nytt 2 mom. som fö...

Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om grunderna för brådskande vård och förutsättningarna för jour inom olika medicinska verksamhetsområden I enlighet med statsrådets beslut upphävs i statsrådets förordning om grunderna fö...

RP 149/2024 rd ShUB 27/2024 rd RSv 187/2024 rd Lag om temporär ändring av 45 och 50 § i hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras temporärt i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 45 § och 50 § 7 mom., sådana de lyder, 45 §...

RP 149/2024 rd ShUB 27/2024 rd RSv 187/2024 rd Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 45 och 50 § samt 50 a § 3 mom., sådana de lyder, 45 § i lagarna 1516/2016 oc...

18.2.2026 | Enligt en utredning av social- och hälsovårdsministeriet ökade skillnaderna i verksamheten och ekonomin mellan välfärdsområdena under år 2025. Den här utvecklingen bedöms fortsätta också de kommande åren. Orsakerna bakom detta är bland annat befolkningens åldrande, det ökande servicebehovet och den ojämna regionala fördelningen av migrationen.