Aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa och avvecklingen av den – Frågor och svar

Förslaget om att slopa aktiveringsmodellen innebär att Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna från och med den 1 januari 2020 inte längre följer aktiviteten hos mottagare av arbetslöshetsförmåner utifrån aktiveringsmodellen. Arbetsinkomster och arbetstimmar ska fortfarande uppges med tanke på betalningen av arbetslöshetsförmånen och uppföljningen av arbetsvillkoret. Även deltagande i sysselsättningsfrämjande service (till exempel arbetsprövning, arbetskraftsutbildning eller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte) ska fortfarande uppges i ansökan, liksom även eventuella dagar som sökanden inte deltar i servicen.

En allmän skyldighet för arbetslösa arbetssökande är även i fortsättningen att aktivt söka jobb och utbildning samt följa den sysselsättningsplan som sökanden upprättat tillsammans med arbets- och näringsbyrån. Arbetssökanden ska bland annat söka och vara beredd att ta emot jobb som erbjuds och att delta i sysselsättningsfrämjande service och åtgärder. Om sökanden inte fullföljer dessa skyldigheter, kan han eller hon gå miste om arbetslöshetsförmånen för viss tid eller tills vidare.

Mer information om hur man ansöker om arbetslöshetsförmån fås av Folkpensionsanstalten eller den egna arbetslöshetskassan. Mer information om sysselsättningsfrämjande service fås av arbets- och näringsbyrån.

 

Om arbetslöshetsförmånen tidigare har sänkts på grund av aktiveringsmodellen, återgår den till normalt belopp vid ingången av 2020. Aktiveringsmodellen inverkar fortfarande på arbetslöshetsförmåner som tjänas in under 2019 men som betalas i januari 2020. En förmån som betalas för december 2019 kan alltså betalas till sänkt belopp i början av 2020.

Ingenting. Man ansöker om förmånen på normalt sätt, och förmåner som betalas ut för tiden efter den 1 januari 2020 betalas till fullt belopp. Det meddelas inte automatiskt något skriftligt beslut om ändringen av beloppet, men sökanden kan be att få ett beslut av den som betalar ut förmånen.

I samband med att aktiveringsmodellen infördes minskades antalet självriskdagar i början av arbetslösheten från sju till fem vardagar. Nu föreslogs inga ändringar i självrisktiden i början av arbetslösheten, så antalet självriskdagar är fem vardagar även i fortsättningen.

Slopandet av aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa inverkar inte på arbetslösas möjligheter att studera eller att delta i verksamhet som stöder jobbsökningen och sysselsättningen och som arrangeras av olika aktörer.

Medan aktiveringsmodellen var i kraft kunde arbetslöshetsförmån betalas till exempel för tiden för jobbsökarträning som ordnats av ett fackförbund. Det har nu inte gjorts några lagändringar som ändrar på detta. Med andra ord kan arbetslöshetsförmån fortsättningsvis betalas för tid som den arbetslösa deltar i sådan jobbsökarträning. Arbetslösa har också fortsättningsvis till exempel möjlighet att under vissa förutsättningar bedriva studier som varar högst sex månader utan att förlora arbetslöshetsförmånen.

Slopandet av skyldigheter och nedsättningar av förmåner som ingår i aktiveringsmodellen innebär inga ändringar i bestämmelserna om offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller i tillgången till service. Även i fortsättningen bedömer arbets- och näringsbyrån och arbetssökanden tillsammans arbetssökandens servicebehov, och utifrån detta erbjuds sökanden sådana tjänster som är lämpligast för honom eller henne.

 

Att arbeta under arbetslöshetstiden och att upphöra att vara arbetslös har blivit vanligare efter att aktiveringsmodellen infördes. Det är dock svårt att bedöma aktiveringsmodellens sysselsättningseffekter, eftersom det är svårt att separera modellens effekter från den övriga sysselsättnings- och konjunkturutveckling som skett samtidigt. Aktiveringsmodellens sysselsättningseffekter har inte gått att påvisa genom forskning, eftersom den övriga sysselsättnings- och konjunkturutvecklingen samtidigt har varit positiv.

Sysselsättningen hos dem som får inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning har förbättrats, men det är svårt att säga vilken roll aktiveringsmodellen har haft i denna utveckling. Arbetslösheten hos människor som får grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd har enligt forskningen inte minskat.

Aktiveringsmodellen har ökat de arbetslösas deltagande i sysselsättningsfrämjande service. Detta har i synnerhet gällt sådan kortvarig service som varar högst fem dagar. Det är möjligt att aktiveringsmodellen har aktiverat människor att i synnerhet delta i sysselsättningsfrämjande service och att slopandet av modellen minskar denna aktivitet. Samtidigt är det svårt att säga om aktivare deltagande i service har bidragit till ökad sysselsättning. Genom aktiv arbetskraftspolitik kan man fortsättningsvis upprätthålla ett högt deltagande i sysselsättningsfrämjande service, om arbetslösa hänvisas till sådan service i samband med periodiska intervjuer, servicen inkluderas i sysselsättningsplanerna och mottagare av utkomstskydd för arbetslösa förpliktas att delta i sådan service.

Under den tid som aktiveringsmodellen varit i kraft har arbetsmarknadsstödet per månad sänkts för i medeltal 39 procent av mottagarna (34 procent av dagarna), arbetslöshetsdagpenningen sänkts för 31 procent av mottagarna (26 procent av dagarna) och den inkomstrelaterade dagpenningen sänkts för 32 procent av mottagarna (29 procent av dagarna) på grund av aktiveringsmodellen. Aktiveringsmodellen har sänkt arbetslöshetsförmånen för i synnerhet äldre arbetslösa.

Enligt uppgifterna om aktiveringsmodellens konsekvenser har förmånen inte sänkts i större grad i glesbebyggda områden jämfört med i städerna. Mellan olika landskap förekommer dock i någon mån skillnader i hur vanligt det är att förmånen sänks. Det har varit vanligare bland män än bland kvinnor att förmånen har sänkts.

Aktiveringsmodellens konsekvenser har undersökts i tre separata projekt. Senast publicerades slutrapporten om en studie som gjorts av statens ekonomiska forskningscentral (VATT).

• Kyyrä, Naumanen, Pesola, Uusitalo och Ylikännö: Aktiivimallin vaikutus työttömiin ja TE-toimistojen toimintaan (VATT Tutkimukset 46)
• Kyyrä, Naumanen, Pesola, Uusitalo och Ylikännö, Aktiivimallin vaikutusten arviointi – Mallin käyttöönoton jälkeisiä muutoksia työttömyysetuuksissa, työttömyyden aikaisessa työnteossa, työllistymistä edistäviin palveluihin osallistumisessa sekä työ- ja elinkeinotoi-mistojen toiminnassa, interimsrapport 3.5.2019
• Kyyrä, Pesola och Uusitalo, Aktiivimalli ja ansiosidonnainen työttömyysturva, VATT Muistiot 57
• Folkpensionsanstaltens utredning om aktiveringsmodellens konsekvenser för mottagarna av arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning

Hur genomförs slopandet av aktiveringsmodellen?

Slopandet av aktiveringsmodellen förutsatte en ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. På grund av slopandet av aktiveringsmodellen ändrades också de bestämmelser om statsandel för inkomstrelaterad dagpenning som ingår i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och lagen om arbetslöshetskassor. Regeringens proposition med förslag till ändring av lagarna lämnades till riksdagen den 7 november 2019. Riksdagen godkände slopandet av aktiveringsmodellen den 11 december 2019 och republikens president stadfäste lagen den 19 december 2019.  

Enligt regeringsprogrammet är regeringens mål att höja sysselsättningsgraden till 75 procent. För att nå det målet ska det användas metoder som är kostnadseffektiva, verkningsfulla och socialt rättvisa. Reformer ska genomföras på ett sådant sätt att de leder till ökat förtroende och ökad delaktighet och minskar människors osäkerhet i fråga om arbete och försörjning. Arbetslösa människor har upplevt aktiveringsmodellen som mycket orättvis, eftersom arbetslöshetsförmånen har sänkts även när det inte har funnits jobb.

Regeringen bereder nya sysselsättningsåtgärder med sikte på målet att höja sysselsättningsgraden till 75 procent oberoende av slopandet av aktiveringsmodellen. Vid budgetförhandlingarna i höstas enades regeringen om flera sysselsättningsfrämjande åtgärder. En del av dem är sådana som social- och hälsovårdsministeriet har beredningsansvar för. Viktiga projekt är t.ex. ett program för arbetsförmåga, som ska stödja partiellt arbetsföra personer att ta sig ut på arbetsmarknaden, och en reform av den sociala tryggheten, vars parlamentariska beredning inleds snart. Riksdagen har också godkänt en proposition med förslag till höjning av den nedre åldersgränsen för rätt till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa (den så kallade pensionsslussen). Förslaget bedöms öka antalet sysselsatta med cirka 6 000 personer till 2025. 

• Den nedre åldersgränsen för rätten till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa höjs