Aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa och avvecklingen av den enligt det utkast till regeringsproposition som sändes på remiss 16.8.2019 – Frågor och svar
Förslaget om att slopa aktiveringsmodellen innebär att Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna från och med den 1 januari 2020 inte längre följer aktiviteten hos mottagare av arbetslöshetsförmåner utifrån aktiveringsmodellen. Arbetsinkomster och arbetstimmar ska fortfarande uppges med tanke på betalningen av arbetslöshetsförmånen och uppföljningen av arbetsvillkoret. Även deltagande i sysselsättningsfrämjande service (till exempel arbetsprövning, arbetskraftsutbildning eller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte) ska fortfarande uppges i ansökan, liksom även eventuella dagar som sökanden inte deltar i servicen.
En allmän skyldighet för arbetslösa arbetssökande är även i fortsättningen att aktivt söka jobb och utbildning samt följa den sysselsättningsplan som sökanden upprättat tillsammans med arbets- och näringsbyrån. Arbetssökanden ska bland annat söka och vara beredd att ta emot jobb som erbjuds och att delta i sysselsättningsfrämjande service och åtgärder. Om sökanden inte fullföljer dessa skyldigheter, kan han eller hon gå miste om arbetslöshetsförmånen för viss tid eller tills vidare.
Mer information om hur man ansöker om arbetslöshetsförmån fås av Folkpensionsanstalten eller den egna arbetslöshetskassan. Mer information om sysselsättningsfrämjande service fås av arbets- och näringsbyrån.
Om arbetslöshetsförmånen tidigare har sänkts på grund av aktiveringsmodellen, återgår den till normalt belopp vid ingången av 2020. Aktiveringsmodellen inverkar fortfarande på arbetslöshetsförmåner som tjänas in under 2019 men som betalas i januari 2020. En förmån som betalas för december 2019 kan alltså betalas till sänkt belopp i början av 2020.
Ingenting. Man ansöker om förmånen på normalt sätt, och förmåner som betalas ut för tiden efter den 1 januari 2020 betalas till fullt belopp. Det meddelas inte automatiskt något skriftligt beslut om ändringen av beloppet, men sökanden kan be att få ett beslut av den som betalar ut förmånen.
I samband med att aktiveringsmodellen infördes minskades antalet självriskdagar i början av arbetslösheten från sju till fem vardagar. Nu föreslås inga ändringar i självrisktiden i början av arbetslösheten, så antalet självriskdagar är fem även i fortsättningen.
Den lagändring som nu föreslås innebär inga ändringar i bestämmelserna om offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller i tillgången till service. Även i fortsättningen bedömer arbets- och näringsbyrån och arbetssökanden tillsammans arbetssökandens servicebehov, och utifrån detta erbjuds sökanden sådana tjänster som är lämpligast för honom eller henne.
Att arbeta under arbetslöshetstiden och att upphöra att vara arbetslös har blivit vanligare efter att aktiveringsmodellen infördes. Det är dock svårt att bedöma aktiveringsmodellens sysselsättningseffekter, eftersom det är svårt att separera modellens effekter från den övriga sysselsättnings- och konjunkturutveckling som skett samtidigt.
Under den tid som aktiveringsmodellen varit i kraft har arbetsmarknadsstödet per månad sänkts för i medeltal 39 procent av mottagarna (34 procent av dagarna), arbetslöshetsdagpenningen sänkts för 31 procent av mottagarna (26 procent av dagarna) och den inkomstrelaterade dagpenningen sänkts för 32 procent av mottagarna (29 procent av dagarna) på grund av aktiveringsmodellen. Aktiveringsmodellen har sänkt arbetslöshetsförmånen för i synnerhet äldre arbetslösa.
Enligt uppgifterna om aktiveringsmodellens konsekvenser har förmånen inte sänkts i större grad i glesbebyggda områden jämfört med i städerna. Mellan olika landskap förekommer dock i någon mån skillnader i hur vanligt det är att förmånen sänks.
Aktiveringsmodellens konsekvenser har undersökts i tre separata projekt, och av dessa pågår fortfarande den studie som görs av statens ekonomiska forskningscentral (VATT):
Slopandet av aktiveringsmodellen förutsätter att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. På grund av slopandet av aktiveringsmodellen ändras också lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och de bestämmelser om statsandel för inkomstrelaterad dagpenning som ingår i lagen om arbetslöshetskassor. Avsikten är att en regeringsproposition om ändring av lagarna ska överlämnas till riksdagen hösten 2019. Efter det måste regeringsproposition godkännas av riksdagen för att lagändringarna ska kunna träda i kraft.
