LAPE-akademin: Utbildningens innehåll

Efter det riksomfattande inledande evenemanget den 20 mars fortsatte LAPE-akademin under 2019 med tre utbildningsdagar, som genomfördes i 18 landskapsregioner. I en del av regionerna genomfördes också LAPE-akademidagar för flera landskapsregioner, så kallade LAPE-akademidagar för samarbetsområden.

De regionala utbildningarna i alla faser av LAPE-akademin har avslutats.

Mirja Antila var facilitator för samtliga utbildningsdagar under akademin. Dessutom deltog förändrings- och kommunagenter från regionerna samt LAPE-projektkoordinatorn Jaana Koski från Utbildningsstyrelsen. I de flesta tillställningar deltog också företrädare för social- och hälsovårdsministeriet eller undervisnings- och kulturministeriet.

Utbildningsdagarnas teman och centrala innehåll var uppbyggda enligt följande:

I: Ny verksamhetsmiljö (våren 2019)

Vårens tema var ny verksamhetsmiljö, och målet var att skapa en gemensam läges- och framtidsbild, som behövs som grund för nätverksledarskap. Målet var att fördjupa sig i hur barnen och ungdomarna i regionen mår och lär sig samt i hur nuvarande stöd och tjänster motsvarar klienternas behov. Som stödmaterial hade man data om barns och ungas välbefinnande från Institutet för hälsa och välfärd.

II: Nytt ledarskap (hösten 2019)

Lösning av komplicerade problem förutsätter systematisk ledning, förståelse av helheter samt kompetens för ledning av nätverk.

I fas II av utbildningen funderade man på hur det offentliga ledarskapet reformeras i en föränderlig verksamhetsmiljö samt på vilka faktorer som stöder och vilka som förhindrar förtroende och engagemang.

I fasen för nytt ledarskap bedömde man hurdana nätverk och kontaktytestrukturer och kontaktyteavtal som behövs i den egna kommunen, i samarbetet mellan kommuner och i den egna regionen för att stödet och tjänsterna ska bli barn- och familjecentrerade.

Dessutom dryftade man hur ledarskapet bör reformeras för att dessa nätverk, strukturer och avtal ska kunna genomföras.

III: Nya resultat (hösten 2019)

I denna sekvens fokuserades det på hur man leder barns, ungas och familjers välfärd och lärande på ett resultatrikt och verkningsfullt sätt.

Under fas III av utbildningen koncentrerade man sig på utnyttjande av information om kostnader, välbefinnande, inlärningsresultat, klienterfarenheter och personaltillfredsställelse samt på nya möjligheter till ledning genom information.

Dessutom koncentrerade man sig på användningen av evidensbaserade metoder och bedömningar av besluts konsekvenser för barn som stöd för ett resultatrikt ledarskap.

I fas III bedömdes också utvecklandet av välfärdsberättelserna som stöd för utvärdering av verkningsfullheten.