FI SV

LAPE-akademin: Utbildningens innehåll

Efter det riksomfattande inledande evenemanget den 20 mars fortsätter LAPE-akademin under 2019 med tre utbildningsdagar, som genomförs i 18 landskapsregioner. I en del av regionerna genomförs också LAPE-akademidagar för flera landskapsregioner, så kallade LAPE-akademidagar för samarbetsområden.

En utbildningsdag tar cirka fem timmar i anspråk. Ungefär hälften av den tiden är reserverad för presentationer och hälften för gemensamt arbete. I lärandeprocessen ingår förberedande uppgifter som görs före följande akademidag.

Mirja Antila är facilitator för samtliga utbildningsdagar under akademin. Dessutom deltar förändrings- och kommunagenter från regionerna samt LAPE-projektkoordinatorn Jaana Koski från Utbildningsstyrelsen. Avsikten är att det vid varje akademidag också ska delta en representant för social- och hälsovårdsministeriet eller undervisnings- och kulturministeriet.

Utbildningsdagarnas teman och centrala innehåll är uppbyggda enligt följande:

I: Ny verksamhetsmiljö (våren 2019)

De regionala utbildningarna i den första fasen av LAPE-akademin har avslutats. Vårens tema var ny verksamhetsmiljö, och målet var att skapa en gemensam läges- och framtidsbild, som behövs som grund för nätverksledarskap. Målet var att fördjupa sig i hur barnen och ungdomarna i regionen mår och lär sig samt i hur nuvarande stöd och tjänster motsvarar klienternas behov. Som stödmaterial hade man data om barns och ungas välbefinnande från Institutet för hälsa och välfärd.

II: Nytt ledarskap (hösten 2019)

Hur reformeras det offentliga ledarskapet i en föränderlig verksamhetsmiljö? Lösning av komplicerade problem förutsätter systematisk ledning, förståelse av helheter samt kompetens för ledning av nätverk.

Nätverksledarskap är i synnerhet att möjliggöra förtroende och engagemang. Vi funderar över faktorer som stöder eller förhindrar detta.

Flexibilitet/kunskaper för arbete i kontaktytorna mellan olika sektorer behövs i situationer där klienternas behov förändras snabbt och är komplicerade eller när det inte finns några klara lösningar för vissa av klienternas behov. Vi bedömer hurdana nätverk och kontaktytestrukturer och kontaktyteavtal som behövs i den egna kommunen, i samarbetet mellan kommuner och i den egna regionen för att stödet och tjänsterna ska bli barn- och familjecentrerade och hur ledarskapet bör reformeras för att dessa nätverk, strukturer och avtal ska kunna genomföras.

III: Nya resultat (hösten 2019)

Hur leder man barns, ungas och familjers välfärd och lärande på ett resultatrikt och verkningsfullt sätt?

Under denna fas av utbildningen fokuserar vi på utnyttjande av information om kostnader, välbefinnande, inlärningsresultat, klienterfarenheter och personaltillfredsställelse samt på nya möjligheter till ledning genom information. Vad kräver användning av evidensbaserade metoder av ledarskapet? Hur kan man utnyttja bedömningar av besluts konsekvenser för barn som stöd för ett resultatrikt ledarskap?

Vi bedömer också utvecklandet av välfärdsberättelserna som stöd för utvärdering av verkningsfullheten.

 

Mer information

Hanne Kalmari, projektchef 
social- och hälsovårdsministeriet, Hyvinvointi- ja palveluosasto / HPO, Palvelut-yksikkö / PAL, Lapset ja nuoret-tulosryhmä / LANU 0295163046