Vanliga frågor om coronaersättningarna till kommunerna

Eftersom man vid hanteringen av covid-19-pandemin stegvis har övergått från en stark statlig styrning och undantagsarrangemang till det normala, måste man småningom övergå till det normala också när det gäller fördelningen av det ekonomiska ansvaret. Bekämpningen av smittsamma sjukdomar och beredskapen för störningar inom hälso- och sjukvården är sådana lagstadgade uppgifter för kommunen som redan finansieras via statsandelssystemet. 

Kostnaderna för bekämpningen av covid-19 och vårdkostnaderna kan delas upp i merkostnader och kostnader som inte beror på covid-19. Kostnader som inte beror på covid-19, såsom överföring av egen personal till covid-19-åtgärder, finansieras redan via den normala statsandelsfinansieringen. Dessa kostnader som inte beror på covid-19 kan påverka vårdskulden så att den ökar. Understöd enligt förordningen för 2022 beviljas inte för att avveckla vård-, rehabiliterings- eller serviceskulden, utan avvecklingen av skulden finansieras genom Finlands program för hållbar tillväxt. 

Till skillnad från 2021 finns nu evidensbaserad kunskap tillgänglig om de merkostnader som orsakas social- och hälsovården på grund av covid-19-pandemin. På begäran av social- och hälsovårdsministeriet genomförde Nordic Healthcare Group Oy en enkät våren 2022 för att utreda de enhetskostnader som orsakades kommunerna och samkommunerna på grund av covid-19-pandemin. 

• Coronakostnader år 2022 (NHG) pdf 1.2MB

Det är inte ändamålsenligt att med hjälp av statsunderstöd anvisa tilläggsfinansiering för alla kostnader som kan kopplas till covid-19-pandemin, eftersom det också skulle kunna snedvrida finansieringen av välfärdsområdena.

Med merkostnader orsakade av covid-19 avses alla extra kostnader som uppkommer som en följd av bekämpning och behandling av covid-19. Till exempel överföringar av egen personal till covidåtgärder räknas inte som merkostnader, eftersom de normala löneutgifterna för personalen inte är beroende av covid-19-pandemin. 

Merkostnader är bland annat övertids- och mertidsarbete som beror på covidåtgärder, extra rekryterad eller hyrd arbetskraft som anlitats för covidåtgärder samt material, utrustning och köpta tjänster som skaffats för covidåtgärder.

Nordic Health Group (NHG) genomförde våren 2022 på social- och hälsovårdsministeriets begäran en enkätundersökning i kommunerna och samkommunerna för att utreda enhetskostnaderna för covid-19.

Enkäten besvarades av 81 kommuner, samkommuner, välfärdssammanslutningar och sjukvårdsdistrikt. Den kompletterades med intervjuer. Genom enkäten samlade man in information om de kostnader och prestationer som orsakats av covid-19-pandemin och om ändringarna i dessa jämfört med 2021. Genom intervjuer fördjupades bedömningen av olika kostnadsposter och de merkostnader som de orsakat.

Utredningen av Nordic Healthcare Group fungerar som en utgångspunkt för beräkningen av merkostnaderna per verksamhet.

Eftersom uppgifterna om vaccinationer fås ur vaccinationsregistret och de är mer realtidsbaserade än uppgifterna om andra verksamheter som det betalas ersättning för, är det möjligt att under en längre tid betala ersättning prestationsbaserat för kostnader som föranleds av vaccinationer mot covid-19. 

Det nationella vaccinationsregister som förs av Institutet för hälsa och välfärd innehåller exakta uppgifter om antalet vaccinationer kommunvis. I 4 § i statsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer föreskrivs det att de som genomför vaccinationer ska förmedla uppgifterna till vaccinationsregistret i realtid.

Smittspårningens roll i bekämpningen av epidemin har minskat avsevärt under år 2022. Den smittspårning som utförs av myndigheterna är nu verkningslös i största delen av Finland på grund av omikronvariantens snabba spridning. 

Enligt den nationella strategin för testning och spårning av covid-19 är det de behöriga myndigheternas sak att överväga om smittspårning och isolerings- och karantänbeslut fortfarande kan förhindra smittspridning i vissa situationer. När åtgärderna prioriteras ska smittspårningsåtgärden användas för att förhindra vidare smittspridning särskilt i de befolkningsgrupper som riskerar att få allvarliga symtom av covid-19. När smittspårning utförs på ovannämnda grunder finns det inte skäl till en omfattande separat ersättning, utan smittspårning är sådant grundläggande arbete som avses i lagen om smittsamma sjukdomar.

Under år 2022 har covid-19-infektion allt oftare varit ett bifynd hos patienter som kommit till sjukhus för vård av någon annan orsak. Om covid-19 påvisas i samband med sjukvården av en patient som sökt sig till sjukhusvård av andra orsaker, kan detta inte anses orsaka likadana merkostnader som den akuta behandling av en patient med covid-19 som kräver intensivare vårdåtgärder på grund av sjukdomen covid-19. 

Patienten kan ha uppsökt vård till exempel på grund av en rutinoperation eller en förlossning. Dessa patienter skulle ha besökt sjukhuset i vilket fall som helst och deras orsak att befinna sig där beror inte på covid-19. Då vårdas dessa patienter som sökt sig till sjukhusvård av andra orsaker i regel av den befintliga personalen, vars ökade kostnader för skyddsutrustning ersätts enligt 8 §. 

Från och med ingången av 2023 överförs ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården från kommunerna till 21 välfärdsområden och Helsingfors stad. I och med att organiseringsansvaret överförs har kommunerna inte längre 2023 sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som det uppstod kostnader i under 2022 på grund av covid-19-pandemin. De direkta kostnader som den offentliga social- och hälsovården orsakades 2022 på grund av covid-19 måste därför betalas i sin helhet under 2022.

Med tanke på social- och hälsovårdsreformen är kostnadsdata för 2022 oerhört viktig, eftersom den är utgångspunkten för välfärdsområdenas finansiering. Välfärdsområdenas finansiering 2023 baserar sig på kommunernas nettointäkter enligt bokslutsprognoserna 2022. Liksom andra statsunderstöd sänker de statsunderstöd som hänför sig till covid-19 kommunernas nettokostnader. Alla statsunderstöd som kommunerna har beräknat i sina budgetar minskar sålunda den summa som överförs till välfärdsområdenas finansieringskalkyl för 2023. Skillnaden i nettokostnaderna enligt de slutliga boksluten och budgetarna för 2022 korrigeras senare i välfärdsområdenas finansiering och i kommunernas statsandelar från och med 2024.

Med tanke på välfärdsområdenas finansieringskalkyl bör särskilt kostnadsnivån för 2022 så bra som möjligt beskriva den faktiska situationen, så att de kommande välfärdsområdenas finansiering inte blir felaktig och så att man inte överför för mycket eller för lite intern finansiering från kommunerna till välfärdsområdenas finansiering. 

Sålunda bör statsunderstödet för 2022 så exakt som möjligt motsvara de merkostnader som covid-19-pandemin orsakat detta år. Om statsunderstöden är större än den ökning av kostnader som orsakades 2022 på grund av covid-19-pandemin, inleder välfärdsområdena sin verksamhet på en för låg finansieringsnivå som motsvarar skillnaden mellan statsunderstödet och ökningen av kostnaderna. 

Antalet prestationer per verksamhet kan inte utnyttjas vid bestämningen av understöden för slutet av året, eftersom ersättningarna för de merkostnader som direkt föranleds av covid-19 ska betalas till kommunerna under 2022. Eftersom kommunerna inte längre 2023 bedriver sådan social- och hälsovårdsverksamhet som merkostnaderna orsakade av covid-19 under 2022 kan hänföras till, måste statsunderstöden betalas i sin helhet under 2022, till skillnad från hur det var 2021.

I fråga om testning, vård av patienter med covid-19 och andra direkta kostnader bestäms understödet för tiden 1 september–31 december 2022 baserat på en beräkning. På riksnivå utnyttjas vid utarbetandet av beräkningen bland annat de prestationsantal mellan den 1 juli och den 31 augusti 2022 som de sökande har anmält. I beräkningen beaktas dessutom ändringar i hybridstrategin, det epidemiologiska smittoläget samt det understöd som de sökande redan fått och annan statlig finansiering i sin helhet. 

Vad gäller vaccination används antalet prestationer i beräkningen fram till den 31 oktober 2022. För tiden 1 november–31 december 2022 bestäms understödet för vaccination utifrån en beräkning. I beräkningen beaktas Institutet för hälsa och välfärds rekommendation, antalet personer som ska vaccineras och en uppskattning av vaccinationstäckningen. 

Statsunderstödet för kostnader som den offentliga social- och hälsovården orsakas 2022 på grund av covid-19-pandemin beviljas inte för att avveckla vård-, rehabiliterings- eller serviceskulden, utan avvecklingen av skulden finansieras genom Finlands program för hållbar tillväxt. Inom ramen för programmet för hållbar tillväxt fattades de första besluten om statsunderstöd för social- och hälsovård till alla välfärdsområden och Helsingfors stad (sammanlagt cirka 34 miljoner) i april 2022, och en andra ansökningsomgång inleddes den 1 september 2022.

• Programmet för hållbar tillväxt