Kostnadsersättningar under coronaepidemin
Covid-19-epidemin har orsakat extra kostnader och inkomstförluster i kommunerna och sjukvårdsdistrikten. Med anledning av covid-19 har staten beviljat stöd till kommunsektorn för sammanlagt cirka 5 miljarder euro under åren 2020-2021.
År 2022 orsakar epidemin fortsättningsvis merkostnader för kommunerna särskilt för testning, vaccinationer och avdelningsvård.
Den här webbsidan innehåller information om kostnadsersättning, statsandelar och statsunderstöd.
Ersättning för kostnader år 2022
Ersättningarna till kommuner, samkommuner och landskapet Åland för social- och hälsovårdens covid-19-kostnader betalas år 2022 i form av statsunderstöd.
Statsrådet utfärdade en förordning om detta den 6 oktober 2021.
- Statsrådets förordning om statsunderstöd för vissa merkostnader som den offentliga social- och hälsovården orsakas 2022 på grund av covid-19-pandemin
- Promemoria
Statsunderstödet kunde sökas under tiden 7 oktober–4 november 2022.
- Kommunerna och samkommunerna beviljas 460 miljoner euro för merkostnader orsakade av covid-19-pandemin
- Ansökan om statsunderstöd år 2022
- Vanliga frågor om coronaersättningarna till kommunerna
- Coronakostnader år 2022 (NHG)
Ersättning för kostnader år 2021
År 2021 bestod stödpaketet till kommunerna av ökningar av statsandelarna och statsunderstöd.
Den offentliga social- och hälsovårdens kostnader för epidemin ersattes genom statsunderstöd till kommunerna, och social- och hälsovårdsministeriet beviljade stöd för sammanlagt cirka 1,09 miljarder euro.
Ersättning av direkta covid-19-kostnader år 2021
De kostnader som direkt hänför sig till covid-19 har ersatts till kommuner och samkommuner genom statsunderstöd. Genom understöden har man främst ersatt kostnader för testning, smittspårning, vaccinationer och vård.
Det finns en förordning om understöden och därtill tillämpas statsunderstödslagen. Den statsbidragsmyndighet som beviljar understödet är social- och hälsovårdsministeriet.
Statsrådet utfärdade en förordning om detta den 8 oktober 2021.
År 2021 ordnades det tre ansökningsomgångar.
- Kommunerna beviljades sammanlagt cirka 726 miljoner euro för kostnader orsakade av covid-19-epidemin (Pressmeddelande 21.12.2021)
- Kommunerna beviljades år 2021 cirka 1,08 miljarder euro för kostnader orsakade av covid-19-epidemin (Pressmeddelande 20.4.2022)
Ökningarna av statsandelarna 2021
I statsbudgeten för 2021 reserverades sammanlagt 300 miljoner euro för en ökning av statsandelar-na för kommunal basservice. Största delen fördelades jämnt enligt invånarantal, och en del i förhållande till utdelningen av kommunalskatten för 2020. Dessutom anvisades 20 miljoner euro i form av en höjning av statsandelen enligt prövning.
Dessutom fortsattes höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter till år 2021. Höjningens effekt var cirka 650 miljoner euro.
Övriga statsunderstöd 2021
Understöd för kostnader och underskott som uppstått för sjukvårdsdistrikten på grund av covid-19
Det understöd för kostnader och underskott som uppstått för sjukvårdsdistrikten på grund av covid-19 och som finansministeriet initierade år 2020 utlystes för tredje gången våren 2021. Det beviljades understöd för sammanlagt 384 miljoner euro, och 137 miljoner euro av detta betalades ut år 2021. Understödet täckte kostnader för både 2020 och januari - mars 2021.
Statsunderstöd till landskapet Åland för att ersätta kostnader för social- och hälsovård som orsakats av covid-19-epidemin
Statsunderstödet beviljades till Ålands landskapsförvaltning, Ålands Hälso- och Sjukvård (ÅHS) och Ålands kommuner. Statsunderstödet beviljas för de direkta kostnader för social- och hälsovård som orsakats av covid-19-epidemin, såsom personalkostnader, utgifter för material och utrustning, utgifter för lokaler och transport- och logistikutgifter. Statsunderstödet uppgick till cirka 6 miljoner euro.
Statsunderstöd för att ersätta kostnader för hälsosäkerhetsåtgärder vid gränserna
Statsunderstöd för ersättning av kostnader som beror på tryggandet av hälsosäkerheten vid gränserna under covid-19-epidemin kunde sökas våren 2021. Inom den närmaste framtiden ordnas en ny ansökningsomgång.
Kostnaderna för upprätthållandet av hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena ersätts till fulla belopp i enlighet med de faktiska kostnader som godkänts av statsbidragsmyndigheten.
Statsunderstöd till HUS för kostnader för utvidgning av testningsverksamheten och genomförandet av FINETRY-tjänsten
Social- och hälsovårdsministeriet har beviljat Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ett statsunderstöd på 199 miljoner euro för en utvidgning av testningsverksamheten, särskilt den testningsverksamhet som hänför sig till gränsövergång. Tack vare understödet kunde HUS utvidga sin testningsverksamhet i slutet av 2020. Understödet fick användas till utgången av år 2021.
Social- och hälsovårdsministeriet har dessutom beviljat HUS 4,6 miljoner euro i statsunderstöd för kostnader för verkställandet, utvecklandet och användningen av FINETRY-tjänsten.
Ökningarna av statsandelarna 2020
I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 ökades statsandelarna för kommunal basservice med sammanlagt 722 miljoner euro för extra kostnader och inkomstförluster som orsakats av covid-19-epidemin.
I den sjunde statsbudgeten reserverades det ett tillägg på 750 miljoner euro för statsandelarna för kommunal basservice i syfte att trygga anordnandet av basservice. Tillägget var av engångsnatur och syftet med det var att underlätta kommunernas ekonomiska utmaningar till följd av covid-19-epidemin och ersätta kostnaderna för testning och smittspårning i anslutning till epidemin.
-
Testningskriterierna enligt lagen om smittsamma sjukdomar uppfylls när det finns skäl att misstänka att en utländsk säsongsarbetare är eller kan vara smittad av coronaviruset. Då är testet avgiftsfritt (lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992).
Kommunerna ersätts för de testningsutgifter som uppfyller ersättningskriterierna. Ersättningsförfarandet och exaktare kriterier har ännu inte fastställts, men det är bra att se till att man kan påvisa att utgifterna har redovisats korrekt.
-
De ersättningar som Fpa betalar för företagshälsovård innefattar inga separata coronaersättningar, men Fpa ersätter de coronatester som tas inom företagshälsovården som en del av den normala företagshälsovården.
I den företagshälsovård som arbetsgivaren ordnar kan sjukvård, dvs. ersättningsklass II, ersättas till 0-40 procent av företagshälsovårdsersättningarnas maximibelopp. Ersättningen beror på hur mycket av maximibeloppet per arbetstagare som använts för ersättningar för förebyggande företagshälsovård, dvs. ersättningsklass I.
Statsrådet har dessutom utfärdat en förordning om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19, och enligt den är Fpa:s ersättningstaxa för PCR-undersökningen 100 euro. Ersättning för PCR-undersökningar som görs inom den privata företagshälsovården betalas för försäkrade personer som bor eller arbetar i Finland. Förordningen trädde i kraft den 14 maj 2020 och gäller till och med den 30 juni 2020.
Den tjänsteproducent som gör undersökningen kan få den ersättning som anges i förordningen av Fpa också då den försäkrade personens arbetsgivare har ersatt självriskdelen. På det här sättet får arbetsgivarna bättre möjligheter att erbjuda sina anställda coronatester. Ersättningen kan betalas endast för undersökningar som gjorts inom den privata företagshälsovården. Ersättningen betalas inte om kommunen ordnar företagshälsovårdstjänsterna så att de till exempel ges på en hälsovårdscentral.
-
Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna inte tar ut kostnader för undersökning och brådskande vård som orsakas av coronavirusinfektion av sådana personer som saknar hemkommun i Finland och vars eventuella försäkring inte täcker kostnaderna för undersökning och brådskande vård.
Regeringens mål är att förhindra att coronavirusepidemin framskrider i Finland. För att uppnå detta mål är det viktigt att testa alla som eventuellt kan ha insjuknat i coronavirusinfektion.
-
Både kommunerna och sjukvårdsdistrikten har år 2020 fått finansiering för de kostnader som pandemin orsakar. Dessa ersättningar riktas inte nödvändigtvis exakt i förhållande till de faktiska kostnaderna, och då kan det vara nödvändigt att precisera den interna faktureringen och förhandla om innehållet mellan sjukvårdsdistriktet och kommunerna.
-
Ersättningen till privata aktörer för kostnaderna för den ökade användningen av personlig skyddsutrustning baserar sig i första hand på avtal mellan tjänsteanordnaren och producenten när kommunen ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster.
Kostnadsfördelningen ska bedömas skilt för varje avtal. I avtalen mellan kommunerna och tjänsteproducenterna har man kunnat avtala om ansvar och ersättningar i anslutning till dem på mycket olika sätt och ersättningarna till tjänsteproducenterna ska genomföras i enlighet med de principer som överenskommits i olika avtal. Vid behov måste parterna häva avtalen och förhandla om saken lokalt. Om avtalen är bristfälliga ska den som ordnar tjänsterna (kommunen eller samkommunen) i sista hand svara för tillgången på skyddsutrustning som en del av behövlig vård. Om en privat aktör skaffar skyddsutrustningen själv, ska det i enlighet med avtalet beaktas i priset på tjänsten.
Social- och hälsovårdsministeriet uppmanar kommunerna att förhandla med privata tjänsteproducenter som tillhandahåller social- och hälsotjänster som hör till kommunens organiseringsansvar om ersättningspraxis gällande extra utrustning som behövs under covid-19-epidemin, om man inte ännu nått en överenskommelse om detta eller om det inte uttryckligen fastställts i avtalet. Kommunerna rekommenderas ersätta skäliga extra kostnader för rengöringsmedel och skyddsutrustning som orsakats till företagen på grund av covid-19-epidemin.
De extra kostnadernas storlek beror på flera faktorer och ersättningen måste bedömas från fall till fall. Kommunerna måste också beakta bestämmelserna i upphandlingslagen (29.12.2016/1397) och i EU-reglerna för statligt stöd. Kommunen eller samkommunen får inte fakturera tjänsteproducenten för sådan skyddsutrustning som kommunen fått gratis av Försörjningsberedskapscentralen.
Tjänsteproducenterna har inte direkt rätt till ersättning på basis av antalet kunder. Alla utgifter för utrustning kan inte heller anses bero på covid-19-epidemin, men det är uppenbart att åtgången på till exempel munskydd och desinfektionsmedel har ökat.
I statens tilläggsbudgetar för 2020 ingår anslag på totalt 660 miljoner euro för anskaffning av skyddsutrustning, läkemedel och annan utrustning till följd av coronavirusepidemin. Försörjningsberedskapscentralen har genomfört centraliserad upphandling av skyddsutrustning och överlåtit den gratis till kommunerna och samkommunerna. Staten har därtill år 2020 hjälpt kommunsektorn med ett betydande stödpaket på 2,6 miljarder euro på grund av coronaepidemin. Sjukvårdsdistriktens andel av stödpaketet är 400 miljoner euro varav en del kommer att fördelas 2021.
-
Social- och hälsovårdsministeriet har gett sjukvårdsdistrikten anvisningar om målnivåerna för anskaffning av skyddsutrustning (brev till sjukvårdsdistrikten och kommunerna den 20 augusti 2020). I dessa målnivåer ingår kommunernas behov av social- och hälsovårdstjänster oberoende av om tjänsten har producerats själv eller anskaffats som köpta tjänster. När sjukvårdsdistrikten överlämnar skyddsutrustning till kommunerna ska ingen avgift tas ut för dem, och kommunerna ska inte ta ut någon avgift för överlämnande av skyddsutrustning som staten ersätter till producenter av köpta tjänster.
Upphandlingar av skyddsutrustning har gjorts förutom av sjukvårdsdistrikten även av kommunernas tjänsteproducenter och företag som producerar köpta tjänster. I fråga om 2020 täcker höjningarna av statsandelarna i princip de skyddsutrustningskostnader som föranletts av coronaepidemin, varvid kommunerna i sista hand också betalar kostnaderna för verksamheten med köpta tjänster antingen i fråga om priserna på tjänsterna eller annars på basis av avtal mellan kommunerna och tjänsteproducenterna. Kommunerna, samkommunerna och producenterna av köpta tjänster fastställer dock själva i sina avtal närmare förfaranden för att avtala om kostnaderna.
-
Den offentliga aktören fattar beslut om var de tester som aktören bekostar ska utföras. Testerna utförs oftast vid dess egna verksamhetsställen, men en offentlig aktör kan vid behov köpa tjänster också från den privata sektorn. De tester som ingår i företagshälsovården är avgiftsfria för arbetstagaren, men avgiftsbelagda för arbetsgivaren.
FPA ersätter coronatester som gjorts inom den privata hälso- och sjukvården.
-
Kommunen ska vid behov ordna en lämplig karantänsplats för den som ska försättas i karantän och även svara för hans eller hennes mathållning (68 § i lagen om smittsamma sjukdomar).