Kostnadsersättningar under coronaepidemin 

Testningskriterierna enligt lagen om smittsamma sjukdomar uppfylls när det finns skäl att misstänka att en utländsk säsongsarbetare är eller kan vara smittad av coronaviruset. Då är testet avgiftsfritt (lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992). 

Kommunerna ersätts för de testningsutgifter som uppfyller ersättningskriterierna. Ersättningsförfarandet och exaktare kriterier har ännu inte fastställts, men det är bra att se till att man kan påvisa att utgifterna har redovisats korrekt. 

De ersättningar som Fpa betalar för företagshälsovård innefattar inga separata coronaersättningar, men Fpa ersätter de coronatester som tas inom företagshälsovården som en del av den normala företagshälsovården.  

I den företagshälsovård som arbetsgivaren ordnar kan sjukvård, dvs. ersättningsklass II, ersättas till 0-40 procent av företagshälsovårdsersättningarnas maximibelopp. Ersättningen beror på hur mycket av maximibeloppet per arbetstagare som använts för ersättningar för förebyggande företagshälsovård, dvs. ersättningsklass I.  

Statsrådet har dessutom utfärdat en förordning om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19, och enligt den är Fpa:s ersättningstaxa för PCR-undersökningen 100 euro. Ersättning för PCR-undersökningar som görs inom den privata företagshälsovården betalas för försäkrade personer som bor eller arbetar i Finland. Förordningen trädde i kraft den 14 maj 2020 och gäller till och med den 30 juni 2020. 

Den tjänsteproducent som gör undersökningen kan få den ersättning som anges i förordningen av Fpa också då den försäkrade personens arbetsgivare har ersatt självriskdelen. På det här sättet får arbetsgivarna  bättre möjligheter att erbjuda sina anställda coronatester. Ersättningen kan betalas endast för undersökningar som gjorts inom den privata företagshälsovården. Ersättningen betalas inte om kommunen ordnar företagshälsovårdstjänsterna så att de till exempel ges på en hälsovårdscentral. 

Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna inte tar ut kostnader för undersökning och brådskande vård som orsakas av coronavirusinfektion av sådana personer som saknar hemkommun i Finland och vars eventuella försäkring inte täcker kostnaderna för undersökning och brådskande vård. 

• Social- och hälsovårdsministeriets rekommendation till kommuner och samkommuner: Kostnader för undersökningar som har samband med coronavirussjukdomen och brådskande vård för personer utan hemkommun (Kommuninfo 8/2020)

Regeringens mål är att förhindra att coronavirusepidemin framskrider i Finland. För att uppnå detta mål är det viktigt att testa alla som eventuellt kan ha insjuknat i coronavirusinfektion.

Både kommunerna och sjukvårdsdistrikten har år 2020 fått finansiering för de kostnader som pandemin orsakar. Dessa ersättningar riktas inte nödvändigtvis exakt i förhållande till de faktiska kostnaderna, och då kan det vara nödvändigt att precisera den interna faktureringen och förhandla om innehållet mellan sjukvårdsdistriktet och kommunerna. 

Ersättningen till privata aktörer för kostnaderna för den ökade användningen av personlig skyddsutrustning baserar sig i första hand på avtal mellan tjänsteanordnaren och producenten när kommunen ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster.

• Ersättningspraxis för extra personlig skyddsutrustning som privata aktörer behöver i samband med covid-19-epidemin (Kommuninfo 6/2020) 

Kostnadsfördelningen ska bedömas skilt för varje avtal. I avtalen mellan kommunerna och tjänsteproducenterna har man kunnat avtala om ansvar och ersättningar i anslutning till dem på mycket olika sätt och ersättningarna till tjänsteproducenterna ska genomföras i enlighet med de principer som överenskommits i olika avtal. Vid behov måste parterna häva avtalen och förhandla om saken lokalt. Om avtalen är bristfälliga ska den som ordnar tjänsterna (kommunen eller samkommunen) i sista hand svara för tillgången på skyddsutrustning som en del av behövlig vård. Om en privat aktör skaffar skyddsutrustningen själv, ska det i enlighet med avtalet beaktas i priset på tjänsten.

Social- och hälsovårdsministeriet uppmanar kommunerna att förhandla med privata tjänsteproducenter som tillhandahåller social- och hälsotjänster som hör till kommunens organiseringsansvar om ersättningspraxis gällande extra utrustning som behövs under covid-19-epidemin, om man inte ännu nått en överenskommelse om detta eller om det inte uttryckligen fastställts i avtalet. Kommunerna rekommenderas ersätta skäliga extra kostnader för rengöringsmedel och skyddsutrustning som orsakats till företagen på grund av covid-19-epidemin.

• Ersättning för privata aktörers extra utrustning i samband med covid-19-epidemin (Kommuninfo 19/2020)   

De extra kostnadernas storlek beror på flera faktorer och ersättningen måste bedömas från fall till fall. Kommunerna måste också beakta bestämmelserna i upphandlingslagen (29.12.2016/1397) och i EU-reglerna för statligt stöd. Kommunen eller samkommunen får inte fakturera tjänsteproducenten för sådan skyddsutrustning som kommunen fått gratis av Försörjningsberedskapscentralen. 

Tjänsteproducenterna har inte direkt rätt till ersättning på basis av antalet kunder. Alla utgifter för utrustning kan inte heller anses bero på covid-19-epidemin, men det är uppenbart att åtgången på till exempel munskydd och desinfektionsmedel har ökat. 

I statens tilläggsbudgetar för 2020 ingår anslag på totalt 660 miljoner euro för anskaffning av skyddsutrustning, läkemedel och annan utrustning till följd av coronavirusepidemin. Försörjningsberedskapscentralen har genomfört centraliserad upphandling av skyddsutrustning och överlåtit den gratis till kommunerna och samkommunerna. Staten har därtill år 2020 hjälpt kommunsektorn med ett betydande stödpaket på 2,6 miljarder euro på grund av coronaepidemin. Sjukvårdsdistriktens andel av stödpaketet är 400 miljoner euro varav en del kommer att fördelas 2021.

Social- och hälsovårdsministeriet har gett sjukvårdsdistrikten anvisningar om målnivåerna för anskaffning av skyddsutrustning (brev till sjukvårdsdistrikten och kommunerna den 20 augusti 2020). I dessa målnivåer ingår kommunernas behov av social- och hälsovårdstjänster oberoende av om tjänsten har producerats själv eller anskaffats som köpta tjänster. När sjukvårdsdistrikten överlämnar skyddsutrustning till kommunerna ska ingen avgift tas ut för dem, och kommunerna ska inte ta ut någon avgift för överlämnande av skyddsutrustning som staten ersätter till producenter av köpta tjänster. 

Upphandlingar av skyddsutrustning har gjorts förutom av sjukvårdsdistrikten även av kommunernas tjänsteproducenter och företag som producerar köpta tjänster. I fråga om 2020 täcker höjningarna av statsandelarna i princip de skyddsutrustningskostnader som föranletts av coronaepidemin, varvid kommunerna i sista hand också betalar kostnaderna för verksamheten med köpta tjänster antingen i fråga om priserna på tjänsterna eller annars på basis av avtal mellan kommunerna och tjänsteproducenterna. Kommunerna, samkommunerna och producenterna av köpta tjänster fastställer dock själva i sina avtal närmare förfaranden för att avtala om kostnaderna.

Den offentliga aktören fattar beslut om var de tester som aktören bekostar ska utföras. Testerna utförs oftast vid dess egna verksamhetsställen, men en offentlig aktör kan vid behov köpa tjänster också från den privata sektorn. De tester som ingår i företagshälsovården är avgiftsfria för arbetstagaren, men avgiftsbelagda för arbetsgivaren. 

FPA ersätter coronatester som gjorts inom den privata hälso- och sjukvården.

• FPA-ersättningen för coronatest som utförs inom den privata hälso- och sjukvården stiger (23 december 2020)

Kommunen ska vid behov ordna en lämplig karantänsplats för den som ska försättas i karantän och även svara för hans eller hennes mathållning (68 § i lagen om smittsamma sjukdomar).