Kostnadsersättningar under coronaepidemin 

Coronaepidemin har orsakat extra kostnader för kommunerna och sjukvårdsdistrikten. Staten har ersatt kostnaderna för år 2020. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten kommer att få ekonomiskt stöd även år 2021. 

Den här webbsidan innehåller information om kostnadsersättning, statsandelar och statsunderstöd. 

Ersättning till sjukvårdsdistrikten för kostnader orsakade av coronaepidemin 2020

Enligt den förordning som utfärdats av statsrådet ersätts kostnader för behandlingen av coronapatienter och för beredskapen inför epidemin samt eventuella underskott som beror på epidemin. Understödet kan beviljas samkommuner för ett sjukvårdsdistrikt.   

I den fjärde och sjunde statsbudgeten för 2020 reserverades det sammanlagt 400 miljoner euro för kostnadsersättningar till sjukvårdsdistrikten.  

För dessa ersättningar har finansministeriet inlett två separata ansökningsomgångar, varav den första avslutades den 24 november 2020 och den andra den 17 december 2020. Under våren 2021 är det en tredje utlysning av ersättning. 

I ersättningarna ingår anskaffningar av skyddsutrustning enligt målnivån i anvisningen av social- och hälsovårdsministeriet. Det ska inte separat faktureras internt för sådan skyddsutrustning som ersätts av staten. 

Ersättning till kommunerna för kostnader orsakade av coronaepidemin 2020

I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 ökades statsandelarna för kommunal basservice med sammanlagt 722 miljoner euro för extra kostnader och inkomstförluster som orsakats av coronaepidemin. Av tillägget anvisades 370 miljoner euro i förhållande till utdelningen av kommunalskatten, 180 miljoner euro med ett lika stort belopp per invånare, 112 miljoner euro enligt antalet kommuninvånare som är under 18 år och 60 miljoner euro enligt antalet kommuninvånare som har fyllt 65 år. 

I den sjunde statsbudgeten reserverades det ett tillägg på 750 miljoner euro för statsandelar för kommunal basservice i syfte att trygga anordnandet av basservice. Tillägget är av engångsnatur och syftet med det är att underlätta kommunernas ekonomiska utmaningar till följd av coronapandemin och ersätta kostnaderna för testning och spårning i anslutning till coronapandemin. Anslaget är också avsett att ersätta kommunerna för sjukvårdsdistriktens kommunfakturering som föranleds av kostnaderna för coronavirustestning. Dessutom är anslaget avsett att ersätta kommunerna för de munskydd som anskaffas för de mest utsatta personerna samt skolelever och studerande.

Av tillägget anvisas 350 miljoner euro till kommunerna så att tillägget delas enligt sjukvårdsdistrikt i förhållande till testerna i anslutning till coronapandemin. Tillägget till respektive sjukvårdsdistrikt anvisas till de kommuner som hör till sjukvårdsdistriktet med ett lika stort belopp per invånare. Med tillägget ersätts särskilt de kostnader som anknyter till testning. 

Av den resterande delen av tillägget på sammanlagt 400 miljoner euro anvisas 128,7 miljoner euro till kommunerna med ett lika stort belopp per invånare, 4,3 miljoner euro i förhållande till kommunernas 13—15-åriga invånare och 267 miljoner euro i förhållande till utdelningen av kommunalskatten för 2020.

Statsandelstilläggen enligt den sjunde statsbudgeten betalas till kommunerna i samband med redovisningen av statsandelarna för december 2020. 

Hur mycket stöd har kommunerna och samkommunerna fått sammanlagt år 2020 på grund av coronaepidemin?  

Utöver ökningarna av statsandelarna för basservicen består stödpaketet till kommunerna under coronaepidemin av en höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter för 2020 och 2021, vars effekt är cirka +0,5 miljarder euro på årsnivå. 

Det stödpaket som riktats direkt till kommunerna år 2020 på grund av coronaepidemin uppgår således till cirka 2 miljarder euro. Om man även beaktar understöden till sjukvårdsdistrikten och understödet till HUS med syftet att öka testningskapaciteten, uppgår stödpaketet till den kommunala sektorn som helhet till sammanlagt 2,63 miljarder euro.

Utöver allt detta beviljas kommunerna också stöd bland annat för undervisning, utbildning, kultur och kollektivtrafik. 

Hur stöds kommunerna år 2021 när det gäller coronaepidemin?

I statsbudgeten för 2021 har det reserverats sammanlagt 300 miljoner euro för en ökning av statsandelarna för basservice. Av detta anvisas 20 miljoner euro i form av en höjning av statsandelen enligt prövning, medan största delen anvisas genom att minskningen till följd av KIKY-avtalet slopas, i förhållande till utdelningen av kommunalskatten och jämnt fördelat i förhållande till antalet invånare. 

Höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter fortsätter dessutom år 2021. Effekten av höjningen är cirka +0,5 miljarder euro. 

Hur ersätts kommunernas kostnader för testning och spårning år 2021?

En betydande del av stödpaketet för kommunsektorn i budgetpropositionen för 2021, 1,66 miljarder euro, består av  statsunderstöd till kommuner och samkommuner som ersätter kostnader som direkt föranleds av coronavirusläget. Man bereder som bäst ett exaktare förfarande för fördelningen av stödmedlen, men antagningsvis kommer man att följa följande principer:

  • cirka 1,40 miljarder euro reserveras i första hand för kostnader för testning och spårning vid genomförandet av hybridstrategin 
  • understöd för faktiska kostnader eller enligt en kalkylmässig grund (t.ex. X euro/prestation) 
  • endast de faktiska kostnaderna ersätts 

Får kommunerna ersättning för kostnaderna för testningen av utländska säsongsarbetare?

Testningskriterierna enligt lagen om smittsamma sjukdomar uppfylls när det finns skäl att misstänka att en utländsk säsongsarbetare är eller kan vara smittad av coronaviruset. Då är testet avgiftsfritt (lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992). 

Kommunerna ersätts för de testningsutgifter som uppfyller ersättningskriterierna. Ersättningsförfarandet och exaktare kriterier har ännu inte fastställts, men det är bra att se till att man kan påvisa att utgifterna har redovisats korrekt. 

Hur ersätts kommunernas kostnader för den köpta coronatestning som utförs av företagshälsovården?

De ersättningar som Fpa betalar för företagshälsovård innefattar inga separata coronaersättningar, men Fpa ersätter de coronatester som tas inom företagshälsovården som en del av den normala företagshälsovården.  

I den företagshälsovård som arbetsgivaren ordnar kan sjukvård, dvs. ersättningsklass II, ersättas till 0-40 procent av företagshälsovårdsersättningarnas maximibelopp. Ersättningen beror på hur mycket av maximibeloppet per arbetstagare som använts för ersättningar för förebyggande företagshälsovård, dvs. ersättningsklass I.  

Statsrådet har dessutom utfärdat en förordning om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19, och enligt den är Fpa:s ersättningstaxa för PCR-undersökningen 100 euro. Ersättning för PCR-undersökningar som görs inom den privata företagshälsovården betalas för försäkrade personer som bor eller arbetar i Finland. Förordningen trädde i kraft den 14 maj 2020 och gäller till och med den 30 juni 2020. 

Den tjänsteproducent som gör undersökningen kan få den ersättning som anges i förordningen av Fpa också då den försäkrade personens arbetsgivare har ersatt självriskdelen. På det här sättet får arbetsgivarna  bättre möjligheter att erbjuda sina anställda coronatester. Ersättningen kan betalas endast för undersökningar som gjorts inom den privata företagshälsovården. Ersättningen betalas inte om kommunen ordnar företagshälsovårdstjänsterna så att de till exempel ges på en hälsovårdscentral.  

Hur går man till väga i fråga om kostnaderna för testning och brådskande vård av personer utan hemkommun?

Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna inte tar ut kostnader för undersökning och brådskande vård som orsakas av coronavirusinfektion av sådana personer som saknar hemkommun i Finland och vars eventuella försäkring inte täcker kostnaderna för undersökning och brådskande vård. 

Regeringens mål är att förhindra att coronavirusepidemin framskrider i Finland. För att uppnå detta mål är det viktigt att testa alla som eventuellt kan ha insjuknat i coronavirusinfektion.
Klustersmittor kan förekomma särskilt bland personer som har mycket närkontakt med varandra och då är det ytterst viktigt med snabb och lättillgänglig testning, att isolera de insjuknade och försätta dem som exponerats i karantän. 

Med hjälp av smittspårning kan man förhindra spridningen av coronavirussjukdomen och skydda riskgrupperna. Dessutom får man en så exakt lägesbild som möjligt av epidemins förlopp. 

Med tanke på förhindrandet av coronavirussmitta är det väsentligt att man går och testar sig, och att avgifterna för testerna i fortsättningen inte är ett hinder för att gå och testa sig. 

Är det ändamålsenligt att sjukvårdsdistriktet fakturerar kommunerna för provtagning av och mottagningar för covid-19 patienter? 

Både kommunerna och sjukvårdsdistrikten har år 2020 fått finansiering för de kostnader som pandemin orsakar. Dessa ersättningar riktas inte nödvändigtvis exakt i förhållande till de faktiska kostnaderna, och då kan det vara nödvändigt att precisera den interna faktureringen och förhandla om innehållet mellan sjukvårdsdistriktet och kommunerna. 

Ersätts kostnaderna för skyddsutrustning till privata tjänsteproducenter i situationer där tjänsteproducenterna producerar tjänster som omfattas av kommunens organiseringsansvar?

Ersättningen till privata aktörer för kostnaderna för den ökade användningen av personlig skyddsutrustning baserar sig i första hand på avtal mellan tjänsteanordnaren och producenten när kommunen ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster.

Kostnadsfördelningen ska bedömas skilt för varje avtal. I avtalen mellan kommunerna och tjänsteproducenterna har man kunnat avtala om ansvar och ersättningar i anslutning till dem på mycket olika sätt och ersättningarna till tjänsteproducenterna ska genomföras i enlighet med de principer som överenskommits i olika avtal. Vid behov måste parterna häva avtalen och förhandla om saken lokalt. Om avtalen är bristfälliga ska den som ordnar tjänsterna (kommunen eller samkommunen) i sista hand svara för tillgången på skyddsutrustning som en del av behövlig vård. Om en privat aktör skaffar skyddsutrustningen själv, ska det i enlighet med avtalet beaktas i priset på tjänsten.

Social- och hälsovårdsministeriet uppmanar kommunerna att förhandla med privata tjänsteproducenter som tillhandahåller social- och hälsotjänster som hör till kommunens organiseringsansvar om ersättningspraxis gällande extra utrustning som behövs under covid-19-epidemin, om man inte ännu nått en överenskommelse om detta eller om det inte uttryckligen fastställts i avtalet. Kommunerna rekommenderas ersätta skäliga extra kostnader för rengöringsmedel och skyddsutrustning som orsakats till företagen på grund av covid-19-epidemin.

De extra kostnadernas storlek beror på flera faktorer och ersättningen måste bedömas från fall till fall. Kommunerna måste också beakta bestämmelserna i upphandlingslagen (29.12.2016/1397) och i EU-reglerna för statligt stöd. Kommunen eller samkommunen får inte fakturera tjänsteproducenten för sådan skyddsutrustning som kommunen fått gratis av Försörjningsberedskapscentralen. 

Tjänsteproducenterna har inte direkt rätt till ersättning på basis av antalet kunder. Alla utgifter för utrustning kan inte heller anses bero på covid-19-epidemin, men det är uppenbart att åtgången på till exempel munskydd och desinfektionsmedel har ökat. 

I statens tilläggsbudgetar för 2020 ingår anslag på totalt 660 miljoner euro för anskaffning av skyddsutrustning, läkemedel och annan utrustning till följd av coronavirusepidemin. Försörjningsberedskapscentralen har genomfört centraliserad upphandling av skyddsutrustning och överlåtit den gratis till kommunerna och samkommunerna. Staten har därtill år 2020 hjälpt kommunsektorn med ett betydande stödpaket på 2,6 miljarder euro på grund av coronaepidemin. Sjukvårdsdistriktens andel av stödpaketet är 400 miljoner euro varav en del kommer att fördelas 2021.

Hur genomförs anskaffningar av skyddsutrustning och överlämnande av skyddsutrustning?

Social- och hälsovårdsministeriet har gett sjukvårdsdistrikten anvisningar om målnivåerna för anskaffning av skyddsutrustning (brev till sjukvårdsdistrikten och kommunerna den 20 augusti 2020). I dessa målnivåer ingår kommunernas behov av social- och hälsovårdstjänster oberoende av om tjänsten har producerats själv eller anskaffats som köpta tjänster. När sjukvårdsdistrikten överlämnar skyddsutrustning till kommunerna ska ingen avgift tas ut för dem, och kommunerna ska inte ta ut någon avgift för överlämnande av skyddsutrustning som staten ersätter till producenter av köpta tjänster. 

Upphandlingar av skyddsutrustning har gjorts förutom av sjukvårdsdistrikten även av kommunernas tjänsteproducenter och företag som producerar köpta tjänster. I fråga om 2020 täcker höjningarna av statsandelarna i princip de skyddsutrustningskostnader som föranletts av coronaepidemin, varvid kommunerna i sista hand också betalar kostnaderna för verksamheten med köpta tjänster antingen i fråga om priserna på tjänsterna eller annars på basis av avtal mellan kommunerna och tjänsteproducenterna. Kommunerna, samkommunerna och producenterna av köpta tjänster fastställer dock själva i sina avtal närmare förfaranden för att avtala om kostnaderna.

Görs det alltid ett kostnadsfritt coronatest på den offentliga sidan för den som ska testas?

Den offentliga aktören fattar beslut om var de tester som aktören bekostar ska utföras. Testerna utförs oftast vid dess egna verksamhetsställen, men en offentlig aktör kan vid behov köpa tjänster också från den privata sektorn. De tester som ingår i företagshälsovården är avgiftsfria för arbetstagaren, men avgiftsbelagda för arbetsgivaren. 

FPA ersätter coronatester som gjorts inom den privata hälso- och sjukvården.

Vem ersätter de inkvarteringskostnader som orsakas av isolering av en patient som har anlänt till Finland och som konstaterats vara covid-positiv?

Kommunen ska vid behov ordna en lämplig karantänsplats för den som ska försättas i karantän och även svara för hans eller hennes mathållning (68 § i lagen om smittsamma sjukdomar). 

Mer information