Kostnadsersättningar under coronaepidemin
Coronaepidemin har orsakat extra kostnader för kommunerna och sjukvårdsdistrikten. Staten har ersatt kostnaderna för år 2020. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten kommer att få ekonomiskt stöd även år 2021.
Den här webbsidan innehåller information om kostnadsersättning, statsandelar och statsunderstöd.
Ersättning till kommunerna för kostnader orsakade av coronaepidemin 2021
År 2021 består stödpaketet till kommunerna av ökningar av statsandelarna och statsunderstöd.
Statsunderstöd för social- och hälsovårdskostnader som orsakats av covid-19-epidemin
I statsbudgeten har det under moment 33.60.38 beviljats 1,6 miljarder euro för social- och hälsovårdskostnader som orsakats av covid-19-pandemin. Anslaget får användas bl.a. för ersättning av kostnader för testning och smittspårning och andra direkta covid-19-kostnader.
Kommunerna, samkommunerna och landskapet Åland kan nu ansöka om statsunderstöd för sådana kostnader som uppkommit i den offentliga social- och hälsovården 2021 på grund av covid-19-pandemin. En förordning har utarbetats för beviljande av statsunderstöden.
Statsunderstödet utlyses i två omgångar. Den första utlysningen inleddes i oktober 2021, och den andra utlysningen är i början av 2022.
Dessutom kan landskapet Åland ansöka om statsunderstöd för tilläggskostnader som uppkommit 2021 för de tillsynsuppgifter som avses i 58 b § och 59 a § i lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016).
Ansökningsmaterialet har publicerats på social- och hälsovårdsministeriets webbplats:
Ökningarna av statsandelarna 2021
I statsbudgeten för 2021 har reserverats sammanlagt 300 miljoner euro för en ökning av statsandelarna för kommunal basservice, av vilket största delen anvisas genom att minskningen i KIKY-avtalet slopas, en del i förhållande till utdelningen av kommunalskatten och en del i förhållande till en lika stor andel per invånare. Dessutom anvisas 20 miljoner euro av detta i form av en höjning av statsandelen enligt prövning.
Höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter fortsätter dessutom år 2021. Effekten av höjningen är cirka +0,5 miljarder euro.
Övriga statsunderstöd 2021
Understöd för kostnader och underskott som uppstått för sjukvårdsdistrikten på grund av covid-19 (tredje utlysningen)
Det understöd för kostnader och underskott som uppstått för sjukvårdsdistrikten på grund av covid-19 och som finansministeriet initierade år 2020 utlystes för tredje gången våren 2021. Ansökningstiden gick ut i slutet av april 2021.
Statsunderstöd till landskapet Åland för att ersätta kostnader för social- och hälsovård som orsakats av covid-19-epidemin
I statens sjunde tilläggsbudget för 2020 anvisades ett anslag på högst 6 miljoner euro i statsunderstöd för att ersätta direkta extra kostnader för social- och hälsovård som föranletts landskapet Åland på grund av covid-19-pandemin. Motsvarande kostnader för fastlandsfinlands del ersattes genom statsandelssystemet år 2020. Ansökningstiden gick ut den 12 mars 2021.
Statsunderstöd för att ersätta kostnader för hälsosäkerhetsåtgärder vid gränserna
Social- och hälsovårdsministeriet öppnade en ny ansökningsomgång för statsunderstödet för ersättning av kostnader som beror på tryggandet av hälsosäkerheten vid gränserna under covid-19-epidemin. Ansökningstiden gick ut den 8 april 2021.
Kostnaderna för upprätthållandet av hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena ska ersättas till fulla belopp i enlighet med de faktiska kostnader som godkänts av statsbidragsmyndigheten.
Statsunderstöd för genomförandet av FINENTRY-tjänsten
Social- och hälsovårdsministeriet beviljar HUS 4,6 miljoner euro i statsunderstöd. Statsunderstödet beviljas för de kostnader som föranleds av genomförandet, utvecklandet och användningen av Finentry.
HUS ska erbjuda tjänsten också till de övriga sjukvårdsdistrikten. Att använda tjänsten ska vara avgiftsfritt för de övriga sjukvårdsdistrikten, och HUS ska stödja den regionala användningen genom att erbjuda sin expertis. HUS ska följa Institutet för hälsa och välfärds anvisningar och rekommendationer om covid-19-pandemin vid genomförandet av det understödda projektet.
Ersättning för kostnader orsakade av coronaepidemin 2020
År 2020 ersattes sjukvårdsdistrikten för kostnaderna bland annat genom ökningar av statsandelarna och statsunderstöd.
Statsunderstöden till sjukvårdsdistrikten 2020
Enligt den förordning som utfärdats av statsrådet ersätts kostnader för behandlingen av coronapatienter och för beredskapen inför epidemin samt eventuella underskott som beror på epidemin. Understödet kan beviljas samkommuner för ett sjukvårdsdistrikt.
I den fjärde och sjunde statsbudgeten för 2020 reserverades det sammanlagt 400 miljoner euro för kostnadsersättningar till sjukvårdsdistrikten.
För dessa ersättningar har finansministeriet inlett två separata ansökningsomgångar, varav den första avslutades den 24 november 2020 och den andra den 17 december 2020. Våren 2021 ordnades en tredje ansökningsomgång med tidsfrist i slutet av april 2021.
I ersättningarna ingår anskaffningar av skyddsutrustning enligt målnivån i anvisningen av social- och hälsovårdsministeriet. Det ska inte separat faktureras internt för sådan skyddsutrustning som ersätts av staten.
Till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt beviljade social- och hälsovårdsministeriet år 2020 dessutom ett statsunderstöd för den höjning av testningskapaciteten och den analysverksamhet som behövdes för att bekämpa covid-19-sjukdomen. Utöver den kapacitet som behövs för testning vid gränsövergång riktas kapaciteten enligt behov till sjukvårdsdistriktets egna eller andra sjukvårdsdistrikts testning.
Ökningarna av statsandelarna 2020
I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 ökades statsandelarna för kommunal basservice med sammanlagt 722 miljoner euro för extra kostnader och inkomstförluster som orsakats av coronaepidemin. Av tillägget anvisades 370 miljoner euro i förhållande till utdelningen av kommunalskatten, 180 miljoner euro med ett lika stort belopp per invånare, 112 miljoner euro enligt antalet kommuninvånare som är under 18 år och 60 miljoner euro enligt antalet kommuninvånare som har fyllt 65 år.
I den sjunde statsbudgeten reserverades det ett tillägg på 750 miljoner euro för statsandelar för kommunal basservice i syfte att trygga anordnandet av basservice. Tillägget är av engångsnatur och syftet med det är att underlätta kommunernas ekonomiska utmaningar till följd av coronapandemin och ersätta kostnaderna för testning och spårning i anslutning till coronapandemin. Anslaget är också avsett att ersätta kommunerna för sjukvårdsdistriktens kommunfakturering som föranleds av kostnaderna för coronavirustestning. Dessutom är anslaget avsett att ersätta kommunerna för de munskydd som anskaffas för de mest utsatta personerna samt skolelever och studerande.
Av tillägget anvisades 350 miljoner euro till kommunerna så att tillägget först delades enligt sjukvårdsdistrikt i förhållande till testerna i anslutning till coronapandemin och sedan vidare till kommunerna inom sjukvårdsdistriktet med ett jämnstort belopp per invånare. Med tillägget ersattes särskilt de kostnader som anknyter till testning.
Av den resterande delen av tillägget på sammanlagt 400 miljoner euro anvisades 128,7 miljoner euro till kommunerna med ett lika stort belopp per invånare, 4,3 miljoner euro i förhållande till kommunernas 13—15-åriga invånare och 267 miljoner euro i förhållande till utdelningen av kommunalskatten för 2020.
Statsandelstilläggen enligt den sjunde statsbudgeten betalas till kommunerna i samband med redovisningen av statsandelarna för december 2020.
Den totala mängden stöd 2020
Utöver ökningarna av statsandelarna för basservicen består stödpaketet till kommunerna under coronaepidemin av en höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter för 2020 och 2021, vars effekt är cirka +0,5 miljarder euro på årsnivå.
Det stödpaket som riktats direkt till kommunerna år 2020 på grund av coronaepidemin uppgår således till cirka 2 miljarder euro. Om man även beaktar understöden till sjukvårdsdistrikten och understödet till HUS med syftet att öka testningskapaciteten, uppgår stödpaketet till den kommunala sektorn som helhet till sammanlagt 2,63 miljarder euro.
Utöver det som tas upp ovan beviljades kommunerna stöd även för bland annat undervisning, utbildning, kultur och kollektivtrafik. Stöd beviljas från många olika ministerier.
-
Testningskriterierna enligt lagen om smittsamma sjukdomar uppfylls när det finns skäl att misstänka att en utländsk säsongsarbetare är eller kan vara smittad av coronaviruset. Då är testet avgiftsfritt (lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992).
Kommunerna ersätts för de testningsutgifter som uppfyller ersättningskriterierna. Ersättningsförfarandet och exaktare kriterier har ännu inte fastställts, men det är bra att se till att man kan påvisa att utgifterna har redovisats korrekt.
-
De ersättningar som Fpa betalar för företagshälsovård innefattar inga separata coronaersättningar, men Fpa ersätter de coronatester som tas inom företagshälsovården som en del av den normala företagshälsovården.
I den företagshälsovård som arbetsgivaren ordnar kan sjukvård, dvs. ersättningsklass II, ersättas till 0-40 procent av företagshälsovårdsersättningarnas maximibelopp. Ersättningen beror på hur mycket av maximibeloppet per arbetstagare som använts för ersättningar för förebyggande företagshälsovård, dvs. ersättningsklass I.
Statsrådet har dessutom utfärdat en förordning om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19, och enligt den är Fpa:s ersättningstaxa för PCR-undersökningen 100 euro. Ersättning för PCR-undersökningar som görs inom den privata företagshälsovården betalas för försäkrade personer som bor eller arbetar i Finland. Förordningen trädde i kraft den 14 maj 2020 och gäller till och med den 30 juni 2020.
Den tjänsteproducent som gör undersökningen kan få den ersättning som anges i förordningen av Fpa också då den försäkrade personens arbetsgivare har ersatt självriskdelen. På det här sättet får arbetsgivarna bättre möjligheter att erbjuda sina anställda coronatester. Ersättningen kan betalas endast för undersökningar som gjorts inom den privata företagshälsovården. Ersättningen betalas inte om kommunen ordnar företagshälsovårdstjänsterna så att de till exempel ges på en hälsovårdscentral.
-
Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna inte tar ut kostnader för undersökning och brådskande vård som orsakas av coronavirusinfektion av sådana personer som saknar hemkommun i Finland och vars eventuella försäkring inte täcker kostnaderna för undersökning och brådskande vård.
Regeringens mål är att förhindra att coronavirusepidemin framskrider i Finland. För att uppnå detta mål är det viktigt att testa alla som eventuellt kan ha insjuknat i coronavirusinfektion.
-
Både kommunerna och sjukvårdsdistrikten har år 2020 fått finansiering för de kostnader som pandemin orsakar. Dessa ersättningar riktas inte nödvändigtvis exakt i förhållande till de faktiska kostnaderna, och då kan det vara nödvändigt att precisera den interna faktureringen och förhandla om innehållet mellan sjukvårdsdistriktet och kommunerna.
-
Ersättningen till privata aktörer för kostnaderna för den ökade användningen av personlig skyddsutrustning baserar sig i första hand på avtal mellan tjänsteanordnaren och producenten när kommunen ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster.
Kostnadsfördelningen ska bedömas skilt för varje avtal. I avtalen mellan kommunerna och tjänsteproducenterna har man kunnat avtala om ansvar och ersättningar i anslutning till dem på mycket olika sätt och ersättningarna till tjänsteproducenterna ska genomföras i enlighet med de principer som överenskommits i olika avtal. Vid behov måste parterna häva avtalen och förhandla om saken lokalt. Om avtalen är bristfälliga ska den som ordnar tjänsterna (kommunen eller samkommunen) i sista hand svara för tillgången på skyddsutrustning som en del av behövlig vård. Om en privat aktör skaffar skyddsutrustningen själv, ska det i enlighet med avtalet beaktas i priset på tjänsten.
Social- och hälsovårdsministeriet uppmanar kommunerna att förhandla med privata tjänsteproducenter som tillhandahåller social- och hälsotjänster som hör till kommunens organiseringsansvar om ersättningspraxis gällande extra utrustning som behövs under covid-19-epidemin, om man inte ännu nått en överenskommelse om detta eller om det inte uttryckligen fastställts i avtalet. Kommunerna rekommenderas ersätta skäliga extra kostnader för rengöringsmedel och skyddsutrustning som orsakats till företagen på grund av covid-19-epidemin.
De extra kostnadernas storlek beror på flera faktorer och ersättningen måste bedömas från fall till fall. Kommunerna måste också beakta bestämmelserna i upphandlingslagen (29.12.2016/1397) och i EU-reglerna för statligt stöd. Kommunen eller samkommunen får inte fakturera tjänsteproducenten för sådan skyddsutrustning som kommunen fått gratis av Försörjningsberedskapscentralen.
Tjänsteproducenterna har inte direkt rätt till ersättning på basis av antalet kunder. Alla utgifter för utrustning kan inte heller anses bero på covid-19-epidemin, men det är uppenbart att åtgången på till exempel munskydd och desinfektionsmedel har ökat.
I statens tilläggsbudgetar för 2020 ingår anslag på totalt 660 miljoner euro för anskaffning av skyddsutrustning, läkemedel och annan utrustning till följd av coronavirusepidemin. Försörjningsberedskapscentralen har genomfört centraliserad upphandling av skyddsutrustning och överlåtit den gratis till kommunerna och samkommunerna. Staten har därtill år 2020 hjälpt kommunsektorn med ett betydande stödpaket på 2,6 miljarder euro på grund av coronaepidemin. Sjukvårdsdistriktens andel av stödpaketet är 400 miljoner euro varav en del kommer att fördelas 2021.
-
Social- och hälsovårdsministeriet har gett sjukvårdsdistrikten anvisningar om målnivåerna för anskaffning av skyddsutrustning (brev till sjukvårdsdistrikten och kommunerna den 20 augusti 2020). I dessa målnivåer ingår kommunernas behov av social- och hälsovårdstjänster oberoende av om tjänsten har producerats själv eller anskaffats som köpta tjänster. När sjukvårdsdistrikten överlämnar skyddsutrustning till kommunerna ska ingen avgift tas ut för dem, och kommunerna ska inte ta ut någon avgift för överlämnande av skyddsutrustning som staten ersätter till producenter av köpta tjänster.
Upphandlingar av skyddsutrustning har gjorts förutom av sjukvårdsdistrikten även av kommunernas tjänsteproducenter och företag som producerar köpta tjänster. I fråga om 2020 täcker höjningarna av statsandelarna i princip de skyddsutrustningskostnader som föranletts av coronaepidemin, varvid kommunerna i sista hand också betalar kostnaderna för verksamheten med köpta tjänster antingen i fråga om priserna på tjänsterna eller annars på basis av avtal mellan kommunerna och tjänsteproducenterna. Kommunerna, samkommunerna och producenterna av köpta tjänster fastställer dock själva i sina avtal närmare förfaranden för att avtala om kostnaderna.
-
Den offentliga aktören fattar beslut om var de tester som aktören bekostar ska utföras. Testerna utförs oftast vid dess egna verksamhetsställen, men en offentlig aktör kan vid behov köpa tjänster också från den privata sektorn. De tester som ingår i företagshälsovården är avgiftsfria för arbetstagaren, men avgiftsbelagda för arbetsgivaren.
FPA ersätter coronatester som gjorts inom den privata hälso- och sjukvården.
-
Kommunen ska vid behov ordna en lämplig karantänsplats för den som ska försättas i karantän och även svara för hans eller hennes mathållning (68 § i lagen om smittsamma sjukdomar).