Kostnadsersättningar under coronaepidemin
Covid-19-pandemin har orsakat extra kostnader och inkomstförluster för kommunerna, samkommunerna och landskapet Åland. Med anledning av pandemin har staten beviljat stöd till kommunsektorn på sammanlagt cirka 5 miljarder euro under åren 2020–2022.
På den här webbsidan hittar du information om kostnadsersättningar, statsandelar och statsunderstöd.
Läget i början av 2023
Social- och hälsovårdsministeriet planerar inga motsvarande kalkylerade ersättningar för kostnader orsakade av covid-19-pandemin 2023 som åren 2021 och 2022. Välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning omfattar finansieringen av lagstadgade uppgifter inklusive arbetet för att bekämpa smittsamma sjukdomar enligt lagen om smittsamma sjukdomar (vilket även täcker kostnader orsakade av covid-19). Om covid-19-pandemin fortsätter medföra oförutsedda merkostnader 2023, kan välfärdsområdenas finansiering justeras enligt den faktiska ökningen med två års fördröjning.
Ersättning för kostnader år 2022
Ersättningarna till kommuner, samkommuner och landskapet Åland för social- och hälsovårdens covid-19-kostnader betalades år 2022 i form av statsunderstöd. Social- och hälsovårdsministeriet beviljade statsunderstöd för de merkostnader som uppstått på grund av testning, vaccinering och vård samt för andra direkta kostnader.
Statsrådet utfärdade en förordning om detta den 6 oktober 2021.
- Statsrådets förordning om statsunderstöd för vissa merkostnader som den offentliga social- och hälsovården orsakas 2022 på grund av covid-19-pandemin
- Promemoria
Statsunderstödet utlystes 7 oktober–4 november 2022.
- Kommunerna och samkommunerna beviljas 460 miljoner euro för merkostnader orsakade av covid-19-pandemin
- Utlysningar av statsunderstöd 2022 (ansökningsmaterial)
- Vanliga frågor om coronaersättningarna till kommunerna
- Coronakostnader år 2022 (rapport av Nordic Helathcare Group)
Ersättning för kostnader år 2021
År 2021 bestod stödpaketet till kommunerna av ökningar av statsandelarna och statsunderstöd.
Den offentliga social- och hälsovårdens kostnader för epidemin ersattes genom statsunderstöd till kommunerna, och social- och hälsovårdsministeriet beviljade stöd för sammanlagt cirka 1,09 miljarder euro.
Ersättning av direkta covid-19-kostnader år 2021
År 2021 ersattes kommunerna, samkommunerna och landskapet Åland för direkta kostnader orsakade av covid-19-pandemin genom statsunderstöd. Genom understödet ersattes främst kostnader för testning, smittspårning, vaccinationer och vård.
Det utfärdades en förordning om statsunderstödet och därtill tillämpades statsunderstödslagen. Social- och hälsovårdsministeriet var den statsbidragsmyndighet som beviljade understödet.
Statsrådet utfärdade en förordning om detta den 8 oktober 2021.
År 2021 ordnades det tre ansökningsomgångar.
- Kommunerna beviljades sammanlagt cirka 726 miljoner euro för kostnader orsakade av covid-19-epidemin (Pressmeddelande 21.12.2021)
- Kommunerna beviljades år 2021 cirka 1,08 miljarder euro för kostnader orsakade av covid-19-epidemin (Pressmeddelande 20.4.2022)
Ökningarna av statsandelarna 2021
I statsbudgeten för 2021 reserverades totalt 300 miljoner euro för en ökning av statsandelarna för kommunal basservice. Största delen fördelades jämnt enligt invånarantal och en del i förhållande till utdelningen av kommunalskatten. 20 miljoner euro fördelades i form av en behovsprövad höjning av statsandelen.
Den tillfälliga höjningen av kommunernas andel av samfundsskatten med 10 procentenheter förlängdes till år 2021. Höjningens effekt var cirka 650 miljoner euro.
Övriga statsunderstöd 2021
Understöd för kostnader och underskott som uppstått för sjukvårdsdistrikten på grund av covid-19
År 2020 initierade finansministeriet ett understöd för att ersätta kostnader och underskott som uppstått i sjukvårdsdistrikten på grund av covid-19. Understödet utlystes för tredje gången våren 2021. Totalt beviljades 384 miljoner euro, varav 137 miljoner euro betalades ut år 2021. Understödet täckte kostnader som uppstått 2020 och i januari–mars 2021.
Statsunderstöd för att ersätta kostnader för hälsosäkerhetsåtgärder vid gränserna
Social- och hälsovårdsministeriet beviljade kommunerna, samkommunerna och landskapet Åland cirka 26 miljoner euro i statsunderstöd för att täcka de kostnader som uppkommit av att upprätthålla hälsosäkerheten vid gränsen under perioden 16.3.2020–1.7.2021. Understödet betalades ut i på basis av faktiska kostnader som statsbidragsmyndigheten godkände.
Kostnaderna för att upprätthålla hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena ersätts till sitt fulla belopp i enlighet med de faktiska kostnader som godkändes av statsbidragsmyndigheten.
Statsunderstöd till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt för utvidgning av testningsverksamheten och för FINETRY-tjänsten
Social- och hälsovårdsministeriet beviljade Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) ett statsunderstöd på 199 miljoner euro för att utvidga testningsverksamheten, särskilt i samband med gränsövergång. Med hjälp av stödet kunde sjukvårdsdistriktet utvidga sin testningsverksamhet i slutet av 2020. Understödet kunde användas till utgången av år 2021. Understödet betalades ut på basis av de faktiska kostnaderna.
Därtill beviljade social- och hälsovårdsministeriet HUS 4,6 miljoner euro i statsunderstöd för att starta, utveckla och upprätthålla tjänsten Finentry. Understödet betalades ut på basis av de faktiska kostnaderna.
Statsunderstöd till landskapet Åland för att ersätta kostnader för social- och hälsovården 2020
Statsunderstöd beviljades Ålands landskapsförvaltning, Ålands Hälso- och Sjukvård (ÅHS) och Ålands kommuner 2020 för de direkta kostnader för social- och hälsovård som orsakats av covid-19-pandemin. Dessa var till exempel personalkostnader, utgifter för material och utrustning, utgifter för lokaler samt transport- och logistikutgifter. Statsunderstödet uppgick till cirka 6 miljoner euro.
Landskapet Åland beviljades därtill statsunderstöd 2021 för tillsynskostnader enligt lagen om smittsamma sjukdomar.
Höjningen av statsandelarna 2020
I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 höjdes statsandelarna för kommunal basservice med totalt 722 miljoner euro för ökade kostnader och inkomstförluster som orsakades av covid-19-pandemin.
I den sjunde tilläggsbudgeten reserverades det ett tillägg på 750 miljoner euro för statsandelarna för den kommunala basservicen. Tillägget var av engångsnatur och syftet var att underlätta kommunernas ekonomiska utmaningar till följd av covid-19-pandemin och ersätta kostnaderna för testning och smittspårning.
-
Testningskriterierna enligt lagen om smittsamma sjukdomar uppfylls när det finns skäl att misstänka att en utländsk säsongsarbetare är eller kan vara smittad av coronaviruset. Då är testet avgiftsfritt (lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992).
Kommunerna ersätts för de testningsutgifter som uppfyller ersättningskriterierna. Ersättningsförfarandet och exaktare kriterier har ännu inte fastställts, men det är bra att se till att man kan påvisa att utgifterna har redovisats korrekt.
-
De ersättningar som Fpa betalar för företagshälsovård innefattar inga separata coronaersättningar, men Fpa ersätter de coronatester som tas inom företagshälsovården som en del av den normala företagshälsovården.
I den företagshälsovård som arbetsgivaren ordnar kan sjukvård, dvs. ersättningsklass II, ersättas till 0-40 procent av företagshälsovårdsersättningarnas maximibelopp. Ersättningen beror på hur mycket av maximibeloppet per arbetstagare som använts för ersättningar för förebyggande företagshälsovård, dvs. ersättningsklass I.
Statsrådet har dessutom utfärdat en förordning om ersättningstaxan för undersökningar för konstaterande av smitta av covid-19, och enligt den är Fpa:s ersättningstaxa för PCR-undersökningen 100 euro. Ersättning för PCR-undersökningar som görs inom den privata företagshälsovården betalas för försäkrade personer som bor eller arbetar i Finland. Förordningen trädde i kraft den 14 maj 2020 och gäller till och med den 30 juni 2020.
Den tjänsteproducent som gör undersökningen kan få den ersättning som anges i förordningen av Fpa också då den försäkrade personens arbetsgivare har ersatt självriskdelen. På det här sättet får arbetsgivarna bättre möjligheter att erbjuda sina anställda coronatester. Ersättningen kan betalas endast för undersökningar som gjorts inom den privata företagshälsovården. Ersättningen betalas inte om kommunen ordnar företagshälsovårdstjänsterna så att de till exempel ges på en hälsovårdscentral.
-
Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna inte tar ut kostnader för undersökning och brådskande vård som orsakas av coronavirusinfektion av sådana personer som saknar hemkommun i Finland och vars eventuella försäkring inte täcker kostnaderna för undersökning och brådskande vård.
Regeringens mål är att förhindra att coronavirusepidemin framskrider i Finland. För att uppnå detta mål är det viktigt att testa alla som eventuellt kan ha insjuknat i coronavirusinfektion.
-
Både kommunerna och sjukvårdsdistrikten har år 2020 fått finansiering för de kostnader som pandemin orsakar. Dessa ersättningar riktas inte nödvändigtvis exakt i förhållande till de faktiska kostnaderna, och då kan det vara nödvändigt att precisera den interna faktureringen och förhandla om innehållet mellan sjukvårdsdistriktet och kommunerna.
-
Ersättningen till privata aktörer för kostnaderna för den ökade användningen av personlig skyddsutrustning baserar sig i första hand på avtal mellan tjänsteanordnaren och producenten när kommunen ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster.
Kostnadsfördelningen ska bedömas skilt för varje avtal. I avtalen mellan kommunerna och tjänsteproducenterna har man kunnat avtala om ansvar och ersättningar i anslutning till dem på mycket olika sätt och ersättningarna till tjänsteproducenterna ska genomföras i enlighet med de principer som överenskommits i olika avtal. Vid behov måste parterna häva avtalen och förhandla om saken lokalt. Om avtalen är bristfälliga ska den som ordnar tjänsterna (kommunen eller samkommunen) i sista hand svara för tillgången på skyddsutrustning som en del av behövlig vård. Om en privat aktör skaffar skyddsutrustningen själv, ska det i enlighet med avtalet beaktas i priset på tjänsten.
Social- och hälsovårdsministeriet uppmanar kommunerna att förhandla med privata tjänsteproducenter som tillhandahåller social- och hälsotjänster som hör till kommunens organiseringsansvar om ersättningspraxis gällande extra utrustning som behövs under covid-19-epidemin, om man inte ännu nått en överenskommelse om detta eller om det inte uttryckligen fastställts i avtalet. Kommunerna rekommenderas ersätta skäliga extra kostnader för rengöringsmedel och skyddsutrustning som orsakats till företagen på grund av covid-19-epidemin.
De extra kostnadernas storlek beror på flera faktorer och ersättningen måste bedömas från fall till fall. Kommunerna måste också beakta bestämmelserna i upphandlingslagen (29.12.2016/1397) och i EU-reglerna för statligt stöd. Kommunen eller samkommunen får inte fakturera tjänsteproducenten för sådan skyddsutrustning som kommunen fått gratis av Försörjningsberedskapscentralen.
Tjänsteproducenterna har inte direkt rätt till ersättning på basis av antalet kunder. Alla utgifter för utrustning kan inte heller anses bero på covid-19-epidemin, men det är uppenbart att åtgången på till exempel munskydd och desinfektionsmedel har ökat.
I statens tilläggsbudgetar för 2020 ingår anslag på totalt 660 miljoner euro för anskaffning av skyddsutrustning, läkemedel och annan utrustning till följd av coronavirusepidemin. Försörjningsberedskapscentralen har genomfört centraliserad upphandling av skyddsutrustning och överlåtit den gratis till kommunerna och samkommunerna. Staten har därtill år 2020 hjälpt kommunsektorn med ett betydande stödpaket på 2,6 miljarder euro på grund av coronaepidemin. Sjukvårdsdistriktens andel av stödpaketet är 400 miljoner euro varav en del kommer att fördelas 2021.
-
Social- och hälsovårdsministeriet har gett sjukvårdsdistrikten anvisningar om målnivåerna för anskaffning av skyddsutrustning (brev till sjukvårdsdistrikten och kommunerna den 20 augusti 2020). I dessa målnivåer ingår kommunernas behov av social- och hälsovårdstjänster oberoende av om tjänsten har producerats själv eller anskaffats som köpta tjänster. När sjukvårdsdistrikten överlämnar skyddsutrustning till kommunerna ska ingen avgift tas ut för dem, och kommunerna ska inte ta ut någon avgift för överlämnande av skyddsutrustning som staten ersätter till producenter av köpta tjänster.
Upphandlingar av skyddsutrustning har gjorts förutom av sjukvårdsdistrikten även av kommunernas tjänsteproducenter och företag som producerar köpta tjänster. I fråga om 2020 täcker höjningarna av statsandelarna i princip de skyddsutrustningskostnader som föranletts av coronaepidemin, varvid kommunerna i sista hand också betalar kostnaderna för verksamheten med köpta tjänster antingen i fråga om priserna på tjänsterna eller annars på basis av avtal mellan kommunerna och tjänsteproducenterna. Kommunerna, samkommunerna och producenterna av köpta tjänster fastställer dock själva i sina avtal närmare förfaranden för att avtala om kostnaderna.
-
Den offentliga aktören fattar beslut om var de tester som aktören bekostar ska utföras. Testerna utförs oftast vid dess egna verksamhetsställen, men en offentlig aktör kan vid behov köpa tjänster också från den privata sektorn. De tester som ingår i företagshälsovården är avgiftsfria för arbetstagaren, men avgiftsbelagda för arbetsgivaren.
FPA ersätter coronatester som gjorts inom den privata hälso- och sjukvården.
-
Kommunen ska vid behov ordna en lämplig karantänsplats för den som ska försättas i karantän och även svara för hans eller hennes mathållning (68 § i lagen om smittsamma sjukdomar).