FI SV

Klientavgiftsreform

Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården har reviderats. I och med reformen förbättras tillgången till tjänster på lika grunder och i rätt tid genom att hinder för vård undanröjs.

Republikens president stadfäste lagen den 30 december 2020. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2021. De reformer som gäller avgiftstaket träder i kraft 1 januari 2022.

Denna sida innehåller frågor och svar om klientavgiftslagen och reformen av den. 

Frågor och svar om revideringen av klientavgiftslagen

Vad är klientavgifter? Varför finns sådana?

Klientavgifter kan tas ut för användningen av social- och hälsotjänster. Staten styr den kommunala social- och hälsovårdens klientavgiftspolitik genom lagstiftning.

Ett mål med klientavgiftspolitiken är att avgifterna ska vara skäliga och att de inte ska utgöra ett hinder för att få tjänster. Ett annat mål är att förhindra att tjänsterna används på ett sätt som inte är ändamålsenligt.

Avgiften kan vara jämnstor (t.ex. social- och hälsocentralsavgiften), vilket innebär att klientens inkomster inte inverkar på avgiftens storlek, eller också kan avgiften fastställas enligt klientens betalningsförmåga (t.ex. avgiften för långvarig sluten vård).

De avgifter som tas ut hos klienterna för social- och hälsotjänsterna täcker endast en liten del av kostnaderna för tjänsterna (7,8 procent år 2018).

Vilka är de väsentligaste förändringarna i reformen av klientavgiftslagen?

I och med lagen blir fler tjänster avgiftsfria och avgifterna skäligare.  

Sjukskötares mottagningar inom primärvården blir avgiftsfria. Av minderåriga klienter tas det inte längre ut avgifter för undersökning och vård som tillhandahålls av en poliklinik.

Mentalvårdstjänsternas avgiftsfrihet inom primärvården förtydligas. Dessutom utvidgas avgiftsfriheten för vård, undersökning och läkemedel i anslutning till smittsamma sjukdomar. Även undersökning, vård och uppföljning vid mödravårdspoliklinikerna är i fortsättningen avgiftsfri för gravida med missbruksproblem.

Avgiftstaket utvidgas till att omfatta klientavgifter som tas ut för mun- och tandvård, terapi, tillfällig sjukvård och sjukhusvård i hemmet samt vissa distanstjänster. I fortsättningen ska också sådana klientavgifter som klienten har beviljats utkomststöd för, ingå i de avgifter som beaktas i avgiftstaket.

Klientavgifterna för fortlöpande och regelbunden service i hemmet samt långvarig boendeservice ska bestämmas utifrån enhetliga grunder, med undantag för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg. I fråga om klientavgifterna för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg, långvarig sluten vård och långvarig familjevård ska också enhetliga bestämningsgrunder tillämpas i stor utsträckning. I lagen finns dessutom bestämmelser om det minimibelopp för personligt bruk som klienten ska ha till sitt förfogande i de sistnämnda tjänsterna.

Prioriteringen av nedsättning eller efterskänkande av klientavgifter i förhållande till utkomstskyddet betonas i den nya lagen. Dessutom stärks kommunens skyldighet att informera klienten om nedsättning eller efterskänkande av avgifter genom uttryckliga bestämmelser om detta i lagen. 

Bestämmelserna om ändringssökande förtydligas och klientens rättsskydd stärks. Anvisningarna om hur man begär omprövning av bland annat jämnstora klientavgifter har förtydligats i lagen. Alla avgifter kan överklagas.

I samband med reformen av klientavgiftslagen gjordes dessutom en lagändring i 5 § i lagen om domstolsavgifter. Ändringen av paragrafen träder i kraft redan den 1 januari 2021. Enligt den nya 5 § får rättegångsavgift i fortsättningen inte tas ut i besvärsärenden som en enskild person har inlett och som gäller klientavgifter som fastställts enligt klientavgiftslagen.

För närvarande kan klientavgifterna variera från kommun till kommun, kommer det att vara så också i fortsättningen?

Kommunerna svarar även i fortsättningen för uttagandet av klientavgifter och kan besluta om dem med vissa förbehåll.

I klientavgiftslagstiftningen föreskrivs också i fortsättningen om maximiavgifter för vissa tjänster. Kommunen kan besluta att ta i bruk en avgift som är lägre än maximiavgiften eller att avgiftsfritt tillhandahålla tjänsten.

Avgifterna kan således även i fortsättningen variera mellan kommunerna. Den nya klientavgiftslagen förenhetligar dock avgifterna mellan kommunerna.

Stiger klientavgifterna?

Lagen kommer att påverka uppskattningsvis cirka en miljon finländares klientavgifter inom social- och hälsovården. Av dessa kommer avgifterna för uppskattningsvis 980 000 personer, dvs. 98 procent, att sjunka. För 33 000 personer uppskattas avgifterna stiga på grund av den föreslagna avgiftstabellen för fortlöpande och regelbunden service i hemmet.

Bland de personer för vilka avgiften uppskattningsvis kommer att sjunka, kommer den genomsnittliga förändringen att vara 44 euro mindre i avgifter under ett år.

Gäller klientavgiftslagen också privata tjänster?

I klientavgiftslagen föreskrivs det om avgifter för kommunala social- och hälsovårdstjänster. Om en kommun upphandlar social- och hälsovårdstjänster av ett privat företag som köpta tjänster, betalar klienten för tjänsten i enlighet med klientavgiftslagen. Lagen om klientavgifter gäller däremot inte ”rent” privata tjänsteproducenter, utan de beslutar själva om hur stora avgifter de tar ut av kunderna.

För vilka tjänster får det tas ut klientavgifter?

En kommun får ta ut avgifter för social- och hälsovårdstjänster, om inte något annat föreskrivs genom lag. Genom lagen fastställs vilka tjänster som är avgiftsfria samt maximiavgifter för vissa social- och hälsovårdstjänster.

När avstår man från att ta ut en klientavgift?

Genom den nya lagen stärks bestämmelserna om nedsättning eller efterskänkande av klientavgifter.

Enligt den gällande klientavgiftslagen ska en avgift efterskänkas eller nedsättas till den del förutsättningarna för personens eller familjens försörjning eller förverkligandet av personens lagstadgade försörjningsplikt äventyras av att avgiften tas ut. Skyldigheten gäller socialvårdsavgifter och inkomstrelaterade avgifter inom hälso- och sjukvården.

Målet är att klienterna inte ska bli tvungna att ty sig till utkomststöd för att klara av klientavgifterna. Därför betonas det i klientavgiftslagen att nedsättning och efterskänkande av klientavgifter ska ha företräde framför utkomststödet.

Dessutom föreskrivs det om att kommunen i tillräcklig omfattning och på ett begripligt sätt ska informera klienten om bestämmelserna om lindring av avgiften. Med hjälp av informationsskyldigheten kan man i betydande grad främja tillämpningen av bestämmelsen i praktiken.

Förblir somliga tjänster helt avgiftsfria?

Samma tjänster som för närvarande är avgiftsfria, såsom hälsorådgivning och hälsokontroller, screening samt mödra- och barnrådgivningsbesök, kommer att förbli avgiftsfria.

Nya avgiftsfria tjänster är till exempel sjukskötarmottagningarna inom primärvården, poliklinikbesök för personer under 18 år, ärenden gällande behandling av vissa smittsamma sjukdomar, såsom medicinering för att förebygga HIV samt undersökning, vård och uppföljning för gravida med missbruksproblem vid mödravårdspoliklinikerna.

Vad betyder jämnstora avgifter? För vilka tjänster tas de ut?

De jämnstora avgifterna beror inte på klientens inkomster, utan de är lika stora för alla klienter inom samma kommun. Sådana tas ut i synnerhet för hälso- och sjukvårdstjänster, t.ex. hälsoscentralsavgift eller tandvårdsavgifter.

Vilka avgifter tas ut enligt klientens inkomster?

För fortgående och regelbunden hemvård (såsom hemservice och hemsjukvård) och långvarigt serviceboende samt för långvarig familjevård, långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig sluten vård kan kommunen ta ut en avgift som fastställs enligt klientens betalningsförmåga.

När avgiften fastställs beaktas klientens inkomster samt andra faktorer som inverkar på betalningsförmågan.

Vad betyder avgiftstak? Kommer avgiftstaket att finnas kvar?

För klientavgifterna för kommunal hälso- och sjukvård finns det i nuläget ett avgiftstak, dvs. ett maximalt belopp för klientavgifterna under ett kalenderår. I avgiftstaket räknas in vissa av de klientavgifter som klienten har betalat. När avgiftstaket har nåtts, är de tjänster som räknas in i avgiftstaket i regel avgiftsfria för klienten till utgången av kalenderåret i fråga.

Avgiftstaket kvarstår också i den nya lagen. I avgiftstaket inräknas i fortsättningen fler avgifter än tidigare, bl.a. klientavgifterna inom mun- och tandvården beaktas i fortsättningen i avgiftstaket. Maximibeloppet av klientavgifterna är också i fortsättningen 683 euro per kalenderår för klienten. 

Klienten ska också i den nya lagen själv kontrollera när avgiftstaket har nåtts. Som ny sak föreskrivs det dock om att det ska framgå av fakturan över klientavgiften om avgiften beaktas i avgiftstaket eller inte.

Om klienten under kalenderåret har betalat mera än 683 euro i avgifter för tjänster som ingår i avgiftstaket, har han eller hon rätt att få tillbaka de avgifter som betalats till för högt belopp.

Hurdana ändringar görs i avgiftstaket?

Antalet olika tjänster som räknas in i avgiftstaket blir fler. Nya avgifter som räknas in är avgifterna för besök och vårdåtgärder inom mun- och tandvården, avgifterna för tillfällig hemsjukvård och hemsjukhusvård samt avgifter som betalats med utkomststöd.

Med tanke på uppnåendet av avgiftstaket har det i fortsättningen inte heller någon betydelse om det är fråga om traditionella besök eller om tjänsten tillhandahålls via distanskontakt. Båda beaktas i avgiftstaket.

Klienten ansvarar också i fortsättningen för att följa upp avgiftstaket. En överföring av skyldigheten att följa upp avgiftstaket från klienten till myndigheten utreds i samband med den fortsatta beredningen av reformen.

Försämras eller förbättras klienternas ställning i och med reformen? Förblir den oförändrad?

Förslaget till klientavgiftslag innehåller flera bestämmelser som förbättrar klientens ställning. Reformen kan som helhet anses förbättra klientens ställning.

Genom de ändringsförslag som gäller avgiftstaket förbättras klienternas ekonomiska ställning. Detta gäller i synnerhet de klienter som använder mycket tjänster. I och med att avgiftstaket utvidgas kommer avgiftstaket att uppnås för fler klienter än för närvarande under kalenderåret och samtidigt kommer den avgiftsbelastning som användningen av social- och hälsovårdstjänster orsakar klienterna att minska.

Klienternas ställning förbättras också av att antalet avgiftsfria tjänster ökar.

Tillämpningsområdet för den avgift som tas ut för ett besök som inte utnyttjats eller avbeställts utvidgas till att gälla alla hälso- och sjukvårdstjänster samt kortvariga vård- och boendeserviceställen inom socialvården.

Hur inverkar reformen på avgifterna för långvarigt boende?

Det finns inga uttryckliga bestämmelser om avgifter för serviceboende i den gällande klientavgiftslagen eller klientavgiftsförordningen. Detta har lett till stora variationer i avgifterna för serviceboende i olika kommuner och delvis även inom kommunerna.

De avgifter som tas ut för serviceboende har nu kunnat variera också beroende på om det är fråga om så kallat normalt serviceboende eller serviceboende med heldygnsomsorg.

Till klientavgiftslagen har fogats bestämmelser om klientavgifterna för långvarig boendeservice.

Avgifterna förenhetligas också. Avgifterna fastställs på mer enhetliga grunder än för närvarande inom den öppna vården för äldre, dvs. i fråga om tjänster som tillhandahålls i hemmet och i fråga om tjänster som tillhandahålls i servicebostaden.

Bestämmelserna om avgifter för långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg motsvarar dock i stor utsträckning bestämmelserna om avgifter för långvarig sluten vård. På så vis tas avgifter för klienter som är i behov av intensiv vård och omsorg ut enligt så enhetliga grunder som möjligt.

De avgifter som fastställs enligt betalningsförmågan grundar sig på fortlöpande eller återkommande inkomster, liksom för närvarande. I fråga om de inkomster som ligger till grund för avgiften har vissa ändringar gjorts. Förmögenhet ska inte heller i fortsättningen beaktas när avgiften fastställs.

Avsikten är att de tjänster som ligger till grund för avgiften för långtidsvård ska förtydligas och preciseras i samband med reformen av lagstiftningen om tjänsterna samt genom att ändringarna samordnas i klientavgiftslagen.

Hur inverkar reformen på avgifterna för hemvård?

Maximiavgifterna för fortgående och regelbunden hemvård bestäms i fortsättningen, med undantag för de första servicetimmarna, per timme. Reformen förenhetligar de avgifter som tas ut mellan kommunerna till denna del. 

Är reformen av klientavgiftslagen bunden till social- och hälsovårdsreformen? Inverkar riktlinjerna i social- och hälsovårdsreformen på regleringen av klientavgifterna?

Ändringen av klientavgiftslagen träder i kraft redan innan ansvaret för att ordna social- och hälsovård överförs till välfärdsområdena. Därför ingår det i lagen inga ändringar i nuläget till denna del, utan uppbärandet av klientavgifter kvarstår tills vidare hos kommunerna.

De nödvändiga ändringsbehov som social- och hälsovårdsreformen förutsätter genomförs under denna regeringsperiod. 

Den nu gjorda delreformen av klientavgiftslagen säkerställer att de mest akuta reformbehoven i fråga om klientavgiftslagstiftningen, såsom bestämmelser om avgifter för serviceboende, kunde tillgodoses.

Hur ändras de avgifter som tas ut för besök hos läkare eller sjukskötare?

Klientavgifter kan i fortsättningen inte tas ut för sjukskötares mottagningar inom primärvården.

Det föreskrivs inte om avgiftsfria läkarbesök. Det görs heller inga ändringar i det s.k. mellantaket. Detta innebär att besöksavgift även i fortsättningen får tas ut för endast de tre första läkarbesöken under kalenderåret i de kommuner där det s.k. mellantaket på tre gånger tillämpas på läkarbesök. Det föreslås alltså inga ändringar i denna s.k. hälsocentralsavgift i den nya lagen.

Varför blir inte också läkarbesök avgiftsfria?

I regeringsprogrammet hade 45 miljoner euro reserverats för en reform av klientavgiftslagen, vilket inte räckte till för att göra läkarbesök avgiftsfria, då man beaktade andra brådskande ändringsbehov. Genom att föreskriva om avgiftsfrihet i fråga om sjukskötares mottagningar strävar man dock efter att minska den ekonomiska belastning som uppsökandet av vård orsakar och förbättra människors hälsa.

Ingriper reformen i ställningen för personer som använder andningsapparat?

I reformen som nu gjorts ingriper man inte i ställningen för personer som använder andningsapparat.

När träder reformen i kraft?

Ändringarna i klientavgiftslagen träder i kraft den 1 juli 2021. De reformer som gäller avgiftstaket träder dock i kraft först vid ingången av 2022. Det här beror på att avgiftstaket är bundet till kalenderåret. I samband med reformen av klientavgiftslagen gjordes dessutom en ändring i 5 § i lagen om domstolsavgifter, som träder i kraft redan den 1 januari 2021. 

Hur går man vidare med reformen av klientavgiftslagen?

Den andra fasen av reformen av klientavgiftslagen är fortfarande nödvändig och tjänstemannaberedningen av den fortsätter. När det gäller både innehåll och tidtabell är reformen nära kopplad till övriga utvecklingsprojekt, genomförandet av social- och hälsovårdsreformen samt det fortsatta arbetet med utvecklingen av välfärdsområdenas ställning.

De nödvändiga ändringsbehov som social- och hälsovårdsreformen förutsätter genomförs under denna regeringsperiod. 

Mer information

Marjo Kekki, specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO, Enheten för klienter och personal / ASI 0295163253