Det nationella åldersprogrammet

I det nationella åldersprogrammet fastställs de gemensamma målen och metoderna för hur man kan förbereda för befolkningens åldrande förvaltningsövergripande över valperioderna. Åldersprogrammet uppmuntrar tryggandet av en så funktionsduglig ålderdom som möjligt och uppbyggnaden av ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart servicesystem.

Åldersprogrammet utgår från sex mål som ska uppnås till år 2030: 

  1. Arbetsföra äldres arbetsförmåga har förbättrats och tiden i arbetslivet har förlängts i synnerhet genom tjänsterna för äldre 
  2. Äldre har en bättre funktionsförmåga som varar längre 
  3. Alltfler deltar i frivilligverksamhet, och verksamheten stöds i det åldrande samhället 
  4. Tekniken bidrar till att öka välbefinnandet
  5. Bostäderna och boendemiljöerna är äldrevänliga
  6. Tjänsterna tillhandahålls på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt

Åtgärder inom åldersprogrammet under åren 2020-2023

Målen för åldersprogrammet konkretiserades i ett åtgärdsprogram 2020-2023. I åtgärdsprogrammet definierade man de åtgärder som behövdes och bedömde hur de kan genomföras i förhållande till de långsiktiga målen. 

Åtgärderna genomförs inte endast genom projekten inom åldersprogrammet, utan en del av åtgärderna ingår redan i projekten inom programmet Framtidens social- och hälsovårdscentral.

1. Äldre har en bättre funktionsförmåga som varar längre

Målet är att öka antalet aktiva år med god funktionsförmåga och att hitta lösningar som stöder och motiverar den äldre befolkningen att främja sitt välbefinnande och sin hälsa. 

innefattar bland annat att utveckla rådgivningen om levnadsvanor till exempel med hjälp av verksamhetsmodellen FINGER.

Ansvarigt ministerium: social- och hälsovårdsministeriet

2. Arbetsföra äldres funktionsförmåga har förbättrats och tiden i arbetslivet har förlängts i synnerhet genom tjänsterna för äldre

Förberedandet för åldrandet börjar i medelåldern och fortsätter under pensioneringen. Syftet är att hitta olika lösningar som är flexibla och som gör att tiden i arbetslivet förlängs och att förebygga åldersdiskriminering i arbetslivet.

Lösningar för de utmaningar som gäller den äldre arbetsföra befolkningens funktionsförmåga finns också i programmet för välbefinnande i arbetet.

Man inleder både forskningar och utvecklingsverksamhet som syftar till att personalen inom tjänsterna för äldre ska orka bättre i arbetet och att kompetensen och branschens attraktionskraft ska öka.

Arbetshälsoinstitutet och Institutet för hälsa och välfärd har inlett projektet Hyvä Veto som innefattar fem arbetshelheter. Utöver de regioner som deltar i projektet har man också inbjudit anordnare av yrkeshögskoleutbildning och högre yrkeshögskoleutbildning i de ansvariga regionerna. 

Ansvariga ministerier: social- och hälsovårdsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet

3. Tekniken, den artificiella intelligensen och robotiken har ökat välbefinnandet

Man använder i allt större utsträckning teknik, AI och robotik för att främja välbefinnandet och hälsan hos äldre och som stöd för vården. AI-teknik som stöder förmågan att klara sig själv kan öka de äldres välbefinnande. Teknik kan användas både i tjänster och i förebyggande verksamhet för äldre på många olika sätt.

Social- och hälsovårdsministeriet har inlett ett program för artificiell intelligens och robotik för främjande av välbefinnande. Projektet går ut på att kartlägga och samordna utvecklingen på området. Som en del av detta program har man inlett KATI-projektet, där målet är en nationell plan för teknik och verksamhetsmodeller som stöder äldres möjligheter att bo hemma. De regionala statsunderstödsprojekten inleds under våren 2021.

Ansvarigt ministerium: social- och hälsovårdsministeriet

4. Frivilligarbetet har en etablerad roll i det åldrande samhället

Frivilligarbetet i Finland är omfattande och dess betydelse som en källa till välbefinnande är allmänt erkänd. Målet är att få flera människor i pensionsåldern med i frivilligarbetet.  När de äldre får hjälpa till och delta i frivilligarbete ökar både deras upplevelse av delaktighet och deras möjligheter att påverka.

Under ledning av justitieministeriet genomförs ett projekt med syftet att utreda hur förändringar i verksamhetsmiljön och olika åtgärdsförslag inverkar på äldres frivilligarbete i det åldrande samhället. Målet är att identifiera mångfalden bland äldre människor med olika bakgrund och deras särskilda behov vad gäller frivilligarbetet. Genom projektet får man ökad kunskap om utmaningarna inom frivilligarbetet och förslag om olika lösningar.

Ansvarigt ministerium: justitieministeriet 

5.  Bostäderna och boendemiljöerna är äldrevänliga

En äldrevänlig bostad är hinderfri och säker. Vid planeringen och utvecklingen av boendemiljöer måste man beakta de äldres behov och de krav som det åldrande samhället ställer. Det är också bra att människan själv förbereder sig på de utmaningar med boendet som åldrandet kan innebära. 

Bra boendelösningar för äldre utvecklas inom åtgärdsprogrammet för äldres boende, så som till exempel gemensamt boende och byggande av samfundshem tillsammans med kommunerna. Även lätttillgängligheten främjas genom understöd för hissar och för olika lösningar för tillgänglighet. Man beaktar också de särskilda behoven hos personer med minnessjukdom och säkerheten i bostäderna för äldre. 

Ansvarigt ministerium: Miljöministeriet

6. Tjänsterna tillhandahålls på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt

Genom att förbättra tjänsterna för äldre säkerställer man att äldre kan få den vård och omsorg av hög kvalitet som de behöver för sitt välbefinnande och sin hälsa. Genom välfungerande kund- och servicehandledning säkerställer man att kunden får den servicehelhet som bäst motsvarar kundens behov.

Kund- och servicehandledningen, hemvården och närståendevården utvecklas som ett led i programmet Framtidens social- och hälsocentral. 

Åldersprogrammet innefattar projekt för att utveckla en boendemodell med smidig service för äldre (JOPA) med verksamhetsmodeller och egenkontroll.  

Ansvarigt ministerium: social- och hälsovårdsministeriet

Statsrådets principbeslut om åldersprogrammets mål och metoder fram till 2030

Under regeringsperioden för Marins regering har statsrådet berett ett principbeslut om åldersprogrammets mål och metoder fram till 2030.   Principbeslutet utgår från att man ska uppnå de effektmål som gäller åtgärderna för att förbereda för befolkningens åldrande. Man har även berett en handlingsplan för åren 2023-2027 och preliminära åtgärdsförslag för åren 2027-2030. Åtgärderna kompletteras under regeringsperioden. 

På vår webbplats

Tjänsterna för äldre reformeras även genom lagstiftningen och genom en kvalitetsrekommendation

Mer information

Satu Karppanen, konsultativ tjänsteman 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för funktionsförmåga / TOK Telefon:0295163549   E-postadress:


Seija Viljamaa, specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för gemenskaper, organisationer och funktionsförmåga / YTO, Enheten för funktionsförmåga / TOK Telefon:0295163609   E-postadress: