Beviljande av utkomststöd

Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat en särskild handbok för kommunerna om tillämpning av lagen om utkomststöd. Den senaste handboken är från 2013. Handboken har inte reviderats efter att ansvaret för det grundläggande utkomststödet överfördes till Folkpensionsanstalten vid ingången av 2017. Folkpensionsanstalten har egna tillämpningsanvisningar för sina förmånshandläggare. Anvisningarna finns också på Folkpensionsanstaltens webbplats. Vid social- och hälsovårdsministeriet bereds för närvarande nya riktlinjer för arbetet med utkomststöd, och avsikten är att de ska publiceras på denna webbplats inom kort.

Handboken för tillämpning av lagen om utkomststöd från 2013 motsvarar inte det nya läget, eftersom lagen om utkomststöd nu tillämpas av både Folkpensionsanstalten och kommunerna. De riktlinjer och rättsfall och den rättspraxis från högsta förvaltningsdomstolen som ingår i handboken är dock fortfarande till många delar aktuella, och handboken kan användas i tillämpliga delar.

Precis som ministeriet betonar i handboken ska man före beviljande av utkomststöd fortsättningsvis använda de primära åtgärderna. Exempel på sådana åtgärder är att efterskänka eller nedsätta avgifter för socialvårdsservice eller hälsovårdsservice i enlighet med lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Eftersom utkomstskyddet är den form av försörjning som kommer i sista hand, förväntas klienten i första hand ansöka om de primära förmåner som kan fås.

Kommunerna uppmuntras att använda metoder som kompletterande och förebyggande utkomststöd, social kreditgivning samt ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning för att förebygga marginalisering och långvarigt behov av utkomststöd. Detta mål gäller också när Folkpensionsanstalten fattar beslut.

Det socialarbete som görs tillsammans med klienten spelar en stor roll speciellt för nya klienter och för klienter som omfattats av utkomststödet under en längre tid. Utkomststödsklientens servicebehov bedöms vid behov inom kommunens socialvård och en personlig klientplan kan utarbetas för klienten. Andra myndigheter, såsom ungdomsarbetet, undervisningsväsendet, hälso- och sjukvården, arbetskraftsmyndigheten eller bostadsmyndigheterna, har ofta verktyg för att lösa klientens problem.

Folkpensionsanstalten fattar beslut om grundläggande utkomststöd, och kommunen fattar beslut om kompletterande och förebyggande utkomststöd. Beslutet om utkomststöd meddelas skriftligen och motiveras.

Behandlingstiderna för utkomststöd följs upp

Tidsfristerna gäller alla former av utkomststöd, och de iakttas också vid Folkpensionsanstalten.

I lagen om utkomststöd har det lagts till en bestämmelse, enligt vilken Institutet för hälsa och välfärd av Folkpensionsanstalten, kommunerna eller samkommunerna två gånger per år ska få de uppgifter som är nödvändiga för uppföljningen och övervakningen av att de tidsfrister som anges i 14 f § i lagen iakttas. Institutet för hälsa och välfärd överlåter uppgifterna till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för dess riksomfattande styrnings- och tillsynsuppgift.

Institutet för hälsa och välfärd publicerar statistik om utkomststödets belopp och mottagare.

Mer information

Ritva Liukonen, specialsakkunnig 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO, Enheten för servicesystemet / PAL 0295163278  


Susanna Rahkonen, konsultativ tjänsteman 
social- och hälsovårdsministeriet, Avdelningen för klienter och tjänster inom social- och hälsovården / APO, Enheten för servicesystemet / PAL 0295163215