Finlands hälso- och sjukvårdssystem förser medborgarna med en mängd olika e-tjänster – och driver på nästa nivå av användbarhet och interoperabilitet för yrkesverksamma

Social- och hälsovårdsministeriet 11.6.2019 13.16
Pressmeddelande 71/2019

I den nationella övervakningen av tillgängligheten och användningen av informationssystem inom hälso- och sjukvården framkom att användningen av e-tjänster för informationsutbyte mellan hälso- och sjukvårdspersonal har ökat, jämfört med tidigare studier utförda sedan 2003.

Särskilt det nationella informationsutbytet gällande hälsa – Kanta, möjliggör informationsutbyte mellan privata och offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. 

"Stora framsteg har gjorts vad gäller volymen e-hälsovårdstjänster till medborgarna", säger professor Jarmo Reponen från Uleåborgs universitet. "Förutom elektroniska mötesbokningar och rådgivningstjänster kan medborgarna se sina egna uppgifter och kommunicera med hälsovårdstjänsterna oftare än för tre år sedan."

Inom e-välfärdssektorn har utbudet av elektroniska tjänster för medborgare och kunder ökat, särskilt inom den offentliga sektorn. Den integrerande nationella infrastrukturen utvecklas aktivt och just nu är flera elektroniska dokumentspecifikationer och Kanta-tjänster inom socialvården under uppbyggnad. Det finns dock ett behov av informationshanteringsverktyg för yrkesverksamma inom sociala tjänster.

Kliniskt beslutsstöd relaterat till varningssystem för läkemedelsinteraktion används i stor utsträckning

System för kliniskt beslutsstöd, (Clinical decision support, CDS), lägger till intelligens i sjukvårdssystemen och är oftare mer tillgängliga och mer integrerade i de elektroniska patientjournalerna jämfört med föregående undersökning. De CDS-verktyg som oftast integreras är varningssystem för läkemedelsinteraktioner.

"Det är mycket viktigt att vi har dessa varningssystem som förbättrar patientsäkerheten och ökar vårdkvaliteten. Dessutom kommer vi i framtiden att behöva ännu mer avancerade verktyg för att stödja kliniska arbetsflöden och vårdhantering på en daglig basis", betonar professor Reponen.

Yrkeskunniga inom hälsovården tillämpar smidigt elektroniska system och vill medverka i utvecklingen av informationssystemen 

Sjukskötare rankar sig som skickliga användare när de bedömer sina kompetenser inom informatik. Dålig funktionalitet i informationssystemen kan dock äventyra informationsflödet och stör sjukskötarnas arbetsprocesser. 

"När patientinformation inte kan nås i tid eller samma data lagras i många system kan resultatet bli säkerhetsproblem, beslutsproblem, brister i informationsutbyte och frustration över arbetsprocesser", påpekar professor Kaija Saranto från Östra Finlands Universitet. De yrkeskunniga vill medverka i utvecklingen av informationssystemen. När miljön omkring oss förändras behövs mer utbildning om hur informationssystem och elektroniska tjänster ska användas.

Läkarnas användarerfarenheter av elektroniska patientregistersystem har förbättrats något jämfört med två tidigare undersökningar. Fortfarande finns det dock tydliga områden för förbättring, till exempel beräknas informationssökning från andra organisationer vara lika tidskrävande som det var år 2010.

Den praktiska tillämpningen av patientinformation inom social- och hälsovård kommer att övervakas och utvärderas regelbundet – med den nationella strategin som utgångspunkt

Finska Social- och hälsovårdsministeriet har regelbundet beställt nationella undersökningar om e-hälsa och e-välfärd för att övervaka det aktuella tillståndet för och trender inom e-hälsa och e-välfärd i Finland, i syfte att erhålla evidens för utveckling. Den nationella strategin för e-hälsa och e-välfärd, "Information som stöd för välfärden och de reformerade tjänsterna. Utnyttja social- och hälsovårdsinformationen – strategi fram till 2020 (Sampublikation 2015)" angav målen för övervakningen.  

Informationen sammanställdes utifrån fem rikstäckande undersökningar gällande e-hälsa och e-välfärd. Undersökningen för medborgare mätte användningen av och användbarheten hos tjänster för e-hälsa och e-välfärd.  Två undersökningar riktade sig till organisationer (sjukvård/socialvård) och mätte tillgängligheten och användningen av e-hälsovårdsverktyg och -tjänster samt tillgången på e-välfärdsverktyg och -tjänster. Två undersökningar riktade sig till yrkesverksamma (läkare och sjukskötare) och mätte användbarhet och fördelar med e-hälsovårdsverktyg och -tjänster. Samtliga undersökningar gjordes som en del av projektet för att övervaka informationssystem och tjänster för social och hälsovård (STePS 2.0-projektet).

Den aktuella rapporten har producerats av Institutet för hälsa och välfärd (THL), forskningsenheten FinnTelemedicum vid Uleåborgs universitet, Aalto-universitetet, Östra Finlands Universitet (UEF) och Finlands Läkarförbund. 

Mer information

Direktör Minna Saario, Social- och hälsovårdsministeriet, kontaktadress för förfrågningar gällande den nationella strategin för e-hälsa och e-välfärd. Telefon +358 29 5163 146, e-post: minna.saario(at)stm.fi

Senior researcher Tuulikki Vehko, Institutet för hälsa och välfärd (THL): ledare för STePS-projektet, kontaktadress för förfrågningar gällande medborgarnas erfarenheter, tillgängligheten och användningen av informationssystem inom socialvården. Telefon: +358 29 29 524 7321, email:tuulikki.vehko(at)thl.fi

Professor Jarmo Reponen, MD, PhD, University of Oulu, Research Group of Medical Imaging, Physics and Technology (MIPT) kontaktadress för förfrågningar gällande tillgänglighet och användning av informationssystem inom hälsovården Telefon:  +358 40 541 2718,e-post:  jarmo.reponen(at)oulu.fi

Professor Kaija Saranto, PhD, Östra Finlands Universitet, Institutionen för hälsa och social förvaltning: kontaktadress för förfrågningar gällande sjuksköterskors erfarenheter av informationssystem inom hälso-och socialvård.