Privata sektorn engageras i pandemiberedskapen

3.9.2012 7.36
Nyhet N5-61087

Den influensapandemi som spred sig till Finland år 2009 fick många att vara mer på alerten. En så omfattande pandemi har inte upplevts sedan Hongkonginfluensan åren 1968-69. Den aktuella erfarenheten lärde dock myndigheterna mycket, konstaterar överläkare Anni Virolainen-Julkunen vid social- och hälsovårdsministeriet.

De nya lärdomarna har nu uppdaterats i den nationella beredskapsplanen för en influensapandemi. Den tidigare planen var från år 2006, alltså från tiden före pandemin känd som svininfluensa hade börjat.

"Vi har utvärderat vår egen verksamhet efter den förra pandemin och uppdaterat anvisningen därefter. I planen har såväl nationell som internationell erfarenhet utnyttjats", säger Virolainen-Julkunen.

En stor målsättning i den nya beredskapsplanen är att man utöver den offentliga sektorn även vill ha med de privata aktörerna i pandemiberedskapen.

"Även om den privata sektorn inte har en lagstadgad skyldighet, hoppas vi att den i en pandemisituation också skulle samarbeta inom både social- och hälsovården", säger Virolainen-Julkunen.

"Till exempel är företagshälsovårdens roll under en pandemi central eftersom den kan ta hand om vaccineringen av den arbetande vuxenbefolkningen."

Syftet med den nationella beredskapsplanen för en influensapandemi är att förmå olika aktörer att på förhand fundera över hur man ska agera i krissituationer. Nu bör kommuner och sjukvårdsdistrikt uppdatera sina egna regionala och lokala planer på basis av den nationella anvisningen till och med nästa sommar.

"Kommunerna bör komma ihåg att beakta saker med anknytning till beredskap också då de ingår avtal om köptjänster med privata aktörer", poängterar Virolainen-Julkunen.

Internationellt samarbete har stärkts

Stora internationella aktörers roll, såsom EU och Världshälsoorganisationen WHO, har stärkts vid uppföljning av smittsamma sjukdomar. Detta har också skrivits in i Finlands beredskapsplan.

"År 2007 trädde internationella hälsoregler i kraft i form av en lag, enligt vilka vi är skyldiga att informera WHO om alla sjukdomsfall som är förknippade med något internationellt hot eller folkhälsohot", berättar Virolainen-Julkunen.

I praktiken görs anmälningarna elektroniskt genom EU:s system.

"Europeiska centret för förebyggande och kontroll av sjukdomar upprätthåller ett varningssystem, med hjälp av vilket fall rapporteras internationellt i realtid. Detta system har fungerat väl. För ett år sedan informerade till exempel Tyskland andra EU-länder via detta system när man hade observerat fler EHEC-fall än normalt", berättar Virolainen-Julkunen.

Överlappningar inom kommunikationen

Före uppdateringen av pandemiplanen lät SHM genomföra en enkät riktad till hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten. I enkäten bad man om en utvärdering av myndigheternas verksamhet under den första vågen av pandemin. Av enkäten framgick bland annat att det hade funnits saker att förbättra i kommunikationen mellan myndigheter.

"Ibland kunde det förekomma motstridig information eller så kom samma information från tre olika håll", säger Virolainen-Julkunen.

Målet för den nya anvisningen har varit att skapa klarhet genom ett kommunikationsdiagram, i vilket man beskriver uppgifter och ansvarsområden.

"Inom vissa specialansvarsområden har man samlat regionala och lokala beredskapsplaner i ett gemensamt datasystem, vilket underlättar spridning av god praxis. Institutet för hälsa och välfärds anmälningssystem kan användas vid anmälan om sjukdomsfall och uppföljningen av besöksorsak inom öppenvården utvecklas."

Virolainen-Julkunen medger att det kan vara utmanande för kommunerna att uppdatera sina anvisningar nu när både internationella anvisningar, inhemsk lagstiftning och reformen av kommun- och servicestrukturen är under arbete.

"I beredskapsplanen för en influensapandemi har kommunernas och sjukvårdsdistriktens uppgifter fastställts. Fast vi ännu inte vet vad för slags struktur av social- och hälsoservice vi har inom den närmaste framtiden, ber vi dock kommunerna och sjukvårdsdistrikten att se över sina planer. Det är klokt med beredskap."

Redaktör: Maija Luotonen