Minister Pekonen och forskningsprofessor Moisio: Reformen av den sociala tryggheten drar nytta av kommittéarbete

Social- och hälsovårdsministeriet 20.2.2020 10.36 | Publicerad på svenska 20.2.2020 kl. 11.29
Kolumn
Ministeri Pekonen ja tutkimusprofessori Moisio puolikuvissa kasvot kohti kameraa.

Kommittéarbete belyser fakta och lyfter också fram konflikter. Att presentera olika slags synvinklar och värderingar är ett arbetssätt som också kan fungera som modell för andra former av samhällsdiskussion.

DEN SOCIALA TRYGGHETEN i Finland är en framgångshistoria. Ett litet och fattigt land byggde på kort tid upp en välfärdsstat där den sociala tryggheten, servicen och utbildningen skapar trygghet när vi utsätts för svåra situationer i livet. Den sociala tryggheten jämnar också ut förutsättningar i livet som beror på olika sociala utgångspunkter.

Den sociala tryggheten har byggts upp under olika politiska konjunkturer för att svara mot de utmaningar som samhället stått inför i olika faser. Arbetslivet, familjerna och samhället har i många avseenden förändrats i grunden från tiden då den sociala tryggheten byggdes upp.

VÅR NUVARANDE sociala trygghet motsvarar i många avseenden inte det moderna samhällets krav på att utkomsten ska vara trygg, sporrande och förutsägbar. Den sociala tryggheten har också setts över och förnyats bit för bit under flera decenniers tid. Detta har gjort systemet mer invecklat och lett till inkonsekvenser i interna processer.

Välfärdsstatens inkomstöverföringar och tjänster har under årtiondenas lopp utvecklats så att de bildar stora och komplicerade system som berör alla finländare. Komplexa system måste förnyas i etapper, med en förståelse för de långsiktiga effekterna. En enda regeringsperiod är en alltför kort tid för detta.

EN BRED PARLAMENTARISK KOMMITTÉ för social trygghet ska nu tillsättas för att bereda en reform av den sociala tryggheten. Kommitténs arbete syftar till att utveckla den sociala trygghetens struktur och funktion på lång sikt.

Målet för reformen är social trygghet för personer i arbetsför ålder, inklusive stöd för boende och utkomststöd. Ålderspensionerna finns inte med på kommitténs dagordning. Målet är en tydligare och mer fungerande social trygghet som gör det möjligt att samordna arbete, förmåner och tjänster i föränderliga livssituationer.

Kommittén för social trygghet måste inledningsvis utarbeta en färdplan för en långsiktig reform av den sociala tryggheten. Färdplanen bör sträcka sig över två regeringsperioder.

Färdplanen beskriver de problem som reformen av den sociala tryggheten bör svara på och ändringsbehoven i den nuvarande sociala tryggheten.

I kommitténs arbetssätt utnyttjas det arbete som utförts under den förra regeringsperioden inom ramen för projektet för att reformera grundskyddet och aktiviteten. Till kommitténs principer hör öppenhet och att lyfta fram de frågor som den behandlar i den offentliga debatten.

DE STORA politiska reformerna på 1960- och 1970-talet bereddes i kommittéer med bred sammansättning som arbetade över flera regeringsperioder. På 1990-talet hade kommittéväsendet i praktiken redan körts ner. Även vid stora lagstiftningsreformer delades beredningen upp mellan arbetsgrupper, utredare och tjänstemän.

Kommittéväsendet ansågs vara långsamt och byråkratiskt. Behovet av att återinföra kommittéerna möter förståelse i dagens läge, i och med att de stora reformerna gång på gång har fallit.

I en kommitté söker man en gemensam förståelse för frågor, även om man skulle ha olika politiska värderingar. Den gemensamma förståelsen kräver en kunskapsbas, diskussion och tid. Kunskapen som kommittéarbetet tar fram liksom också kommitténs arbetssätt främjar samhällsdebatten: kommittén belyser olika synpunkter och behandlar konflikter genom att diskutera och argumentera utifrån fakta.

KOMMITTÉN bör finna en gemensam förståelse för den sociala trygghetens tillstånd i Finland och de problem som reformen försöker lösa. Genom att jämföra vår sociala trygghet med andra länders lär vi oss mycket om vårt eget system och dess värdegrund. Denna jämförelse kommer att bidra till en politisk enighet om problemen med den nuvarande sociala tryggheten. Definitionen av problemet som ska lösas styr också de olika alternativen till lösningar.

Kommittén för social trygghet ska utnyttja aktuell information och forskning. Kommittén ska söka lösningar genom att sätta sig in i fakta, föra fram olika synpunkter och diskutera konflikter på ett konstruktivt sätt.

Dessa principer utgör en modell för en god samhällsdebatt. Den information som kommittén producerar kommer att öka medborgarnas förståelse för den sociala tryggheten och dess värderingar och för de olika alternativ för reformen som de politiska partierna erbjuder.

Återinförandet av kommittéarbetet i förnyad form kan också ses som en möjlighet att stärka samhällsdebatten och demokratin.

Aino-Kaisa Pekonen och Pasi Moisio

Pekonen är social- och hälsovårdsminister. Moisio är forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd och blivande ordförande för kommittén för social trygghet.

Texten publicerades i Vieraskynä-spalten i Helsingin Sanomat på finska den 7 februari 2020.