Metoder för samordning av arbetsliv och närståendevård utreds

Social- och hälsovårdsministeriet 23.5.2018 9.05 | Publicerad på svenska 23.5.2018 kl. 9.09
Pressmeddelande

Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko har tillsatt en utredare att kartlägga bättre metoder för att samordna arbetslivet och närståendevården.

Oftast är närståendevårdarna människor i arbetsför ålder. De kan till exempel vara närståendevårdare för sitt insjuknade eller skadade barn eller sin make. Vård i livets slutskede är också närståendevård. En utmaning är hur man förenar arbete med en långvarig och kontinuerlig situation som kräver närståendevård eller vid plötslig kortvarigare närståendevård.

”När man talar om samordning av arbetet och familjelivet hänvisar man ofta till barnfamiljernas vardag. En likadan utmaning i fråga om samordning gäller även personer i arbetsför ålder som ofta tar ansvar för vården av sina egna eller makens föräldrar. Svårighetskoefficienterna för dessa situationer höjs av att den äldre generationen ofta bor på annan ort än den yngre generationen åtminstone när omsorgsansvaret börjar” säger omsorgsminister Annika Saarikko. ”Att ta på sig omsorgsansvaret i fråga om sina egna eller makens föräldrar utgör aktningsvärt ansvar mellan generationerna. I ett åldrande Finland måste vi göra allt för att bland annat vårt system för social trygghet och arbetsliv beaktar detta ansvar bättre än nu”.

Biträdande professor Laura Kalliomaa-Puha från Tammerfors universitet utnämns till utredare.

Utredaren har till uppgift att bland annat bedöma vilka lagändringar som behövs för att utkomst, pensionsskydd eller företagshälsovård ska kunna säkerställas för en närståendevårdare som arbetar och vilka kostnadseffekterna av ändringarna skulle vara. Målet för Kalliomaa-Puha är att utreda hur återgång till arbetet möjliggörs när situationen som kräver närståendevård är över. Hon bedömer dessutom vilka åtgärder som krävs för att arbetet och närståendevården ska kunna förenas i till exempel situationer med vård i livets slutskede eller i samband med långvarigare närståendevård. Kalliomaa-Puha ska också bedöma vad för slags ny teknik det finns som en närståendevårdare som arbetar kan utnyttja för att säkerställa välbefinnandet och tryggheten för sin anhörig när han eller hon arbetar. Som en del av utredningsarbetet ska utöver andra sakkunniga även sakkunniga i arbetslagstiftning och arbetsmarknadsorganisationer höras.

Utredningen är en del av spetsprojektet Hemvården för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras som ingår i social- och hälsovårdsreformen.

Utredningen ska slutföras senast den 18 december 2018.

I Finland finns cirka 44 152 närståendevårdare enligt avtal. Av dessa är 43 procent yngre än 65 år. Uppskattningar om antalet personer som hjälper sina anhöriga varierar mellan 300 000 och en miljon. Enligt uppskattningar är antalet personer som arbetar och sköter om sina anhöriga cirka 750 000.

Ytterligare information

Laura Kalliomaa-Puha, biträdande professor, tfn 040 828 8601, laura.kalliomaa-puha(at)uta.fi
Satu Karppanen, projektchef, I&O-spetsprojektet, tfn 0295163 549
Anja Noro, projektchef, I&O-spetsprojektet, tfn 0295 163 006
Våra e-postadresser har formen: [email protected]

Annika Saarikko I&O alueuudistus-arkisto hankeuutinen