Förslag till budget för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 2020

Social- och hälsovårdsministeriet 7.10.2019 11.47
Pressmeddelande
Metallinen kyltti, jossa lukee sosiaali- ja terveysministeriö

Regeringen föreslår i sin budgetproposition för 2020 ett anslag på 14,8 miljarder euro för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Det är cirka 256 miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2019. Minskningen beror till största delen på att sysselsättningen ökar och att nedsättningen av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift blir mindre.

I budgeten höjs bland annat grundskyddet samt pensionerna för dem som har låg pension. Barnfamiljernas ställning förbättras genom att tjänsterna för barn och familjer utvecklas. Det föreslås att det i Finland ska inrättas så kallade barnhus, där det ska erbjudas hjälp till barn som utsatts för sexualbrott.

Ensamförsörjartillägget till barnbidraget höjs. Även underhållsstödet samt barnbidraget för det fjärde barnet och varje därpå följande barn höjs.

Forsknings- och innovationsverksamheten stärks, när den nationella tillväxtstrategin för hälsobranschen får en fortsättning och när den nya tillståndsmyndighet som administrerar användningen av personuppgifter inom social- och hälsovården inleder sin verksamhet. Dessutom förbättras social- och hälsovårdstjänsterna i och med att till exempel vårdgarantin och minimidimensioneringen av vårdpersonal inom äldreomsorgen preciseras.

Av anslaget till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde används 34 procent till pensionsutgifter, 29 procent till utjämning av familje- och boendekostnader och det grundläggande utkomststödet samt 15 procent till utkomstskydd för arbetslösa. Till sjukförsäkringen används 13 procent av anslaget, till främjande av hälsa och social välfärd 3 procent och till den social- och hälsovård som ordnas av kommunerna 2 procent. De social- och hälsovårdstjänster som kommunerna ansvarar för får dessutom finansiering via statsandelen för basservice.

Höjning av barnbidrag och underhållsstöd

Det tillägg till barnbidraget som är avsett för ensamförsörjare samt barnbidraget för det fjärde barnet och varje därpå följande barn höjs båda med 10 euro vid ingången av 2020. Samtidigt höjs utkomststödets förhöjda grunddel för ensamförsörjare med cirka 20 euro, för att även ensamförsörjarfamiljer som får utkomststöd ska ha nytta av att barnbidraget höjs. Det föreslås också att underhållsstödet höjs med 7 euro. Sammanlagt 36,3 miljoner euro har reserverats för dessa reformer.

För utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster reserverar social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 4,3 miljarder euro. Det är 92 miljoner euro mindre än 2019. Minskningen beror i huvudsak på att behovskalkylerna för bostadsbidraget och det grundläggande utkomststödet minskat.

Höjning av små pensioner

Pensionerna för dem som har liten pension höjs. Folkpensionens fulla belopp höjs med cirka 34 euro och garantipensionens fulla belopp med 50 euro i månaden. Höjningen gäller pensionstagare vars totala pension är under 1 200 euro i månaden, om pensionstagaren bor i ett parförhållande, och under 1 300 euro i månaden, om pensionstagaren bor ensam. Detta medför nettokostnader på 183 miljoner euro i de offentliga finanserna.

Medfinansieringen för lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkring ska också justeras. Detta innebär en besparing på 1 miljon euro för staten och ökar de försäkrades kostnader med 1,4 miljoner euro. En ändring av beräkningsgrunderna för förvaltningskostnaderna för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt så att de bättre motsvarar de faktiska förvaltningskostnaderna ökar statens utgifter med 5 miljoner euro.

Det föreslås att 438,9 miljoner euro anvisas för Folkpensionsanstaltens (FPA) omkostnader.

Också grundskyddet höjs

Grundskyddet höjs, vilket innebär att rehabiliteringspenningens minimibelopp, minimibeloppet av sjuk- och föräldradagpenningen, grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och arbetsmarknadsstödet höjs med 20 euro. Detta medför kostnader på 39,6 miljoner euro för staten.

Det föreslås också en fortsättning på den temporära villkorliga ersättningen i systemet för läkemedelsersättning. Syftet är att få mer erfarenhet av den modell där den ekonomiska risken för införande av nya läkemedel delas mellan läkemedelsindustrin och samhället.

För arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte föreslås ett anslag på 28,4 miljoner euro, vilket är 1,5 miljoner euro mer är 2019. Ökningen föranleds av att antal klienter ökar.

För finansieringen av sjukförsäkringen föreslås ett anslag på 1,98 miljarder euro. Det är 450 miljoner euro mindre än 2019. Minskningen föranleds huvudsakligen av att nedsättningen av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift blir mindre.

Utkomstskyddet för arbetslösa utvecklas

De skyldigheter och nedsättningar av arbetslöshetsförmåner som ingår i aktiveringsmodellen ska slopas. Detta medför kostnader på 13,7 miljoner euro för staten. Dessutom ska åldersgränsen för löntagares rätt till arbetslöshetsdagpenning för tilläggsdagar höjas. I fortsättningen måste en löntagare som är född 1961 eller senare ha fyllt 62 år för att han eller hon ska ha rätt till tilläggsdagar. Samtidigt höjs gränsen för arbetsgivarens självrisk av utgifterna för dagpenning för tilläggsdagar med ett år. Avsikten är att de ändringar som gäller åldersgränsen för tilläggsdagarna ska träda i kraft den 1 januari 2020, och de medför besparingar på 23 miljoner euro för staten. För utkomstskyddet för arbetslösa föreslås ett anslag på 2,23 miljarder euro. Det är 135 miljoner euro mindre än 2019. Minskningen beror i huvudsak på att sysselsättningen ökat.

Uppnåendet av sysselsättningsmålen stöds också genom ett program för arbetsförmåga riktat till partiellt arbetsföra och ett utvecklingsprogram för arbetet och välbefinnandet i arbetet samt genom fortsatt finansiering av lönesubventionen med medel av anslaget för arbetslöshetsförmåner. För det program för arbetsförmåga för partiellt arbetsföra som genomförs tillsammans med arbets- och näringsministeriet anvisas 10 miljoner euro 2020, varav social - och hälsovårdsministeriets andel är 4,5 miljoner euro. För att inleda ett utvecklingsprogram för arbetet och välbefinnandet i arbetet har reserverats 1 miljon euro för 2020.

Tjänsterna för barn och familjer utvecklas

För utveckling av tjänsterna för barn och familjer och för en fortsättning av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster anvisas ett anslag på 10 miljoner euro 2020.

För skyddshemmens verksamhet avsätts 21,6 miljoner euro, varav 2 miljoner euro är avsedda för att öka antalet skyddshemsplatser. För vården av mammor med missbruksproblem föreslår ministeriet ett tilläggsanslag på 1,5 miljoner euro.

Dessutom ska i Finland inrättas så kallade barnhus, där det ska erbjudas hjälp till barn som utsatts för sexualbrott. Med hjälp av barnhusen kan man utreda och förebygga sexualbrott mot barn. Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att 1,6 miljoner euro anvisas för barnhusen 2020. Till stödcentren för sexualbrottsoffer över 16 år (Seri-stödcentren) ska det upprättas så kallade satellitcenter, som utvidgar stödcentrens tjänster och täckning. För detta har det reserverats 0,3 miljoner euro för 2020.

För beredningen av en barnstrategi reserveras 2 miljoner euro 2020.

Social- och hälsovårdstjänsterna förbättras

För den social- och hälsovård som ordnas av kommunerna anvisas ett anslag på 301 miljoner euro. Det är 99 miljoner euro mer än 2019. Ökningen beror på ett anslag på 97 miljoner euro som är avsett för utveckling av social- och hälsovårdstjänsterna. Syftet med utvecklingsprojekten är att förbättra tillgången till basservicen samt dess tillgänglighet, verkningsfullhet och kvalitet.

Anslaget riktas bland annat till utveckling av närståendevården, tjänsterna för familjer, läkemedelsförsörjningen och den tvåspråkiga servicen samt till försök med en personlig budget för personer med utvecklingsstörning.

För ett projekt för utveckling av hemvården reserveras 2 miljoner euro för 2020. För serviceboende med heldygnsomsorg för äldre ska det föreskrivas en bindande personaldimensionering på 0,7 anställda per klient, och för denna reserveras 5,0 miljoner euro 2020. De fullskaliga resurskonsekvenser som den bindande personaldimensioneringen kommer att ha efter övergångsperioden beaktas i planen för de offentliga finanserna och i kommande budgetar. För utarbetande av en nationell strategi för psykisk hälsa och förbättrande av tillgången till mentalvårdstjänster reserveras 10 miljoner euro 2020. För utveckling av den palliativa vården i livets slutskede avsätts 2 miljoner euro 2020.

Dessutom genomför regeringen en vårdgaranti vars mål är att man i icke-brådskande fall ska få vård inom sju dagar från bedömningen av vårdbehovet. För genomförandet av den reserveras 60 miljoner euro nästa år.

Den statliga finansieringen för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten är lika stor som 2019, dvs. cirka 29 miljoner euro. För ordnande av medling vid brott föreslår social- och hälsovårdsministeriet ett anslag på 7,0 miljoner euro.

Åldersprogram ska främja äldres hälsa och välbefinnande

För utarbetandet av ett åldersprogram som ska främja hälsan och välbefinnandet hos äldre föreslås 5 miljoner euro för 2020.

Dessutom inleds äldreombudsmannens verksamhet.

Tillväxtstrategin för hälsobranschen stöds

För stödjande av tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen anvisas ett anslag på 7,0 miljoner euro. Genom åtgärderna stöds inrättandet av nationella kompetenskluster och utvecklingen av deras verksamhet. Med kompetenskluster avses det nationella cancercentret, neurocentret och biobankerna samt det genomcenter och det läkemedelsutvecklingscenter som är under planering. För omkostnaderna för den nya tillståndsmyndighet som ska administrera användningen av personuppgifter inom social- och hälsovården föreslår ministeriet 5,2 miljoner euro. Tillståndsmyndigheten inledde sin verksamhet 2019.

För omkostnaderna för ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag om totalt 204,0 miljoner euro.

Det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas

Det nationella vaccinationsprogrammet reformeras genom att vaccin mot TBE, dvs. så kallat fästingvaccin, i fortsättningen fås i fler områden än tidigare, och genom att även pojkar i fortsättningen kan få HPV-vaccin, dvs. vaccin mot humant papillomvirus. För utvidgningen reserveras 2 miljoner euro. För höjda kostnader för influensavaccin anvisas 2,26 miljoner euro.

För främjandet av hälsa och funktionsförmåga föreslås sammanlagt 37,5 miljoner euro. Det är 2,3 miljoner euro mer än 2019.

Jämställdhets- och likalönsprogram

För jämställdhets- och likalönsprogrammen reserveras 0,5 miljoner euro. Med anslaget genomförs åtgärder som ska göra samhället mer jämställt.

Övrig forskning och utbildning

För forskning på universitetsnivå vid hälso- och sjukvårdsenheter föreslås 25 miljoner euro. För ersättningar till hälso- och sjukvårdsenheter för läkar- och tandläkarutbildning reserveras 96 miljoner euro.

Stöd till veteraner, värnpliktiga och anhöriga

För stöd till veteranerna reserveras ett anslag på 208 miljoner euro. Det är 11 miljoner euro mindre än 2019. Minskningen av anslaget beror i huvudsak på att veteranerna blir allt färre för varje år som går.

Av anslaget anvisas 62 miljoner euro för ersättningar för skador ådragna i militärtjänst, 25 miljoner euro för driftskostnader för vård- och rehabiliteringsinrättningar för krigsinvalider, 7,3 miljoner euro för fronttillägg och 107,6 miljoner euro för rehabilitering och tjänster som tillhandahålls i hemmet för frontveteraner.

För rehabilitering av krigsinvaliders makar och änkor samt krigsänkor, för rehabilitering av personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig samt för frontunderstöd till vissa utländska frivilliga frontsoldater reserveras 5 miljoner euro. För den statliga ersättningen för vården av personer som lidit skada av krigen föreslås 1,1 miljoner euro.

Avbytarverksamhet och vikariehjälp

Utgifterna för avbytarverksamheten för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare minskar med 11,9 miljoner euro jämfört med nivån året innan och uppgår till 122,8 miljoner euro. Minskningen föranleds av en ändring i behovskalkylen. Projektet Ta hand om bonden, som stöder lantbruksföretagare så att de orkar med sitt arbete, får en fortsättning. För projektet har reserverats anslag även för 2021–2022.

Understöd till sammanslutningar och stiftelser

För understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd föreslås ett anslag på 380 miljoner euro. Att anslaget är 18 miljoner euro större än 2019 beror på användning av outdelad avkastning av penningspel från tidigare år och minskade behov av anslag under de övriga moment som finansieras med Veikkaus Ab:s avkastning.

Ytterligare information 

Jiri Sironen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 410 (allmänna frågor)
Timo Lehtinen, specialmedarbetare, tfn 0295 163 387 (allmänna frågor) 
Silja Borgarsdóttir Sandelin, specialmedarbetare, tfn 0295 150 116 (allmänna frågor)
Kirsi Varhila, kanslichef, tfn 0295 163 338 (allmänna frågor, social- och hälsovårdsreformen och servicesystemet)
Tuija Kumpulainen, direktör, tfn 0295 163 280 (tjänster, hälsa och välfärd, miljö- och hälsoskydd, STEA, veteranfrågor)
Outi Antila, avdelningschef, tfn 0295 163 164 (socialförsäkringsfrågor)
Liisa Siika-aho, direktör, tfn 0295 163 085 (socialförsäkringsfrågor, förmåner)
Hannu Ijäs, direktör, tfn 0295 163 248 (garantipension, ersättningar för olycksfall i militärtjänst)
Essi Rentola, direktör, tfn 0295 163 155 (bosättningsbaserad social trygghet)
Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, tfn 0295 163 382 (tillväxtstrategin för forskning och innovation inom hälsobranschen)
Taru Koivisto, direktör, tfn 0295 163 323 (vaccinationsprogrammet, anslagen för hälsofrämjande)
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214 (budget) 
Tomas Forsström, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar)
Susanna Grimm-Vikman, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 172 (social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar, utkomstskyddet för arbetslösa)
Marianne Koivunen, finanssekreterare, tfn 0295 163 573 (socialförsäkring) 
Satu Seikkula, specialsakkunnig, tfn 0295 163 479 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)
Minna Liuttu, finansråd, tfn 0295 163 582 (socialförsäkring)
Lassi Kauttonen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 577 (STEA-understöd)
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 715 (jämställdhetsfrågor)
Minna Saario, direktör, tfn 0295 163 146 (social- och hälsovårdsreformen och digitalisering av tjänsterna)
Jukka Lähesmaa, specialsakkunnig, tfn 0295 163 139 (tillståndsmyndigheten för användning av social- och hälsovårdsdata)