Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag

Social- och hälsovårdsministeriet 1.8.2003 12.09
Pressmeddelande 210/2003

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett förvaltningsanslag om cirka 9,3 miljarder euro i budgeten. Anslaget är nio procent högre än årets anslag. Finansministeriets förslag är 9,4 miljarder euro. Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag grundar sig på regeringens rambeslut. Skillnaden beror främst på ändringar i den ekonomiska prognosen och på verkningarna av den föreslagna skattesänkningen.

De största anslagsförhöjningarna i social- och hälsovårdsministeriets förslag beror på tilläggsfinansieringen till kommunerna för förbättringar inom social- och hälsovården, på ökade sjukförsäkringskostnader och på nivåförhöjningen av barnbidragen, samt på högre pensionskostnader. Indexjusteringarna av utgifterna för utkomstskydd ökar utgifterna med cirka 70 miljoner euro. Anslagen används fortsättningsvis främst till pensioner, barnbidrag och sjukförsäkring samt i form av statsandelar till kommunernas social- och hälsovård.

Enligt uppskattning kommer socialutgifterna år 2004 att i Finland uppgå till cirka 39,7 miljarder euro. En tredjedel av dessa utgifter finansieras via statsbudgeten och av detta är SHM:n andel två tredjedelar.

Kommunernassocial- och hälsovård

Nästa år ökar den statliga finansieringen av kommunernas basservice kännbart. För att trygga de kommunala social- och hälsovårdstjänsterna kvantitet och kvalitet föreslås totalt 3,238 miljarder euro i statsandelar för kommunernas driftskostnader inom social- och hälsovården. Jämfört med detta år utgör ökningen utgör cirka 380 miljoner euro, dvs. 13,4 procent. Ökningen av statsandelarna genomförs till största del genom en höjning av statsandelsprocenten från 28,06 procent till 30,97 procent. Av tillägget är 257 miljoner euro kompensationen till kommunerna för den genomförda skattelindringen av förvärvsinkomst.

Den reella ökningen av statsandelarna är avsedd att i linje med det nationella hälso- och sjukvårdsprogrammet främst användas till utvecklandet av kommunernas hälso- och sjukvårdssystem, och i linje med det nationella utvecklingsprogrammet för den sociala sektorn till utvecklandet av socialtjänstsystemet. Sammanlagt har 90 miljoner euro anslagits för genomförandet av dessa två program, av vilket 54,5 miljoner euro används till höjningen av statsandelsprocenten, 12,4 miljoner euro till fortbildning för kommunal hälso- och sjukvårdspersonal, 9,7 miljoner euro till ibruktagandet av servicesedlar för ett mångsidigare och större utbud på hemservice, samt 13,6 miljoner euro för utvecklande av äldrevården. Kommunerna förväntas förbättra och utveckla äldrevården särskilt genom att inrätta flera tjänster inom äldrevården. Ytterligare föreslås 50 miljoner euro i statsunderstöd till kommunerna för social- och hälsovårdsprojekt. Av understödet är 30 miljoner euro avsedda att användas till utvecklande av servicesystemet inom hälso- och sjukvården enligt det nationella hälso- och sjukvårdsprogrammet.

Budgetpropositionen innehåller dessutom statsersättning om 47,2 miljoner euro för utgifter i samband med fördelningen av de stora kostnaderna inom barnskyddet. Jämfört med detta år är förhöjningen cirka 10 miljoner euro (26 %).

Utjämning av familjekostnaderna

För utjämning av familjekostnaderna föreslås för år 2004 cirka 1,43 miljoner euro. Största delen av summan, nästan 1,42 miljarder euro, styrs via barnbidrag till stöd för barnfamiljer.

Enligt förslaget höjs barnbidraget för familjens första barn i början av år 2004. Barnbidraget för det första barnet som har rätt att få barnbidrag höjs från nuvarande 90 euro till 100 euro i månaden. Vidare föreslås att barnbidragsförhöjningen för ensamförsörjare, som betalas för varje barn, höjs från 33,60 euro till 36,60 euro i månaden. De höjda barnbidragen ökar statens utgifter med över 74 miljoner euro i året. Om de små justeringar som gjordes i samband med övergången till euro inte beaktas höjs barnbidragen nu första gången sedan år 1995.

Enligt förslaget från arbetsgruppen som tillsattes i samband med den inkomstpolitiska helhetslösningen föreslås att rätten till den partiella vårdpenningen från 1.8.2004 utvidgas att gälla även barn som går i grundskolans första och andra klass. En nivåförhöjning föreslås också av den partiella vårdpenningen. Vårdpenningen föreslås höjd från nuvarande 63,07 euro till 70 euro i månaden från och med 1.8.2004. Kommunernas statsandelar för social- och hälsovårdens driftskostnaderna har på grund av dessa ändringar ökats med 1,2 miljoner euro.

Utkomstskyddet

Regerngen strävar att utveckla utkomstskyddet genom förebyggande åtgärder: Åtgärder vidtas som gynnar anställda att orka i arbetet, projektena för att utveckla arbetslivet fortsätter, samordningen mellan arbete och familj ges prioritering, social utslagning och fattigdom förebyggs och stävanden att komma tillrätta på egen hand stöds. I SHM:s förslag förblir strukturen och nivån för utkomststödet huvudsakligen oförändrade, med undantag för de normala indexförhöjningarna. Enligt förslaget höjs t.ex. grunddagpenningen för arbetslösa så att den motsvarar förändringen i levnadskostnaderna, dvs. från 23,02 euro till 23,36 euro per dag.

Genom en nivåförhöjning som hänför sig till regeringens sysselsättningsprogram höjs basdelen för vuxenutbildningsstödet från 440 euro till 500 euro i månaden.

En helt ny utkomstskyddsförmån, särskilt stöd till invandrare, träder i kraft 1.10.2003. I budgetförslaget har man för ikraftträdandet reserverat 20 miljoner euro år 2004. Det särskilda stödet beviljas åt invandrare som har fyllt 65 år eller som är arbetsoförmögna, och vilka annars under en lång tid skulle vara i behov av utkomststöd. Enligt uppskattning finns det cirka 4000 personer berättigade till stödet. Det särskilda stödet till invandrare är 412 euro i månaden.

Enligt bedömning stiger sjukförsäkringskostnaderna nästa år med nio procent främst på grund av större utgifter för sjukdagpenningar och läkemedelsersättningar. År 2004 kommer sjukförsäkringsutgifterna enligt uppskattning att uppgå till cirka 3,4 miljarder euro. Regeringens beslut om skattesänkningar minskar inkomsterna från sjukförsäkringens försäkringsavgifter vilket höjer den garantiavgift staten betalar för att trygga betalningsförmågan.Totalt kommer förändringarna att enligt uppskattning öka statens finansiering till sjukförsäkringen med cirka 20 procent, till cirka 840 miljoner euro.

Statens andel av pensionsutgifterna stiger jämfört med budgeten för detta år med fem procent, m.a.o. med omkring 68,5 miljoner euro. Totalt har det under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel för nästa år reserverats drygt 1,57 miljarder euro för pensioner. Av anslaget används drygt 1,05 miljarder euro till folkpensionerna, 413 miljoner euro till lantbruksföretagarpensionerna, 70 miljoner till företagarpensionerna och 36 miljoner euro till sjömanspensionerna. Av dessa består cirka 50 miljoner euro av indexjusteringar av förmåner som betalas till pensionärerna.

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivares och arbetstagares försäkringsavgifter och försäkringspremier. Staten deltar i finansieringen av företagar-, lantbruksföretagar- och sjömanspensioner inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Folkpensionerna, som utgör en fjärdedel av de totala pensionsutgifterna, finansieras i huvudsak med arbetsgivarnas försäkringsavgifter samt med statliga medel.

Socialförsäkringsavgifterna

Arbetsgivarnas obligatoriska socialförsäkringsavgifter stiger enligt bedömning en aning. Privatföretagares arbetspensionsavgift torde stiga till från 16,8 procent till 16,9 procent. Lantbruksföretagares och företagares arbetspensionsavgift motsvarigt från 21,4 procent till 21,6 procent. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringsavgift torde stiga för en lönesumma som överstiger 840 940 euro från 2,45 procent till 2,50 procent. Inga ändringar av arbetsgivares folkpensionsavgifter föreslås.

Privata arbetsgivare och statens affärsverk befrias under åren 2004 och 2005 från socialskyddsavgiften (arbetsgivares sjukförsäkrings- och folkpensionsavgift) i vissa kommuner i Norra Finland och i skärgården. För att fylla underskottet har arbetsgivares sjukförsäkringsavgift höjts med 0,014 procentenheter. Därmed är sjukförsäkringsavgiften för företagare inom den privata sektorn, statens affärsverk, evangelisk lutherska kyrkan, kommunerna och samkommunerna samt inom kommunala affärsverk 1,614 procent. Avgiften för staten och dess inrättningar samt för landskapet Åland är 2,864 procent.

Arbetstagarnas premierna torde sammanlagt stiga 0,1 procentenheter. Sjukförsäkringspremien för den försäkrade förblir 1,5 procent. Arbetstagares arbetspensionspremie bedöms stiga från 4,6 procent till 4,7 procent av lönen medan löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie bedöms förbli 0,2 procent av lönen.

Rehabilitering

Folkpensionsanstalten har rätt att använda 93,3 miljoner euro för rehabilitering som beviljas enligt prövning för individinriktade rehabiliteringsprojekt. I och med anslaget kan utredningen om servicebehovet bland äldre långtidsarbetslösa, den psykiatriska rehabiliteringen bland barn och unga samt försöksprojekten inom programmet för aktiv socialpolitik fortsätta. Dessutom beviljas för rehabiliteringsanstalternas saneringsarbeten och driftsbidrag samt för förebyggande av sjukdomar och för därtill hörande forsknings- och utvecklingsverksamhet 4,7 miljoner euro.

Anslaget för rehabilitering för makor till krigsinvalider, vilket i årets budget är 2,6 miljoner euro, höjs med 160 000 euro. Därmed kommer över 1500 makor att få rehabilitering.

För närmare information, vänligen kontakta:

Specialrådgivare Janne Metsämäki tfn 09-1607 3754 (allmänn)

Specialrådgivare Terttu Savolainen tfn 050-583 9912 (allmän)

Biträdande avdelningschef Carin Lindqvist-Virtanen tfn 09-1607 3791 (allmän)

Avdelningschef Raimo Ikonen tfn 09-2607 3194 (allmän)

Finanssekreterare Arto Salmela, tfn 09-160 74430 (statsandelarna till kommunerna)

Finanssekreterare Taimi Saloheimo tfn 09-1607 3122 (utkomstskyddet)

Biträdande avdelningschef Anja Kairisalo, 09-1607 4411 (sjukförsäkring)

Avdelningschef Kimmo Leppo, tfn 09-1607 3803 (hälso- och sjukvården)

Avdelningschef Aino-Inkeri Hansson, tfn 09-1607 3760 (familje- och sociala frågor)

SHM:s budgetf