Social- och hälsovårdsministeriets budget för 2004

Social- och hälsovårdsministeriet 16.9.2003 8.00
Pressmeddelande 240/2003

Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsanslag i budgeten är cirka 9,4 miljarder euro. Anslaget är drygt nio procent högre än i år. De största anslagsförhöjningarna för social- och hälsovårdsministeriet beror på tilläggsfinansieringen till kommunerna för förbättringar inom social- och hälsovården, på ökade sjukförsäkringskostnader och på nivåförhöjningen av barnbidragen, samt på högre pensionskostnader. Indexjusteringarna av utgifterna för utkomstskyddet ökar utgifterna med cirka 70 miljoner euro.

I Finland kommer socialutgifterna att enligt uppskattning uppgå till cirka 39,7 miljarder euro år 2004. En tredjedel av dessa utgifter finansieras via statsbudgeten. Därav utgör social- och hälsovårdsministeriets andel två tredjedelar.

Kommunernas social- och hälsovård

Nästa år ökar den statliga finansiering av kommunernas basservice kännbart. För att kvaliteten och kvantiteten på kommunala social- och hälsovårdstjänster tryggas anslås totalt 3,34 miljarder euro i statsandelar för kommunernas driftskostnader inom social- och hälsovården. Jämfört med detta år utgör ökningen cirka 485 miljoner euro, dvs. 17 procent. Ökningen av statsandelarna genomförs främst genom en höjning av statsandelsprocenten från 28,06 procent till 31,87 procent. Av tillägget är 359 miljoner euro kompensationen till kommunerna för skattelindringen av förvärvsinkomst.

Den reella ökningen av statsandelarna är avsedd att i linje med det nationella hälso- och sjukvårdsprogrammet främst användas till utvecklande av kommunernas hälso- och sjukvårdssystem, och i linje med det nationella utvecklingsprogrammet för den sociala sektorn till utvecklande av socialtjänstsystemet. Sammanlagt har 90 miljoner euro anslagits för genomförandet av dessa två program, av vilket 53,5 miljoner euro används till höjningen av statsandelsprocenten, 12,8 miljoner euro till fortbildning av kommunal hälso- och sjukvårdspersonal, 10,0 miljoner euro till ibruktagandet av servicesedlar för att nå ett mångsidigare och större utbud på hemservice, samt 14 miljoner euro för utvecklande av äldrevården. Kommunerna förväntas förbättra och utveckla äldrevården genom att inrätta flera tjänster inom äldrevården.

I statsunderstöd till kommunerna anslås ytterligare 50 miljoner euro för social- och hälsovårdsprojekt. Av understödet är 30 miljoner euro avsedda att användas till utvecklande av servicesystemet inom hälso- och sjukvården enligt det nationella hälso- och sjukvårdsprogrammet. Budgetpropositionen innehåller dessutom statens ersättning om 47,2 miljoner euro för utgifter i samband med fördelningen av de stora kostnaderna inom barnskyddet. Jämfört med detta år är förhöjningen cirka 10 miljoner euro (26 %) .

Utjämning av familjekostnaderna

För utjämning av familjekostnaderna anslås cirka 1,43 miljoner euro år 2004. Största delen av summan, nästan 1,42 miljarder euro, blir genom barnbidraget stöd för barnfamiljer.

Barnbidraget för familjensförsta barn höjs i början av år 2004. Barnbidraget för det första barnet höjs från nuvarande 90 euro till 100 euro i månaden. Vidare föreslås att barnbidragsförhöjningen för ensamförsörjare, som betalas för varje barn, höjs från 33,60 euro till 36,60 euro i månaden. Barnbidragen ökar statens utgifter med över 74 miljoner euro i året.

Enligt förslaget från arbetsgruppen som tillsattes i samband med den inkomstpolitiska helhetslösningen utvidgas rätten till partiella vårdpenningen från 1.8.2004, till att gälla även barn som går i grundskolans första och andra klass. Dessutom justeras den partiella vårdpenningen från nuvarande 63,07 euro till 70 euro i månaden från och med 1.1.2004. Kommunernas statsandelar för social- och hälsovårdens driftskostnaderna har på grund av dessa ändringar ökat med 1,2 miljoner euro.

Utkomstskyddet

Genom förebyggande åtgärder strävar regeringen efter att utveckla utkomstskyddet. Åtgärder vidtas som hjälper anställda att orka arbeta, projekt för att utveckla arbetslivet fortsätter, samordningen mellan arbete och familj ges prioritering, social utslagning och fattigdom förebyggs och stävanden att komma tillrätta på egen hand stöds. Strukturen och nivån för utkomststödet förblir huvudsakligen oförändrade, med undantag för de normala indexförhöjningarna. Grunddagpenningen för arbetslösa höjs så att den motsvarar förändringen i levnadskostnaderna, dvs. från 23,02 euro till 23,36 euro per dag. Genom en nivåförhöjning som hänför sig till regeringens sysselsättningsprogram höjs basdelen för vuxenutbildningsstödet från 440 euro till 500 euro i månaden.

En helt ny utkomstskyddsförmån, särskilt stöd till invandrare, träder i kraft 1.10.2003. I budgetförslaget har man för ikraftträdandet reserverat 20 miljoner euro år 2004. Det särskilda stödet beviljas åt invandrare som fyllt 65 år eller som är arbetsoförmögna, vilka annars vore i behov av långvarigt utkomststöd. Enligt uppskattning är cirka 4000 personer berättigade till stödet. Det särskilda stödet till invandrare är 412 euro i månaden.

Enligt bedömning stiger sjukförsäkringskostnaderna nästa år med nio procent främst med anledning av större utgifter för sjukdagpenningar och läkemedelsersättningar. År 2004 kommer sjukförsäkringsutgifterna att enligt uppskattning uppgå till cirka 3,4 miljarder euro. Regeringens beslut om skattesänkningar minskar inkomsterna från sjukförsäkringens försäkringsavgifter och samtidigt höjs garantierna som staten betalar. Totalt kommer ändringen att enligt uppskattning öka statens finansiering till sjukförsäkringen med cirka 7 procent, cirka 750 miljoner euro.

Statens andel av pensionsutgifterna stiger jämfört med budgeten för detta år med 11 procent till omkring 168 miljoner euro. Under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel reserveras för nästa år totalt drygt 1,67 miljarder euro för pensioner. Av anslaget används drygt 1,15 miljarder euro till folkpensioner, 413 miljoner euro till lantbruksföretagarpensioner, 70 miljoner till företagarpensioner och 36 miljoner euro till sjömanspensioner. Cirka 50 miljoner euro går till pensionernas indexförhöjningar.

Arbetspensionerna finansieras i huvudsak genom arbetsgivares och arbetstagares försäkringsavgifter och försäkringspremier. Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde deltar staten i finansieringen av företagar-, lantbruksföretagar- och sjömanspensioner. Folkpensionerna, som utgör en fjärdedel av de totala pensionsutgifterna, finansieras i huvudsak med arbetsgivarnas försäkringsavgifter samt med statliga medel.

Socialförsäkringsavgifterna

Enligt bedömning stiger arbetsgivarnas obligatoriska socialförsäkringsavgifter något. Privatföretagares arbetspensionsavgift väntas stiga från 16,8 procent till 16,9 procent. Lantbruksföretagares och företagares arbetspensionsavgift väntas stiga från 21,4 procent till 21,6 procent. Däremot väntas inga ändringar av arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringsavgift, som är 0,60 procent av en lönesumma upp till 840 940 euro och därefter 2,45 procent. Arbetsgivares folkpensionsavgift höjs inte heller.

I vissa kommuner i Norra Finland och i skärgården befrias privata arbetsgivare och statens affärsverk under åren 2004 och 2005 från socialskyddsavgiften (arbetsgivares sjukförsäkrings- och folkpensionsavgift). För att fylla underskottet har arbetsgivares sjukförsäkringsavgift höjts med 0,014 procentenheter. Därmed är sjukförsäkringsavgiften för företagare inom den privata sektorn, statens affärsverk, evangelisk lutherska kyrkan, kommunerna och samkommunerna samt inom kommunala affärsverk 1,614 procent. Avgiften för staten och dess inrättningar samt för landskapet Åland är 2,864 procent.

Arbetstagarnas premier torde stiga sammanlagt 0,1 procentenheter. Sjukförsäkringspremien för den försäkrade är fortfarande 1,5 procent. Arbetstagares arbetspensionspremie stiger från 4,6 procent till 4,7 procent av lönen medan löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie förblir 0,2 procent av lönen.

Rehabilitering

Folkpensionsanstalten kan använda 93,3 miljoner euro för rehabilitering som beviljas enligt prövning för individinriktade rehabiliteringsprojekt. I och med anslaget kan utredningen om servicebehovet bland äldre långtidsarbetslösa, den psykiatriska rehabiliteringen bland barn och unga samt försöksprojekten inom programmet för aktiv socialpolitik fortsätta. Folkpensionsanstalten avgör närmare hur anslagen fördelas. Dessutom beviljas för rehabiliteringsanstalternas saneringsarbeten och driftsbidrag samt för förebyggande av sjukdomar och för därtill hörande forsknings- och utvecklingsverksamhet 4,7 miljoner euro. Anslaget för rehabilitering åt makor till krigsinvalider, vilket i årets budget är 2,6 miljoner euro, höjs med 160 000 euro. Över 1500 makor kan därmed få rehabilitering.

För närmare information, vänligen kontakta:

Specialrådgivare Janne Metsämäki tfn 09-160 73754 (allmän)

Specialrådgivare Terttu Savolainen tfn 050-583 9912 (allmän)

Biträdande avdelningschef Raimo Ikonen tfn 09-160 73791 (allmän)

Finanssekreterare Arto Salmela, tfn 09-160 74430 (statsandelarna till kommunerna)

Finanssekreterare Taimi Saloheimo tfn 09-160 73122 (utkomstskyddet)

Konsultativa tjänsteman Carin Lindqvist-Virtanen tfn 09-160 73869 (allmän)

Biträdande avdelningschef Anja Kairisalo, 09-160 74411 (sjukförsäkring)

Avdelningschef Kimmo Leppo, tfn 09-160 73803 (hälso- och sjukvården)

Avdelningschef Aino-Inkeri Hansson, tfn 09-1607 3760 (familje- och sociala frågor)