Utredningspersoner: Ansvaret för att tillhandahålla social- och hälso-vårdstjän

Social- och hälsovårdsministeriet 19.3.2013 8.15
Pressmeddelande -

Utredningspersonerna föreslår att ansvaret för att tillhandahålla social- och hälsovård ska överföras från kommunerna till social- och hälsovårdsområden. Samtidigt ska samkommunerna för sjukvårdsdistrikt och specialomsorger om utvecklingsstörda avvecklas och deras verksamhet omorganiseras. I Finland ska bildas 34 social- och hälsovårdsområden/kommuner med ansvar för att ordna så gott som alla social- och hälsovårdstjänster.

Arbetsgruppen bestående av utredningspersoner för ordnande av social- och hälsovården lämnade tisdagen den 19 mars sitt förslag till omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson. Utredningspersonernas förslag baserar sig på riktlinjerna enligt regeringsprogrammet och de riktlinjer som getts av ministerarbetsgruppen samt talrika samråd inom fem områden.

För närvarande ligger ansvaret för att tillhandahålla tjänsterna hos ca 140 kommuner eller samarbetsområden. Det behövs en reform eftersom det finns problem i fråga om tillgången till hälsocentraltjänster och socialservice, och befolkningens ojämlikhet har fortsatt att öka. Kommunerna har alltmer svårt att klara av att ordna tjänsterna när befolkningen åldras och antalet personer i arbetsför ålder minskar.

Närservicen tryggas och tillgången till tjänster förbättras

I framtiden behöver befolkningen i allt större omfattning tjänster som samtidigt kräver många slags kunnande av dem som tillhandahåller dem. Små kommuner kan sällan erbjuda ett sådant serviceurval i form av närservice utan kommuninvånare är tvungna att söka tjänster på många ställen och vårdköerna växer.

De områden som utredningspersonerna föreslår att ska bildas skulle ha bättre möjligheter att säkerställa sådana social- och hälsovårdstjänster som människor behöver. Om tjänsterna ordnas inom större och ekonomiskt betydligt starkare områden än för närvarande bidrar detta också till att minska regional ojämlikhet samt främja kommuninvånarnas jämlikhet. Det är möjligt att öka och förstärka basservicen när ansvaret för ordnandet och finansieringen läggs på bredare axlar än i detta nu.

Samtidigt kan man sörja för personalens tillräcklighet bättre än nu. En större helhet erbjuder också bättre möjligheter att utveckla kunnandet, upprätthålla yrkeskunnigheten och utnyttja personalresurserna smidigare.

Utredningspersonerna understryker också att närservicen ska tryggas även om ansvaret för att tillhandahålla tjänster ligger hos ett större område. Ett område med starkare ekonomisk bärkraft kan tillhandahålla ett mångsidigare urval av tjänster så att människorna kan få de tjänster som de ofta eller i vardagen behöver i närheten av sina hem.

Social- och hälsovårdsområdena erbjuder likvärdiga tjänster för alla

Det ska finnas enhetliga grunder för ordnandet av tjänster inom hela social- och hälsovårdsområdet. Den kommun eller det social- och hälsovårdsområde som har ansvaret för att ordna tjänsterna ansvarar för att människor får de högklassiga tjänster som de behöver i hela området. Den som ordnar tjänsterna kan ha flera producenter som tillhandahåller tjänster för kommuninvånarna.

I enlighet med regeringens riktlinjer använder en majoritet av social- och hälsovårdsområdena sig av en s.k. modell med en ansvarskommun där kommunerna tillsammans kommer överens om att en kommun ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster för de övriga kommunerna inom området. Inom resterande social- och hälsovårdsområden ska en samkommun som kommunerna i området bildat ansvara för ordnandet av tjänster.

Enligt arbetsgruppen ska förslagens konsekvenser för tillväxtcentrumens livskraft, de kostnader som orsakas dem och tjänsternas finansieringsmodeller bedömas noggrannare i den fortsatta beredningen.

Befolkningsstorlek, tillräcklig bärkraft och särdrag som mått på social- och hälsovårdsområden

I den föreslagna modellen tryggas tillgången till tjänster för människor och personalens tillräcklighet i olika delar av Finland på ett sätt som är mänskligt, socialt och ekonomiskt hållbart. I förslaget har man beaktat att det ska basera sig på kommuner såsom man betonat i regeringsprogrammet och uppdraget samt förutsättningar för att genomföra lösningarna regionalt.

I den modell som arbetsgruppen bestående av utredningspersoner har planerat undviks deloptimering samt överlappande och bristande tjänster.

Fem specialupptagningsområden blir samordnare av social- och hälsovården

Utöver social- och hälsovårdsområden föreslås fem specialupptagningsområden för social- och hälsovården med uppgifter, forskning och utbildning som stöder och koordinerar en omfattande grundnivå. Universitetssjukhusen fortsätter i fem områden med produktion och kunnande i fråga om den mest krävande vården.

Byggandet av gemensamma specialupptagningsområden för social- och hälsovården förbättrar särskilt situationen för specialtjänsterna inom socialvården. Nu har kommunerna huvudsakligen även ansvaret för att ordna specialtjänsterna inom socialvården och det finns stora brister gällande tillgången till tjänsterna.

Vad händer i fortsättningen?

Servicestrukturreformen är den mest betydelsefulla reformen inom social- och hälsovården under flera decennier och utredningspersonernas förslag förbättrar den nuvarande situationen märkbart.

Utredningspersonernas förslag ska behandlas i den social- och hälsopolitiska ministerarbetsgruppen under denna vecka samt i samband med regeringens budgetmangling. Kommunerna har möjlighet att ge sitt utlåtande om förslaget under våren.

Social- och hälsovårdsministeriet tillsätter en arbetsgrupp för att bereda en lag om ordnandet av hälso- och sjukvården och stödja genomförandet av reformen. Avsikten är att regeringspropositionen ska lämnas till riksdagen våren 2014 och att lagen träder i kraft år 2015. En övergångstid ska ingå i lagen och genomförandet av lagen ska stödjas separat.

Ytterligare information

arbetsgruppens ordförande, kanslichef Päivi Sillanaukee, tfn 02951 63356

Helsingfors universitets centralsjukhus specialupptagningsområde
verkställande direktör Aki Lindén, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, tfn 09 4717 1200
ledande överläkare Kati Myllymäki, Kouvola hälsovårdscentral, tfn 020 6154681
direktör Riitta Särkelä, Finlands social och hälsa rf SOSTE, tfn 050 63663

Tammerfors universitets centralsjukhus specialupptagningsområde
sjukvårdsdistriktets direktör Rauno Ihalainen, Birkalands sjukvårdsdistrikt,
tfn 050 68048
ledande överläkare Tiina Perä, Seinäjoki hälsovårdscentral, tfn 040 7536487
beställarchef Taru Kuosmanen, Tammerfors stad, tfn 040 7047337

Uleåborgs universitets centralsjukhus specialupptagningsområde
direktör Hannu Leskinen, Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt, tfn 050 65 376
social- och hälsovårdsdirektör Maire Ahopelto, Kajanalands landskaps samkommun, tfn 044 777 3033
biträdande stadsdirektör Matti Ansala, Rovaniemi, tfn 040 706 6815

Åbo universitets centralsjukhus specialupptagningsområde
sjukvårdsdistriktets direktör Göran Honga, Vasa sjukvårdsdistrikt, tfn 040505 8760
politices kandidat Harry Yltävä, tfn 050 548 0031
ledande överläkare Tiina Perä, Seinäjoki hälsovårdscentral, tfn 040 7536487

Kuopio universitets centralsjukhus specialupptagningsområde
ledande överläkare Jorma Penttinen, Norra Savolax sjukvårdsdistrikt,
tfn 044717 2110
direktör Tarja Kauppila, Östra Finlands kompetenscenter inom det sociala området, tfn 044 7187912
omsorgsdirektör Helena Lahtinen, Kuortane, tfn 040 5057 80


Bilagor

TAYS specialupptagningsområde.pdf (3046.6 kB ) OYS specialupptagningsområde.pdf (1152.8 kB ) KYS specialupptagningsområde.pdf (2410.1 kB ) HUCS specialupptagningsområde.pdf (1621.2 kB ) ÅUCS specialupptagningsområde.pdf (2222.9 kB )


På vår webbplats

Selvityshenkilötyöryhmän ehdotukset sosiaali- ja
terveydenhuollon palvelurakenteen
uudistamiseksi (Raportteja ja muistioita 2013:7) (på finska)

Arbetsgrupp bestående av utredningspersoner som stöder beredning av servicestrukturreformen