Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd informerar
Försök med aktiverande social trygghet fortsätter till slutet av 2019

Social- och hälsovårdsministeriet 10.12.2018 11.47
Pressmeddelande 202/2018

Social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om fortsatt finansiering av försöket med aktiverande social trygghet till utgången av 2019. Försöket inleddes i sex kommuner 2018. Syftet med försöket är att minska långtidsarbetslösas behov av utkomststöd och att hjälpa dem att hitta vägar till delaktighet och arbete.

Vid utvecklingen av modellen för aktiverande social trygghet har man utnyttjat resultaten från undersökningar om reformen av utkomststödet. Enligt dem drar inte alla klienter nytta av digitala tjänster och en del av dem som är i behov av socialt arbete blir till och med utan tjänster som beviljas i sista hand.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) svarar för försöket. Effekterna av försöket bedöms med hjälp av Folkpensionsanstaltens utkomststödsregister och THL:s mätinstrument AVAIN. 

I försöket har Kangasala, Kemijärvi, Kuopio, Reso, Tammerfors och Torneå deltagit. Med undantag för Torneå deltar samma kommuner i försöket också 2019.

Det sociala arbetet i invånarstugor inspirerar

Under försökets första år har det blivit klart att socialarbetets klienter ofta behöver hjälp och stöd av en socialarbetare och socialhandledare som är fysiskt närvarande. Ett bevis på detta är till exempel att klienterna har varit entusiastiska över de invånarstugor, stugor och lokaler för klienterna och verksamhetsgrupper som har inrättats i kommunerna. 

Invånarstugorna gör det lättare för socialarbetarna att nå de klienter som är i behov av socialt arbete. Gemenskapen i invånarstugorna hjälper också till att minska ensamheten och öka delaktigheten. 

Som exempel kan nämnas invånarstugan i Kemijärvi centrum som har öppet fem dagar i veckan. ”Som mest har vi haft 117 besökare per vecka”, säger Kirsti Pöyliö, koordinerande socialarbetare. I Kemijärvi har man inrättat ytterligare en invånarstuga i en by längre bort. 

I försöket har man också använt andra metoder inom socialarbetet på ett mångsidigare sätt än tidigare. I försökskommunerna har man fokuserat mycket på effektiviserat individinriktat socialarbete, samhälls- och regionarbete, strukturinriktat socialarbete och nätverksarbete. Under försöket bedöms också effekterna av det effektiviserade individinriktade socialarbetet. 

År 2019 ligger fokus på de metoder som visar sig vara de effektivaste i praktiken. Samtidigt gallras de mindre effektiva åtgärderna bort.

Hänvisningen av klienter från Folkpensionsanstalten till kommunerna behöver förbättras

I försökskommunerna har man också följt upp klienthandledningen. Syftet är särskilt att ta reda på hur klienter som är i behov av socialt arbete hänvisas från Folkpensionsanstalten till kommunerna. 

Enligt de preliminära bedömningarna är kedjan från Folkpensionsanstalten till socialarbetets tjänster och vidare till klienten för lång. En del av de klienter som Folkpensionsanstalten hänvisar till kommunen söker sig aldrig till socialarbetets tjänster, även om man försöker få kontakt med dem per post och telefon.

Även bland dem som befinner sig i en svår situation finns det de som inte alltid är motiverade att söka hjälp inom socialarbetet, även om de erbjuds det. Personer som har hänvisats till socialarbetets tjänster för att utreda behovet av socialvård infinner sig oftare till möten än de som har hänvisats till dessa tjänster till följd av att utkomststödets grunddel har sänkts. 

Under försöket strävar man efter att nå klienter som är i behov av socialt arbete bättre än tidigare med hjälp av erfarenhetsexperter och gruppverksamhet. För att nå de unga samarbetar man med det uppsökande ungdomsarbetet. 

Ytterligare information:

Minna Kivipelto, forskningschef, THL, tfn 029 524 7760, [email protected] (effekterna av försöket, forskning)

Kari Ilmonen, direktör, SHM, tfn 0295163299, [email protected] (försökets bakgrund och finansiering)