Nationella hälsoprojektet: Sjukvården effektiveras, brister i planeringen

Social- och hälsovårdsministeriet 25.8.2003 13.29
Pressmeddelande 224/2003

Genom förnuftigare verksamhet och bättre samarbete inom den specialiserad sjukvården strävar det nationella hälsoprojektet efter inbesparingar, som kunde nyttjas till utvecklande av hälso- och sjukvården. Bl.a. specialisering kunde ge inbesparingar. Det är inte förnuftigt att t.ex. alla sjukhus tar hand om svårbehandlade, sällsynta sjukdomar. I dessa fall borde vården koncentreras till ett enda eller några få sjukhus. Även laboratorie- och bildundersökningarna vid sjukvårdsdistriktenas sjukhus och hälsocentraler kunde centraliseras och handhas av ett enda laboratorium, t.ex. ett kommunalt affärsverk. Även jourverksamheten borde ses över och rationaliseras.

I slutet av maj hade alla sjukvårdsdistrikt inlämnat en samarbets- och arbetsfördelningsplan till social- och hälsovårdsministeriet. Ministeriet har tillsammans med Finlands Kommunförbund gått igenom planerna och konstaterar att planerna är omsorgsfullt uppgjorda och att målsättningen är i linje med hälsoprojektet. Det framgår av planerna att personalresurserna inom den specialiserade sjukvården är på rätt goda. Lönsamheten har förbättrats tack vare ändrade vårdrutiner. De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården är ytterst rimliga och befolkningen är nöjd med hälso- och sjukvården. Dessutom har laboratorie- och bildundersökningarna klart utvecklats tack vare enskilda projekt.

Även om situationen inom den specialiserade sjukvården i många avseenden är tillfredställande bör rationaliseringen fortfarande effektiveras. Efterfrågan på hälsovårdstjänster växer fortsättningsvis under de närmaste åren. För att kunna svara på en växande efterfrågan av tjänster måste servicesystemet vara så effektivt som möjligt.

Enligt ministeriet är sjukvårdsdistriktenas samarbets- och arbetsfördelningsplaner dock delvis otillräckliga. I alla avseenden har man inte heller nått uppställda mål. Detta gäller t.ex. förnyandet av jourverksamheten. Beträffande primärhälso- och sjukvården är planerna delvis oklara och verksamheten i städerna och i sjukvårdsdistriktena går fortfarande på varandra. Särskilt bristfälliga är de ekonomiska kalkylerna kring verkningarna av dessa planer. Därför har ministeriet begärt att alla sjukvårdsdistrikt inlämnar en klarare utredning senast den 31.8.2003.

Sjukvårdsdistriktenas direktörer och styrelseordföranden förhandlade måndagen den 25 augusti under omsorgsminister Liisa Hyssäläs ledning om det fortsatta arbetet med de uppgjorda planerna.