Våld mot kvinnor är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna – Finland intensifierar åtgärder för att hjälpa våldsoffer

Social- och hälsovårdsministeriet 25.11.2019 14.21 | Publicerad på svenska 26.11.2019 kl. 14.02
Pressmeddelande 146/2019

Internationella dagen mot våld mot kvinnor infaller måndagen den 25 november. Social- och hälsovårdsministeriet och dess samarbetspartner riktar denna vecka uppmärksamhet på arbetet för att minska våldet mot kvinnor genom bland annat två sidoevenemang som ingår i programmet för EU-ordförandeskapet.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. FN bedömer att var tredje kvinna i världen blir utsatt för fysiskt eller sexuellt våld, ofta i nära relationer. Detta våld förblir till stor del dolt och förtiget. Alla har dock skyldighet att ingripa i våldet.

EU:s statistik visar att det fortfarande återstår mycket arbete för att få slut på våldet mot kvinnor i Finland. Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, den så kallade Istanbulkonventionen, trädde i kraft i Finland 2015. Den har gjort att arbetet för att förebygga sexualbrott och hjälpa offer har intensifierats, och intensifieringen fortsätter.

Inom varje förvaltningsområde från social- och hälsovården till det brottsförebyggande arbetet behöver man bli bättre på att identifiera och ingripa i våld mot kvinnor. Det är också viktigt att främja kvinnors jämställdhet och hjälpa kvinnor att identifiera sina egna ekonomiska rättigheter och övriga rättigheter.

Våldets många former och skadeverkningar

Våld eller hot om våld kan vara av fysisk, psykisk eller sexuell karaktär. Det kan vara våld i nära relationer och i hemmet, såsom psykologiskt förtryck, våldtäkt, slag och misshandel i parrelationer, och i värsta fall kan det leda till döden. Det kan vara sexuella trakasserier, sexuellt utnyttjande av barn, tvångsäktenskap eller trakasserier eller förföljelse i digitala medier eller på gatan. Det kan vara undertryckande behandling och sexuellt utnyttjande i samband med människohandel. Det kan vara kvinnlig könsstympning, barnäktenskap eller så kallat hedersrelaterat våld.

Våld medför skadliga psykologiska och sexuella konsekvenser och konsekvenser för den reproduktiva hälsan. Trots att vem som helst kan bli utsatt för våld, är en del flickor och kvinnor mer sårbara än andra. Sådana sårbara grupper är till exempel unga flickor, flickor och kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor och flickor som hör till etniska minoriteter, invandrar- och flyktingkvinnor och kvinnor som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner eller intersexpersoner.

Våldsoffer får hjälp gratis – per telefon, på skyddshem, vid stödcenter

Kvinnor som utsätts för våld, offer för våld i nära relationer, deras närstående och yrkesmänniskor kan dygnet runt ringa gratis till hjälptelefonen Nollinjen, som nås på numret 080 005 005. Den som ringer får vara anonym, och samtalen är konfidentiella. De som tar emot samtalen till Nollinjen är erfarna yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården som lyssnar, stöder och ger råd.

Under de senaste åren har nätverket av skyddshem i Finland utvidgats mycket. Det har blivit lättare att ta sig till ett skyddshem, och antalet klienter har ökat. Klienterna behöver inte betala något för att bo på skyddshem. Skyddshemmen erbjuder skydd mot våldet och hjälp för att få slut på det. Vid skyddshemmen erbjuds professionellt stöd och professionell rådgivning och handledning i akuta situationer.

Vid universitetscentralsjukhusen i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Kuopio finns undersöknings- och stödcenter med låg tröskel för offer för sexualbrott, så kallade Seri-stödcenter. I februari 2020 ska ett Seri-stödcenter öppnas också vid Uleåborgs universitetssjukhus. Vid Seri-stödcentren får offer för sexualbrott den hjälp de behöver på ett ställe. I stödcentrens tjänster ingår bland annat rättsmedicinska undersökningar och tillhörande laboratorieprov, behövliga läkemedel och vaccinationer, en samlad bedömning av situationen, akut psykosocialt stöd, handledning och fortsatt vård. Vid stödcentren ges också information om andra stödtjänster. Seri-stödcentren förbättrar offrets möjligheter att få hjälp under en längre tid.

I Finland har införts en multiprofessionell riskbedömningsmodell (Marak) med vars hjälp man strävar efter att hjälpa offer som utsatts för allvarligt våld i parrelationer eller personer som lever under hot om sådant våld. I en multiprofessionell arbetsgrupp utarbetas en skyddsplan för våldsoffret eller den person som är utsatt för hot om våld, och därigenom förbättras personens säkerhet. För närvarande finns 37 lokala Marak-grupper i Finland.

Barnahus-modellen ska etableras i Finland

Med stöd av social- och hälsovårdsministeriet samordnar Institutet för hälsa och välfärd både Nollinjens och skyddshemmens verksamhet och utvecklandet av den. Dessutom stöder Institutet för hälsa och välfärd Seri-stödcentrens arbete och Marak-gruppernas verksamhet.

I år har Institutet för hälsa och välfärd också inlett ett Barnahus-projekt för att etablera verksamhet enligt Barnahus-modellen i Finland. Syftet med projektet är att säkerställa att processerna vid utredning av sexual- och våldsbrott mot barn är barnorienterade, multiprofessionella och snabba processer samtidigt som det också säkerställs att barnet och familjen får stöd och vård i tillräcklig utsträckning och i rätt tid.

Ytterligare information:

Pirjo Lillsunde, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 177, [email protected]
Tanja Auvinen, direktör, tfn 0295 163 715, [email protected]

Sidoevenemang kring temat under Finlands EU-ordförandeskap:

Läs mer om temat på webben: