Barometer för psykisk hälsa: Karriären kan fortsätta trots psykiska problem

Social- och hälsovårdsministeriet 20.11.2017 10.00 | Publicerad på svenska 20.11.2017 kl. 10.17
Pressmeddelande 168/2017 SHM och MTKL informerar

På arbetsplatserna vill man stöda arbetsförmågan hos psykiskt funktionshindrade som drabbats av psykiska problem och befinner sig i återhämtningsskedet. Man bör förbereda arbetsgemenskap på att ta emot en arbetskamrat som varit borta på grund av psykiska problem. Därtill ska man anpassa arbetet efter situationen för en psykiskt funktionshindrad i återhämtningsskedet. Detta konstaterar en klar majoritet av de som svarat på Barometern för psykisk hälsa.

Barometern för psykisk hälsa, som Centralförbundet för Mental Hälsa och social- och hälsovårdsministeriet offentliggjorde i dag, öppnar den riksomfattande veckan för psykisk hälsa. Barometern besvarades av arbetsgivare, förvärvsarbetande, psykiskt funktionshindrade i återhämtningsskedet, yrkesutbildade personer inom mentalvården och befolkningen (15–74-åringar). Arbetslivet är nu för första gången tema för barometern.

Praktiska åtgärder för att stöda den psykiska arbetsförmågan har vidtagits endast vid ungefär hälften av arbetsplatserna

Praktiska åtgärder för att stöda den psykiska arbetsförmågan har vidtagits endast vid ungefär hälften av arbetsplatserna. Stödet utgörs oftast av pauser i arbetet, distansarbete och förkortad arbetstid, något mer sällan av användning av hjälpmedel som underlättar arbetet eller omorganisering av arbetet. Däremot har allmänna stödåtgärder som anknyter till bättre ork i arbetet vidtagits på nio av tio arbetsplatser. Den psykiska belastningen har kartlagts och belastningsfaktorer har minskats eller undanröjts på cirka två av tre arbetsplatser.

Det sociala stödet är viktigt för att psykiskt funktionshindrade i återhämtningsskedet som arbetar ska orka i arbetet. Det bästa stödet kommer enligt dem från familjen, vänner och andra närstående arbetskamrater, rehabilitering (läkemedel, terapi) och kamratstöd. Yrkesutbildade personer inom mentalvården betonar stödkällor såsom rehabilitering, chefens stöd, anpassning av arbetet samt familjens och närståendes stöd.

Huvudansvaret för åtgärder som stöder den psykiska hälsan på arbetsplatserna har enligt en majoritet chefen och företagshälsovården. Dessutom är det viktigt att arbetstagaren själv deltar i planeringen av åtgärderna. Både psykiskt funktionshindrade i återhämtningsskedet och arbetsgivarna önskar dock att en omfattande grupp av experter deltar: arbetskonsulenter eller arbetskoordinatorer, anordnare av rehabilitering, mentalvårdstjänster och arbetsgivarna att även personaladministrationen och arbetarskyddspersonalen deltar. Psykiskt funktionshindrade i återhämtningsskedet anser att det är viktigt att även de andra arbetstagarna deltar.

På ungefär varannan arbetsplats har åtgärder som stöder psykisk arbetsförmåga inte vidtagits. Enligt arbetsgivarna beror detta på att det inte finns ett behov av stödåtgärder, eftersom det inte finns psykiskt funktionshindrade i återhämtningsskedet i arbetsgemenskapen. Yrkesutbildade personer inom mentalvården å sin sida gör bedömningen att en anpassning av arbetet inte betraktas som nyttig på arbetsplatser eller så finns det inte tillräckligt med information om hur man gör det.

Å andra sidan berättade de som svarade att man på arbetsplatsen inte nödvändigtvis vill berätta om sina psykiska problem, varmed problemen inte kommer till arbetsgivarens kännedom. Det behövs också uppmuntran på arbetsplatserna för att föra ämnet på tal och öka kunnandet om arbetstagare som drabbats av psykiska problem.

En femtedel av befolkningen är rädd för psykiskt funktionshindrade

Enligt Barometern för psykisk hälsa är den negativa stämpel som inpräglats i psykiska problem fortfarande stark. Närmare en femtedel av befolkningen är rädd för psykiskt funktionshindrade i återhämtningsskedet: Av dem skulle 19 % inte vilja ha psykiskt funktionshindrade som grannar och 18 % anser att det är obekvämt och skrämmande att möta dem.

Av de psykiskt funktionshindrade ansåg 39 % att man blir stämplad på grund av psykisk sjukdom. Av de yrkesutbildade personerna inom mentalvården var hela 69 % av denna åsikt.

Stämpeln syns också i arbetslivet. Kännedom om psykiska problem hos en arbetstagare eller chef kan leda till förlust av ställning eller status – detta var i någon mån en majoritet rädd för av alla som svarade förutom arbetsgivarna. Av dem var ungefär hälften av samma åsikt.

En mycket stor majoritet tror att den som drabbats av psykiska problem kan leva ett normalt liv med hjälp av läkemedel, psykoterapi och övrigt stöd. Samtidigt behöver man enligt majoriteten inte skylla sig själv för att den psykiska hälsan vacklar.

Ytterligare information

Jaana Vastamäki, överinspektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 02951 63468, [email protected]

Heini Kapanen, utvecklingsdirektör, Centralförbundet för Mental Hälsa, tfn 046 9200 564, [email protected]

Barometer för psykisk hälsa 2017

  • Barometern öppnar den riksomfattande veckan för psykisk hälsa som har som tema Työ mielessä (Arbete i tankarna)
  • Materialet samlades huvudsakligen i juni och kompletterades i augusti 2017.
  • Besvarare: psykiskt funktionshindrade i återhämtningsskedet och anhöriga (300 personer), företrädare för arbetsgivaren (personalledningen på arbetsplatser med över 5 personer, 300 personer), psykologer och psykiatrer (1 033 personer), finländare i åldern 15–74 (1 205 personer, varav 643 i arbetslivet)
  • Utgivare: Centralförbundet för Mental Hälsa och social- och hälsovårdsministeriet
  • Genomförs av: Kantar TNS Oy
  • Centralförbundet för Mental Hälsa har publicerat barometern för psykisk hälsa sedan år 2005.

Läs mer Mielenterveysbarometri 2017 (på finska)