Nya gränsvärden för icke-joniserande strålning motsvarar rekommendationerna

Social- och hälsovårdsministeriet 3.12.2018 10.45
Pressmeddelande 184/2018

Social- och hälsovårdsministeriets har utfärdat en förordning om begränsning av befolkningens exponering för icke-joniserande strålning. Förordningen uppdaterar gränsvärdena så att de motsvarar de nyaste internationella rekommendationerna och olika anordningars tekniska utveckling. Ändringarna bidrar till säkrare konsumenttjänster och har därmed också en positiv inverkan på människornas hälsa och säkerhet.

Förordningen träder i kraft samtidigt som den reviderade strålskyddslagen, dvs. den 15 december 2018. 

Förordningens tillämpningsområde är inriktat på befolkningens exponering. Gränsvärden för exponeringen anges utöver i fråga om de nuvarande gränsvärdena också för elektriska och magnetiska fält med en frekvens under 100 kHz samt för ultraljud, infraröd strålning och synligt ljus. 

Störst exponering för artificiell strålning inom skönhetsvården – fem års övergångsperiod för viss anläggningsteknik

Befolkningen exponeras som mest för artificiell icke-joniserande strålning i samband med tjänster inom skönhetsvården, t.ex. vid tatuering, avlägsnande av celluliter och kroppsbehåring och många andra behandlingar av huden eller underliggande vävnader. Vid dessa behandlingar används bl.a. laser, intensivt pulserat ljus, ultraviolett strålning, ultraljud och radiofrekvent strålning. Vid kosmetiska eller andra jämförbara ingrepp får användningen av anordningen inte orsaka vådliga vävnadsskador. 

De av dagens anordningar för intensivt pulserat ljus som orsakar kunderna större exponering för synligt ljus än det gränsvärde som anges i den nya förordningen får användas i högst fem år efter att förordningen har trätt i kraft. Samma övergångsperiod gäller för en ultraljudsanordning som kan orsaka kunden högre exponering än vad gränsvärdet tillåter. Under övergångsperioden tillåts större exponering än gränsvärdet förutsatt att användningen av en anordning för intensivt pulserat ljus eller ultraljud inte medför fara för hälsan. Skön-hetssalonger använder ultraljudsanordningar bl.a. vid ultraljudskavitation, dvs. för att avlägsna fett under huden. Anordningar som alstrar intensivt pulserat ljus används t.ex. vid hårborttagning och olika slags hudbehandlingar.

15 års övergångsperiod för fastighetstransformatorer 

I förordningen fastställs vidare en övergångsperiod på 15 år för exponering för lågfrekventa magnetiska fält som orsakas av fastighetstransformatorer som används för eldistribution. Inom denna övergångsperiod kommer dagens fastighetstransformatorer att nå slutet på sin livslängd, så förnyandet av fastighetstransformatorerna kommer inte att drabba verksamhetsutövarna ekonomiskt. 

Icke-joniserande strålning kommer från många källor

En form av icke-joniserande strålning är t.ex. ultraviolett strålning som vid för stor expone-ring kan orsaka ökad risk för hudcancer, såsom melanom. Till de skadliga verkningarna av icke-joniserande strålning hör också stimulering av nervsystemet genom lågfrekventa magnetfält, vilket exempelvis kan orsaka störningar i hjärtverksamheten. Radiofrekvent strålning och strålning i det optiska området ökar vävnadstemperaturen. En för kraftig ökning kan orsaka t.ex. brännskador eller andra vävnadsskador. Ultraviolett strålning kan dessutom medföra fotokemiska hudförändringar, som t.ex. uppträder i form av rodnad och bränd hud. 

Man exponeras för ultraviolett strålning framför allt när man rör sig i solen eller solar i solarium. Ytterligare starkare exponering för synligt ljus uppstår t.ex. vid användning av högeffektiv laser, anordningar för intensivt pulserat ljus inom skönhetsvården eller lampor som tillverkas enligt ny ledteknik. Stark infraröd strålning alstras t.ex. av infraröda värmare.

Ytterligare information:

Helena Korpinen, regeringssekreterare, tfn 0295 163 317