Ramförhandlingsbeslut som gäller social- och hälsovårdsministeriet
Regeringen enades om åtgärder för att minska ojämlikheten

Social- och hälsovårdsministeriet 11.4.2018 20.41 | Publicerad på svenska 13.4.2018 kl. 14.58
Pressmeddelande 51/2018

Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila och familje- och omsorgsminister Annika Saarikko är nöjda över de riktlinjer som regeringen vid sina ramförhandlingar enades om i fråga om social- och hälsovårdsministeriets ansvarsområde.

Enligt ministrarna fattades det flera goda beslut, t.ex. om en höjning av garantipensionen, förbättringar av ställningen för flerlings- och adoptivfamiljer samt inrättande av ett nationellt center för läkemedelsutveckling.

Garantipensionerna höjs

Det görs en nivåhöjning av garantipensionerna som innebär att de höjs med cirka 9 euro/månad. Samtidigt höjs också pensionsstödet, rehabiliteringspenningen för unga och det minsta beloppet av dagpenningen för yrkesinriktad rehabilitering, av vilka har dragits av alla dessas inverkan på bostadsbidraget till pensionstagare och på utkomststödet. Bland mottagarna av garantipension finns också unga som får invalid- eller sjukpension.

Minimidagpenningarna höjs

I syfte att minska ojämlikheten och betona primära förmåner kommer regeringen att höja de dagpenningar som betalas ut till minimibelopp (sjukdagpenningen, föräldradagpenningen, rehabiliteringspenningen och specialvårdspenningen) så att de motsvarar arbetsmarknadsstödet. Det innebär att minimidagpenningarna höjs med 3,22 euro/dag eller 80,5 euro/månad.

Förbättringar för flerlings- och adoptivfamiljer

För en justering av adoptionsbidraget till adoptivfamiljer anvisas en anslagsökning på 0,3 miljoner euro. Föräldradagpenningsperioden för adoptivföräldrar förlängs till 233 vardagar. Alla som adopterar ett barn under 18 år utanför familjen får rätt till föräldrapenning.

Pappor i flerlingsfamiljer ska beviljas förlängd faderskapspenning. Hur många dagar faderskapspenningsperioden förlängs beror på hur många barn som fötts eller adopterats samtidigt, så att tiden förlängs med 18 vardagar för varje barn. Faderskapspenningen kan betalas ut för maximalt 105 dagar, vilket motsvarar antalet dagar som moderskapspenning betalas ut. En mamma som sköter barnet ensam beviljas rätt till föräldradagpenningsdagar som motsvarar faderskapspenningen.

Förslagen ökar också kostnaderna för arbetsinkomstförsäkringen, och förändringen bereds i samarbete med arbetsmarknadens parter.

Lättare att uppfylla aktiveringsmodellens villkor

Regeringen förbättrar möjligheterna för arbetslösa att uppfylla den så kallade aktiveringsmodellens villkor. Sådan utbildning och träning som arbetsgivaren erbjuder uppsagda i enlighet med det så kallade konkurrenskraftsavtalet ska betraktas som aktivitet. Även deltagande i sysselsättningsfrämjande service som ordnas av fackförbund, fackliga organisationer, civilsamhällesorganisationer, kommuner och andra motsvarande aktörer ensamma eller tillsammans ska betraktas som aktivitet. En förutsättning för det är dock att verksamheten finansieras med offentliga medel eller att arbets- och näringsbyrån har konstaterat att verksamheten stöder sysselsättningen.

Partiellt arbetsföra personers ställning på arbetsmarknaden ska utredas genom en utredning som inleds i april. Syftet med utredningen är att kartlägga partiellt arbetsföra personers övergång till och från olika förmåner vid arbetsoförmåga samt tjänster som underlättar att människor stannar kvar i arbetslivet eller blir sysselsatta. Utredningen är en del av spetsprojektet Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra.

Företagares familjemedlemmar 

Regeringen främjar tillgodoseendet av rätten för företagares familjemedlemmar att få inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa genom en ändring av bestämmelserna om medlemskap i arbetslöshetskassor så att en företagares familjemedlem enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa som felaktigt har försäkrat sig själv i en löntagarkassa retroaktivt kan överföra medlemskapet till en arbetslöshetskassa som försäkrar företagare.

Program för psykisk hälsa ska ge verksamhetsmodeller för främjande av den psykiska hälsan

Regeringen utarbetar ett program för psykisk hälsa där det ska tas fram verksamhetsmodeller för främjande av positiv psykisk hälsa, för genomförande av arbete som stärker psykisk hälsa och förebygger problem, för stärkande av klientens ställning och för säkerställande av fungerande tjänster.

De understöd som Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) delar ut till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd utökas med 25,8 miljoner euro så att de vid slutet av ramperioden uppgår till 396,8 miljoner euro. Det ökade anslaget beror på att uppskattningen av intäkterna från penningspelsverksamheten har preciserats och att det tas av den så kallade ofördelade reserven.

Landskaps- och vårdreformen

Ansvaret för att ordna social- och hälsovården överförs från kommunerna till landskapen vid ingången av 2020. Det inledande skedet av pilotförsöken med valfrihet ska finansieras med 200 miljoner euro i stället för de 100 miljoner euro som det beslutats om tidigare. I maj fattar regeringen beslut om genomförandet av reformens första skede utifrån ansökningarna om deltagande i pilotförsöken och förhandlingar som preciserar dem. Reformprogrammet för digitalisering av tjänsterna ska också få utökad finansiering.

År 2020 övertar landskapen också ansvaret för läkarhelikopterverksamheten och finansieringen av den. Läkarhelikopterverksamheten utökas med två helikopterbaser. Efter det täcker den cirka 85 % av befolkningen.

I planen för de offentliga finanserna har man beaktat de finansieringsansvar som fastställts i detta skede och som överförs till landskapens moment med allmän täckning fr.o.m. 2020.

Till Institutet för hälsa och välfärd anvisas 0,7 miljoner euro för utvärdering av social- och hälsovården. För tryggande av verksamheten vid kompetenscentrumen inom det sociala området anvisas före överföringen till landskapen ett anslagstillägg på 0,25 miljoner euro 2019.

Läs mer: Regeringen säkerställer att landskapens finansiering är tillräcklig och att reformen inleds smidigt 

Studerandehälsovården för högskolestuderande till FPA

Avsikten är att ordnandet av studerandehälsovården för högskolestuderande ska överfö-ras till Folkpensionsanstalten fr.o.m. 2020. Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) ska fungera som tjänsteproducent i hela landet, och samtidigt utvidgas dess verksamhet till att omfatta också yrkeshögskolestuderande. För engångskostnaderna för utvidgningen av SHVS:s verksamhet anvisas 3 miljoner euro 2019.

Totalkostnaderna för studerandehälsovården för högskolestuderande blir ca 84 miljoner euro på 2020 års nivå, varav statens finansieringsandel ska utgöra 64,7 miljoner euro. Resten av kostnaderna täcks med en hälsovårdsavgift av skattenatur som tas ut hos de studerande. Avsikten är den finansiering som anvisas till studerandehälsovården ska höjas årligen i enlighet med utvecklingen i ett lämpligt index.

Läs mer: Studerandehälsovård

I Finland inrättas ett nationellt center för läkemedelsutveckling

Regeringen har beslutat att finansiera inrättandet av ett nationellt center för läkemedelsutveckling med 11 miljoner euro. I Finland bedrivs högklassig grundforskning och klinisk forskning inom hälsoområdet, vilket regeringen vill stärka ytterligare.
I förhållande till forskningens nivå och volym föds internationellt sett relativt sällan livsdugliga läkemedelsprojekt i den finländska forskningsmiljön. Läkemedelsutvecklingens inledningsskede kräver specialkunskaper för att man ska kunna avancera från en observation som gäller verkningsplats till en läkemedelskandidat.

I flera länder har man inrättat center för läkemedelsutveckling för att underlätta detta skede. Erfarenheterna från dessa har visat sig vara goda. De har bidragit till att man lyckats föra läkemedelsprojekt baserade på akademisk forskning vidare till den kliniska fasen av läkemedelsutvecklingen, och de har också bidragit till uppkomsten av nya tillväxtföretag. Inrättandet av ett nationellt center för läkemedelsutveckling främjar och stöder också målen för tillväxtstrategin för hälsobranschen.

Årssjälvrisken för läkemedel sänks

Regeringen anvisar 5 miljoner euro för en sänkning av årssjälvrisken för läkemedelskostnader. Förhandlingar om ändringen förs med arbetsmarknadens parter.

Regeringens pressmeddelande 11.4.2018: Regeringen stärker tillväxten, sysselsättningen och den sociala rättvisan

Ytterligare information

Niina Perälä, social- och hälsovårdsministerns specialmedarbetare, tfn 046 923 4296
Riikka Pirkkalainen, familje- och omsorgsministerns specialmedarbetare, tfn 040 539 5090
Hanna-Maija Kause, familje- och omsorgsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 163 109
Mikko Staff, ekonomidirektör, tfn 0295 163 214
Outi Antila, avdelningschef, tfn 0295 163 164
Markku Tervahauta, avdelningschef, tfn 0295 163 167
Kirsi Varhila, avdelningschef, tfn 0259 163 338
(Det går också att skicka sms och be dem ringa upp.)