Ebolaepidemin visar att hälsosäkerheten måste stärkas gemensamt

13.1.2015 11.08
Nyhet N5-65592

Ebolaepidemin i Västafrika har visat att fungerande hälso- och sjukvårdssystem är viktiga för vår säkerhet och samhällets funktion. Ytterligare spridning av epidemin i området skulle innebära ännu mera mänskligt lidande, men skulle också ha stor inverkan på möjligheterna att stoppa spridningen. 

Inom det globala hälsoskyddsprogrammet (Global Health Security Agenda) samarbetar över 40 länder och viktiga internationella organisationer. Programmet syftar till att förbättra den nationella beredskapen och hälso- och sjukvårdssystemens funktionsförmåga. Programmet främjar verkställandet av Världshälsoorganisationens (WHO) hälsoreglemente och Världsorganisationen för djurhälsas (OIE) veterinärmedicinska standarder i medlemsstaterna. Under 2015 tar Finland över ordförandeskapet för programmet.

En internationell expertgrupp konstaterade redan 2011, när den undersökte åtgärder mot en pandemi, att världen hade dålig beredskap för att svara på en allvarlig global och långvarig nödsituation som hotade folkhälsan. 

Alla länder har inte kapacitet att upptäcka epidemier i ett tidigt stadium eller metoder för att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Alla länder har inte heller något effektivt hälso- och sjukvårdssystem för att hantera epidemier. Utan effektiva motåtgärder kan lokala epidemier hota säkerheten globalt. Om sjukdomsalstrarna hamnar i fel händer ökar dessutom säkerhetshotet.

I många sköra stater har de statliga resurserna inriktats på annat än hälso- och sjukvård eller utbildning. Nu tycks internationella aktörer vara beredda att stärka hälso- och sjukvårdssektorn. Utgångspunkten är ländernas eget engagemang för varaktiga lösningar. Att bara utveckla hälso- och sjukvården räcker dock inte om samhällena i övrigt är bräckliga.

Det är nyttigt att dra lärdom av andra länders erfarenheter och att samarbeta med andra länder. Till exempel samarbetar Finland med Tanzania för att snabbt försöka identifiera landets djursjukdomar och mikrober. Inom projektet utbildas lokala experter och myndigheter i hur de kan förbereda sig på biologiska hot.

Hälsosäkerheten kan inte byggas upp enbart med insatser inom hälso- och sjukvårdssektorn.  Även jordbruks-, försvars-, utvecklings- och säkerhetsförvaltningarna är viktiga i detta arbete. Finlands styrka är det smidiga och intensiva samarbetet mellan myndigheterna. Några bra exempel är kompetenscentret för biologiska hot och nätverket för biosäkerhet samt Zoonoscentret, som följer upp smittsamma sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Finland kan också skicka räddningspersonal för att stödja hälsovårdsmyndigheternas verksamhet i krisområden, till exempel för att sköta samordning eller tekniska uppgifter. Då erbjuds hjälpen via EU:s räddningstjänstmekanismer eller via internationella organisationer.

Bekämpningen av sjukdomar är en gemensam uppgift.  Varje behandling med antibiotika ökar mängden antibiotikarester som cirkulerar i naturen. Detta ökar i sin tur mängden resistenta bakterier. Användningen av antibiotika kan minskas bland annat genom god djurhållning. I den finländska livsmedelskedjan finns det tämligen få resistenta bakterier. Denna goda situation har åstadkommits genom en sträng antibiotikapolitik, vårdrekommendationer, övervakning, samarbete mellan myndigheter och forskning. Dessutom har olika branscher förbundit sig till gemensamma mål.

Det faktum att sjukskötare på västerländska sjukhus smittades av ebola visar hur viktigt det är att hälsosäkerhetsaspekterna beaktas. Högteknologi skyddar inte dem som arbetar med smittsamma sjukdomar om det begås misstag, utrustningarna inte är moderna eller om anvisningarna är bristfälliga. Fortlöpande utbildning och övning skapar en hållbar säkerhetskultur. I fråga om biosäkerhet är det viktigt att de som arbetar med smittsamma sjukdomar skyddas från smittor.

För att sjukdomsalstrare inte ska kunna spridas avsiktligt krävs en effektiv beredskap, skyddsåtgärder och samarbete mellan myndigheter. Beredskapen och motåtgärderna mot ett naturligt, oavsiktligt eller avsiktligt biohot kan planeras på mycket likartat sätt. Det allra viktigaste är dock att man utvecklar biosäkerhetspraxisen och ökar medvetenheten om hoten.

Det internationella samfundet söker varaktiga lösningar på våra långsiktiga utmaningar. Målet med hälsosäkerhetsprogrammet är just en sådan lösning. Ordförandeskapet ger Finland en unik möjlighet att påverka verkställandet av de gemensamma rekommendationerna och standarderna inom hälso- och sjukvården och föra arbetet med dem framåt. Samtidigt kan vi effektivisera det internationella samfundets verksamhet för att förbättra den globala hälsosäkerheten.

Ytterligare information

Päivi Sillanaukee
kanslichef
Social- och hälsovårdsministeriet
tel. 02951 63356

Jaana Husu-Kallio
kanslichef
Jord- och skogsbruksministeriet
tel. 02951 62184

Arto Räty
kanslichef
Försvarsministeriet
tel. (09) 160 88101

Peter Stenlund
statssekreterare
Utrikesministeriet
tel. 02953 50618

Päivi Nerg
kanslichef
Inrikesministeriet
tel. 02954 18803