Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: De största matrelaterade hälsoproblemen i dagens Finland hänför sig till näring

Jord- och skogsbruksministerietSocial- och hälsovårdsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 29.11.2019 9.22
Pressmeddelande 628/2019

Risker som hänför sig till mat och kost hör till de viktigaste faktorer som påverkar hälsan i Finland. Livsmedelsverket, Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet publicerade den 29 november en gemensam forskningsrapport som är den första att behandla livsmedelssäkerhet på ett övergripande sätt ur både ett hälsomässigt och ett ekonomiskt perspektiv.

Som exempelfall har forskarna bedömt cirka tio olika biologiska och kemiska risker och näringsrisker i anslutning till livsmedel. Utöver kostnaderna för kontroller och sjukdomar samt den sjukdomsbörda som de undersökta faktorerna orsakar bedömde forskarna också olika metoder att minska kontrollkostnaderna och sjukdomsbördan. Den sjukdomsbörda som hänför sig till livsmedlens kemiska och biologiska säkerhet har minskat betydligt i Finland tack vare långsiktig myndighetstillsyn och företagens egenkontroll. Följaktligen är den olägenhet som dessa faktorer orsakar numera relativt liten.

”De näringsrelaterade val som finländska konsumenter gör, i synnerhet en otillräcklig konsumtion av frukt och grönsaker och ett överdrivet intag av salt och mättade fetter, bedöms årligen leda till en förlust av tiotusentals funktionsjusterade levnadsår”, konstaterar enhetschef, docent Pirkko Tuominen från Livsmedelsverket. Hon ledde det aktuella forskningsprojektet.

Funktionsjusterade levnadsår används för att mäta vilken betydelse olika sjukdomar och riskfaktorer har med tanke på olägenheten på populationsnivå. Hänsyn tas både till levnadsår som gått förlorade på grund av för tidig död och till levnadsår med nedsatt funktionsförmåga på grund av sjukdom.

Mer hjärtmärkta måltider, färre trikinkontroller

Som genomförbara metoder med tanke på både folkhälsan och kostnader rekommenderar forskarna följande: att mervärdesskatten på färsk frukt och färska grönsaker slopas, att måltider som uppfyller kriterierna för Hjärtmärket införs på personalrestauranger och att trikinkontroller av svinkroppar begränsas till företag som exporterar svinkött.

I sin bedömning antar forskarna att slopandet av mervärdesskatten överförs i sin helhet på priserna och att konsumtionen ökar i förhållande till prissänkningen. Till följd av detta skulle den sjukdomsbörda som orsakas av finländarnas hjärt- och kärlsjukdomar och cancersjukdomar årligen minska med upp till 5 400 funktionsjusterade levnadsår.

Personalrestaurangernas hjärtmärkta måltider väntas ha två slags effekter: både intaget av mättade fetter och intaget av salt skulle minska betydligt. I denna omfattning skulle ändringen gälla endast cirka fem procent av finländarna, men trots allt minska sjukdomsbördan med närmare tusen funktionsjusterade levnadsår. Färre trikinkontroller skulle inte ha någon nämnvärd inverkan på folkhälsan, men kontrollkostnaderna uppskattas minska med cirka 40 procent i det fall att endast hälften av griskropparna kontrolleras. Det finns ingen anledning att minska den övriga livsmedelstillsynen, eftersom det utöver effekter på folkhälsan också kan ha negativa effekter på livsmedelsexporten, där det är viktigt att livsmedelssäkerheten garanteras genom nationella kontrollprogram.

”I projektet kunde vi kartlägga bara några faktorer som bidrar till livsmedelsrelaterade hälsorisker. Det finns behov av fortsatta undersökningar om hur livsmedel och livsmedelssystemet påverkar finländarnas sjukdomsbörda. Till grund för närmare bedömningar bör man dessutom samla in och producera nationella data”, bedömer Tuominen.

Forskningsrapporten Ruokajärjestelmän kansanterveydellisten vaikutusten kustannukset ja riskinarviointi (Kostnaderna och riskbedömning av livsmedelssystemets folkhälsoeffekter) har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018. Den har utarbetats av Livsmedelsverket, Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet.

Ytterligare information:

Riskbedömning av livsmedel: Pirkko Tuominen, enhetschef, Livsmedelsverket, tfn 0295 205 090, pirkko.tuominen(a)ruokavirasto.fi

Kostnadseffektivitet: Marko Lindroos, universitetslektor, Helsingfors universitet, tfn 0294 158 068, marko.lindroos(a)helsinki.fi

Sjukdomsbörda: Otto Hänninen, specialforskare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 246 471, otto.hanninen(a)thl.fi

Epidemiologi: Ruska Rimhanen-Finne, sakkunnigveterinär, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 248 942, ruska.rimhanen-finne(a)thl.fi