Regeringen offentliggjorde lagutkasten för social- och hälsovårds- och landskapsreformen

Social- och hälsovårdsministerietStatsrådets kommunikationsavdelning 29.6.2016 16.15
Pressmeddelande 298/2016

Den 29 juni offentliggjorde regeringen preliminära lagutkast för reformen av social- och hälsovården och inrättandet av landskap. Centrala lagar i reformen är en landskapslag, en lag om ordnandet av social- och hälsovården, en införandelag och en lag om landskapens finansiering.

Syftet med social- och hälsovårds- och landskapsreformen är att modernisera tjänsterna och göra de offentliga finanserna mer hållbara. Genom reformen skapas förutsättningarna för Finlands framtida social- och hälsovårdsmodell. I de nya landskapen ska man ta i bruk de effektivaste och mest verkningsfulla verksamhetssätten, så att tjänsterna kan produceras verkningsfullt och kostnadseffektivt. Målet är att minska skillnaderna i människornas välfärd och stävja kostnadsökningen. Tjänsterna integreras klientfokuserat i enlighet med människornas behov. Omfattningen av integreringen av tjänsterna är i internationell jämförelse mycket ambitiös.

Lagutkasten är inte färdiga ännu. Utkastet till regeringspropositionen finslipas ännu under sommaren. På grund av ärendets samhälleliga betydelse och det allmänna intresset vill man dock föra ut lagutkasten i den offentliga debatten redan nu. Lagutkasten sammanställs till en regeringsproposition och sänds på remiss i augusti.

Lagarna utgör grunden för en reform där 18 självstyrande landskap inrättas i Finland. Från och med den 1 januari 2019 övertar landskapen ansvaret för de offentliga social- och hälsotjänsterna, räddningsväsendet, miljö- och hälsoskyddet, landskapsförbundens uppgifter och vissa andra av kommunernas och den statliga regionförvaltningens uppgifter. Finansministeriet började i maj under benämningen landskapsreformen bereda de övriga uppgifter som utöver social- och hälsovården ska höra till landskapen. De lagutkast som hör till den reformen ingår inte i det material som nu har offentliggjorts.

Alla offentliga social- och hälsotjänster samlas under samma ledning, dvs. under landskapet. Landskapet har ansvar för att samordna tjänsterna till klientorienterade helheter och fungerande service- och vårdkedjor. Detta gäller offentliga social- och hälsotjänster på såväl basnivå som specialnivå. All finansiering går också via landskapet till serviceproducenterna. Landskapet har i uppgift att säkerställa att de tjänster inom offentlig, privat och tredje sektor som omfattas av klientens valfrihet fungerar ihop, att informationen förmedlas smidigt och att tjänsterna uppfyller kvalitetskriterierna.

Landskapslagen skapar förutsättningar för landskapens självstyrelse

Landskapslagen skapar förutsättningar för landskapens självstyrelse och möjligheterna för landskapets invånare och serviceanvändarna att delta och påverka. I landskapslagen föreskrivs det om ordnandet av landskapets förvaltning och ekonomi och om ledningen av verksamheten.

I lagen om ordnandet av social- och hälsovården föreskrivs det på vilket sätt landskapet ska ordna invånarnas social- och hälsovård. I införandelagen ska det bl.a. föreskrivas om överföring av personal och egendom till landskapen och om landskapens temporära förvaltning, som ska bereda den verksamhet som inleds i början av 2019.

I lagpaketet ingår likaså lagförslag om bl.a. finansiering, beskattning, statsandel för kommunal basservice, tjänsteinnehavares ställning och kollektivavtal, val samt produktionen av social- och hälsotjänster.  Ett förslag till lagstiftning om klientens valfrihet och förenklingen av flerkanalsfinansieringen blir enligt planerna färdiga mot slutet av året. Det förslaget sänds på remiss samtidigt som regeringens proposition om social- och hälsovårds- och landskapsreformen lämnas till riksdagen.

Att de offentliga social- och hälsotjänsterna och finansieringen av dem överförs till landskapen vid ingången av 2019 kommer att ha betydande inverkan på kommunernas ekonomi. Tillsammans med propositionsutkastet har beräkningsprinciper och finansministeriets preliminära kommunspecifika kalkyler offentliggjorts. Medel för landskapens finansiering kommer i fortsättningen att tas ut av medborgarna som en del av den statliga inkomstbeskattningen. För att beskattningen inte ska bli hårdare sänks de kommunala skattesatserna och statsandelarna i motsvarande grad. I samband med den slutliga beredningen fastställs beskattningsparametrarna så att beskattningen av arbete inte stramas åt.

Det förekommer stora skillnader mellan kommunerna i fråga om deras social- och hälsovårdskostnader. Överföringen av finansieringen till staten leder i vissa kommuner till stora förändringar, som kommer att jämnas ut genom en reform av statsandelssystemet för kommunal basservice. De effekter för kommunerna som sker i samband med att reformen träder i kraft görs skäligare genom utjämning via statsandelarna. Den överföring av kostnader och inkomster som den nya finansieringsmodellen förutsätter samt den utjämning som hör samman med dem fastställs slutgiltigt från och med 2020. Dessa kalkyler görs på 2018 års nivå på basis av de genomsnittliga faktiska kostnaderna för 2017–2018. De kalkyler som ingår i regeringens lagutkast baserar sig på uppskattade uppgifter för 2016. För att garantera att kommunerna behandlas rättvist korrigeras de i efterskott så att de överensstämmer med utfallet.

En bedömning av lagarnas samhälleliga konsekvenser och övriga konsekvenser har också färdigställts. Under sommaren kommer dessutom en bedömning ur grundlagsperspektiv att färdigställas. Dessa bedömningar ingår i den regeringsproposition som sänds på remiss i augusti.

Remissbehandling inleds i augusti

Beredningen av utkastet till regeringsproposition fortgår under sommaren. Utkastet till regeringsproposition färdigställs och sänds på officiell remiss i augusti. Remisstiden är tio veckor. Efter det beslutar regeringen om den slutliga propositionen och lämnar den till riksdagen.

Lagutkasten har publicerats på finska på webbplatsen regionreformen.fi. Om webbplatsen börjar fungera långsamt på grund av ett stort antal besökare, går det att hitta materialet också på adressen julkaisut.valtioneuvosto.fi.

Ytterligare information:

Tuomas Pöysti, projektchef, understatssekreterare, SHM och FM, tfn 0295 163 012

Päivi Laajala, överdirektör, FM, tfn 0295 530 026

Hanna-Maija Kause, familje- och omsorgsminister Rehulas specialmedarbetare, tfn 0295 163 109

Sami Miettinen, kommun- och reformminister Vehviläinens specialmedarbetare, tfn 0295 530 057

Lagutkast, kommunspecifika kalkyler och andra bilagor

Anu Vehviläinen Hanna Mäntylä Juha Rehula Petteri Orpo aluehallintouudistus alueuudistus-arkisto reformit regeringen