Vanliga frågor om aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa

Vanliga frågor

  • Varför ändras villkoren i aktiveringsmodellen?

    Vid sina ramförhandlingar i april 2018 beslutade regeringen att fler aktörer ska kunna ordna sådan verksamhet som betraktas som aktivitet enligt aktiveringsmodellen.

  • Vad innebär ändringen?

    Från och med april i år har arbetslösa fler möjligheter än tidigare att uppfylla villkoren för aktivitet i aktiveringsmodellen, då det finns fler aktörer som ordnar verksamhet som betraktas som aktivitet. Genom ändringen sporras mottagare av arbetslöshetsförmåner att vara aktiva och utveckla sina möjligheter till sysselsättning under hela arbetslöshetsperioden.

  • Hur mycket verksamhet måste det vara för att betraktas som aktivitet?

    Enligt lagen ska den sysselsättningsstödjande verksamheten pågå minst fem dagar under en period på 65 dagar, dvs. t.ex. från måndag till fredag, för att den ska räknas som tillräcklig aktivitet enligt modellen. Antalet timmar för deltagandet under de enskilda dagarna undersöks inte.

  • När träder ändringarna i kraft?

    Ändringarna träder i kraft den 1 april 2019.

  • Vilka kan i fortsättningen ordna verksamhet som betraktas som aktivitet?

    I fortsättningen kan man som aktivitet betrakta deltagande i verksamhet som ordnas av en kommun, en samkommun, föreningen Työttömien Keskusjärjestö ry eller en av dess medlemsföreningar eller någon annan registrerad förening som får offentlig finansiering. Även ett fackförbund eller en fackorganisation eller en stiftelse som grundats av dessa ensamma eller tillsammans eller någon annan förening kan ordna verksamhet som betraktas som aktivitet. Så kallade SIB-åtgärder inom ramen för arbets- och näringsministeriets sysselsättningsprojekt betraktas också som aktivitet enligt aktiveringsmodellen. Dessutom kan deltagande i sådan utbildning som arbetsgivaren ordnar inom ramen för omställningsskyddet betraktas som aktivitet.

  • Vilka förutsättningar ska den som ordnar verksamheten uppfylla?

    Om den som ordnar verksamheten är en registrerad förening, ska den få offentlig finansiering för ordnandet av den sysselsättningsstödjande verksamheten. Den registrerade föreningen ska ha beredskap att ensam eller tillsammans med andra aktörer ordna sådan träning som faktiskt stöder deltagarnas sysselsättning.

  • Var får man ytterligare information om dem som ordnar verksamheten?

    Ytterligare information kommer att publiceras på webbplatsen TE-tjänster och tjänsten Suomi.fi. Arbetsförvaltningens utvecklingscenter producerar information om både de aktörer som ordnar verksamheten och innehållet i verksamheten och lägger ut informationen på webbplatsen TE-tjänster. På webbplatsen läggs det ut en länk till tjänsten Suomi.fi, där man hoppas att sådana som ordnar sysselsättningsstödjande verksamhet meddelar detta. Dessa informationskällor offentliggörs innan ändringen träder i kraft.

  • Hurudan verksamhet betraktas som aktivitet?

    Verksamheten ska vara sådan som stöder rekryteringen, dvs. sysselsättningen. Med det avses träning eller motsvarande verksamhet som främjar sysselsättningen. Träningen kan t.ex. innebära att man får ett behörighetsbevis, t.ex. ett behörighetskort för heta arbeten. Verksamheten kan också vara träning för arbetsintervju, utbildning i att skriva en meritförteckning eller en mera långvarig karriärträning.

  • Hurudan verksamhet betraktas inte som aktivitet?

    Genom ändringen utvidgas inte innehållet i den verksamhet som betraktas som aktivitet. Verksamhet som stöder delaktighet och välbefinnande betraktas inte heller i fortsättningen som sådan aktivitet som förutsätts enligt aktiveringsmodellen. Som aktivitet betraktas inte heller jobbsökning, arbetsintervjuer eller deltagande i rekryteringsevenemang.

  • Hur övervakas det att en ordnad verksamhet betraktas som aktivitet?

    När det är fråga om sysselsättningsstödjande verksamhet enligt den ändring som träder i kraft den 1 april 2019 ska den som ordnar verksamheten ge deltagaren ett intyg där det står att verksamheten stöder sysselsättningen. Om verksamhetsanordnaren inte ger ett intyg betraktas deltagandet inte som aktivitet. Av anordnarens intyg ska det också framgå om anordnaren får finansiering för anordnandet av verksamheten från arbets- och näringsministeriets anslag för främjande av sysselsättningen och bekämpande av arbetslösheten, Europeiska unionens strukturfonder (ESF) eller Europeiska globaliseringsfonden (EGF). De som betalar arbetslöshetsförmånen, dvs. arbetslöshetskassorna och FPA, godkänner verksamheten som aktivitet med stöd av intyget.

  • Behövs det ett intyg över deltagandet i en verksamhet?

     I fråga om sysselsättningsstödjande verksamhet enligt den ändring som träder i kraft den 1 april 2019 behövs ett intyg över deltagande i verksamhet som betraktas som aktivitet. Intyget fogas till den anmälan om arbetslöshetstiden som lämnas till betalaren av arbetslöshetsförmånen, dvs. till arbetslöshetskassan eller FPA. På basis av intyget beaktar förmånsbetalaren, dvs. arbetslöshetskassorna och FPA, deltagandet som aktivitet. Utan intyg betraktas verksamheten inte som aktivitet

  • Vilken roll har arbets- och näringsbyråerna?

    Enligt regeringsprogrammet ges arbets- och näringsbyråerna inga nya uppgifter, eftersom arbetsförvaltningens verksamhet står inför stora förändringar på grund av projektet för en landskapsreform och en tillväxttjänstereform. Arbets- och näringsbyrån deltar inte i bedömningen av om en verksamhet ska betraktas som aktivitet. Arbets- och näringsbyrån deltar i regel inte i genomförandet av aktiveringsmodellen. Istället ska den som ansöker om en arbetslöshetsförmån lämna en utredning om aktivitet enligt aktiveringsmodellen direkt till arbetslöshetskassan eller FPA. Arbets- och näringsbyrån ger dock utlåtanden om huruvida arbetslöshetsförmånstagaren deltar i sysselsättningsfrämjande service eller studerar på ett sådant sätt att det betraktas som aktivitet enligt aktiveringsmodellen

  • Vem kontrollerar hur aktiv jag är? Till vem ska jag meddela om min aktivitet?

    I aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa är det den som betalar arbetslöshetsförmånen som sköter kontrollen och beslutet om arbetslöshetsförmånens belopp. Om du får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning, är det Folkpensionsanstalten som sköter kontrollen. Om du får inkomstrelaterad dagpenning, är det din egen arbetslöshetskassa som sköter kontrollen.

    Antalet arbetstimmar i lönearbete, inkomsterna från företagsverksamhet och annan verksamhet som betraktas som aktivitet meddelas till Folkpensionsanstalten eller den egna arbetslöshetskassan i ansökan om arbetslöshetsförmån. 

    Arbets- och näringsbyrån deltar inte i kontrollen av aktiviteten inom aktiveringsmodellen och fattar inte beslut om huruvida modellen gäller dig.

  • Vilken roll har arbets- och näringsbyrån i aktiveringsmodellen?

    Arbets- och näringsbyråns uppgifter har inte ändrats i och med aktiveringsmodellen. Arbets- och näringsbyrån deltar inte i den kontroll av aktiviteten som ingår i aktiveringsmodellen.

    Hos arbets- och näringsbyrån får du information om sysselsättningsfrämjande service och om hur man kan få delta i sysselsättningsfrämjande service. Arbets- och näringsbyrån är också delaktig när det beslutas vem som får delta i sysselsättningsfrämjande service. I fråga om viss service är det arbets- och näringsbyrån som ensam fattar beslut om huruvida du kan delta i sysselsättningsfrämjande service eller få utkomstskydd för arbetslösa på grund av deltagande i sådan service (Se särskilt ”Vilka frivilliga studier räknas som aktivitet i aktiveringsmodellen?”). Hos arbets- och näringsbyrån får du också information om annan sysselsättningsfrämjande service och verksamhet som den ordnar. Mer information hittar du här.

    De som betalar arbetslöshetsförmånen, dvs. Folkpensionsanstalten (om du får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning) eller din egen arbetslöshetskassa (om du får inkomstrelaterad dagpenning), kontrollerar utifrån de uppgifter du uppgett i ansökan om arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning/inkomstrelaterad dagpenning om du uppfyller villkoren enligt aktiveringsmodellen.

     

  • Hur meddelar jag min aktivitet?

    Kontrollera hos Folkpensionsanstalten (om du får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning) eller din egen arbetslöshetskassa (om du får inkomstrelaterad dagpenning) vilka anvisningar de har för anmälan om arbete och lön, om du är i lönearbete. Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna kan också på sina egna webbsidor ha anvisningar för hur man fyller i ansökan. Följ också anvisningarna för ifyllande av ansökan. Social- och hälsovårdsministeriets ståndpunkt är att anmälan görs på samma sätt som vid ansökan om jämkad arbetslöshetsförmån, men så att antalet arbetstimmar alltid måste uppges.

    Inkomster från företagsverksamhet meddelas på samma sätt som du skulle ha meddelat dem vid ansökan om jämkad arbetslöshetsförmån. Om inkomsterna från företagsverksamhet vid jämkningen beaktas utifrån den fastställda beskattningen, räcker det med beskattningsuppgifterna, och om bokföringen används vid jämkningen, räcker det med en redogörelse för bokföringen. Om du däremot fakturerar via en tjänsteproducent och din företagarinkomst jämkas utifrån en redogörelse för den inkomst som tjänsteproducenten redovisar, räcker också detta sätt att meddela inkomsten i aktiveringsmodellen. För företagsverksamheten krävs inte FO-nummer. Kontrollera hos Folkpensionsanstalten (om du får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning) eller hos din egen arbetslöshetskassa (om du får inkomstrelaterad dagpenning) när ditt arbete betraktas som företagsverksamhet.

    För sysselsättningsfrämjande service får den som betalar förmånen ett arbetskraftspolitiskt utlåtande från arbets- och näringsbyrån. Uppge i ansökan att du deltar i sådan service enligt de instruktioner som Folkpensionsanstalten (om du får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning) eller din egen arbetslöshetskassa (om du får inkomstrelaterad dagpenning) har gett.

    Folkpensionsanstaltens anvisningar för ifyllande av ansökan i aktiveringsmodellen finns också här.

  • Varför är granskningsperioden 65 utbetalningsdagar, och hur räknas dagarna?

    Granskningsperioden på 65 utbetalningsdagar motsvarar oavbruten arbetslöshet i cirka 3 månader, dvs. ett kvartal.

    En period på 65 utbetalningsdagar betyder 65 vardagar (=måndag till fredag) för vilka du får arbetslöshetsförmån, dvs. antingen arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning.

    Den som betalar arbetslöshetsförmånen, dvs. Folkpensionsanstalten eller din egen arbetslöshetskassa, håller koll på hur många dagar arbetslöshetsförmånen betalats ut. Du behöver alltså inte själv hålla reda på det, om du inte vill göra det för att hålla koll på om du uppfyller kravet på aktivitet.

    De 65 utbetalningsdagarna kan utgöras av en oavbruten period eller av kortare perioder, om utbetalningen av arbetslöshetsförmånen avbryts emellanåt. Utbetalningen av arbetslöshetsförmån kan tillfälligt avbrytas, om du t.ex. blir sjuk och får sjukdagpenning (då betalas inte arbetslöshetsförmån) eller om det blir ett avbrott i din jobbsökning.

  • Vad händer om jag blir sjuk och inte kan ta mitt arbetsskift?

    Om du blir sjuk och får lön för sjukdomstiden, räknas den aktiva tiden enligt det antal arbetstimmar som lönen grundar sig på. Om du är arbetsoförmögen så länge att du börjar få sjukdagpenning, avbryts kontrollen av aktiviteten vid den tidpunkt när du börjar få sjukdagpenning och fortsätter när du återigen börjar få arbetslöshetsförmån.

  • Jag arbetar deltid. Räknas semestern som aktiv tid?

    Under betald semester räknas aktiviteten enligt det antal arbetstimmar som lönen grundar sig på.

  • Vad är sysselsättningsfrämjande service?

    I lagen om utkomstskydd för arbetslösa definieras sysselsättningsfrämjande service så här:

    Med sysselsättningsfrämjande service avses jobbsökarträning, karriärträning, arbetskraftsutbildning och arbetssökandes frivilliga med arbetslöshetsförmån stödda studier enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, prövning enligt 4 kap. 5 § 1 mom. 1 och 2 punkten i den lagen, arbetskraftsutbildning enligt lagen om yrkesutbildning, frivilliga studier enligt 22–24 § i lagen om främjande av integration och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.

    För att det ska vara fråga om sysselsättningsfrämjande service, ska arbets- och näringsbyrån ha godkänt något av det ovannämnda som sysselsättningsfrämjande service för dig. Se också ”Vilka frivilliga studier räknas som aktivitet i aktiveringsmodellen?”

    Arbets- och näringsbyrån ordnar också annan service och verksamhet som främjar sysselsättningen och som kan räknas som aktivitet enligt aktiveringsmodellen.

  • Hur kan jag få delta i sysselsättningsfrämjande service? Har jag rätt till sådan?

    Arbets- och näringsbyrån beslutar huruvida du får delta i sysselsättningsfrämjande service beroende på om servicen i fråga främjar dina möjligheter till sysselsättning. Ingen har alltså automatiskt rätt till sysselsättningsfrämjande service, utan det avgörs utifrån en prövning av vad som är ändamålsenligt ur arbetskraftspolitiskt hänseende.

    Mer information om sysselsättningsfrämjande service och om deltagande i sådan finns här. Utförligare information om de specifika tjänsterna finns i den högra spalten på sidan.

    Kontakta din egen arbets- och näringsbyrå, om du är intresserad av sysselsättningsfrämjande service.

  • Hur räknas deltagande i sysselsättningsfrämjande service som aktivitet i aktiveringsmodellen?

    Om du deltar i sysselsättningsfrämjande service, avgörs deltagandet i regel på basis av ett arbetskraftspolitiskt utlåtande från arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsbyrån lämnar ett utlåtande till Folkpensionsanstalten, om du får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning, eller till din egen arbetslöshetskassa, om du får inkomstrelaterad dagpenning. Grundregeln är att den tidsperiod som anges i utlåtandet (= från startdatum till slutdatum) räknas som den period du deltar i servicen.

    Under den period som du deltar i servicen räknas du inte som aktiv de dagar som du har varit frånvarande från servicen och orsaken till frånvaron hindrar utbetalning av en sådan förmån som annars betalas på grund av deltagande i servicen. Mer information får du från Folkpensionsanstalten (om du får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning) eller från din egen arbetslöshetskassa (om du får inkomstrelaterad dagpenning).

  • Hur räknas företagsverksamhet som aktivitet? Kan företagsverksamhet utgöra ett hinder för utbetalning av arbetslöshetsförmån?

    Bedrivande av företagsverksamhet räknas som aktivitet, om den inkomst du får av företagsverksamheten är sammanlagt minst 241 euro under en period på 65 utbetalningsdagar (år 2018). Förtjänsten kan vara fördelad på hela perioden.

    Du uppger inkomsten på samma sätt som du skulle uppge den vid ansökan om jämkad arbetslöshetsförmån. Om inkomsterna från företagsverksamhet vid jämkningen beaktas utifrån den fastställda beskattningen, räcker det med beskattningsuppgifterna, och om bokföringen används vid jämkningen, räcker det med en redogörelse för bokföringen. Om du däremot fakturerar via en tjänsteproducent och din företagarinkomst jämkas utifrån en redogörelse för den inkomst som tjänsteproducenten redovisar, räcker också detta sätt att meddela inkomsten i aktiveringsmodellen. För företagsverksamheten krävs inte FO-nummer.

    Lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändrades den 1 januari 2018 även i fråga om företagsverksamhet. Om du inleder företagsverksamhet medan du är arbetslös, görs under fyra månader räknat från inledandet av företagsverksamheten ingen bedömning av om verksamheten utgör heltidssysselsättning eller bisyssla. Som arbetslös arbetssökande får du arbetslöshetsförmån under den tidsperioden. Om du har inkomster från företagsverksamheten under fyramånadersperioden i fråga, får du jämkad arbetslöshetsförmån.

    Om arbets- och näringsbyrån efter fyra månader anser att din företagsverksamhet är en heltidssyssla, har du inte längre rätt till arbetslöshetsförmån. Mer information om att inleda företagsverksamhet som arbetslös och hur företagsverksamheten betraktas vid arbets- och näringsbyrån finns här.

  • Vad är jämkad arbetslöshetsförmån?

    Den som sysselsätts på deltid kan ha rätt till en arbetslöshetsförmån som är jämkad i förhållande till förvärvsinkomsterna. Arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning kan betalas som jämkad, om du under högst två veckors tid är sysselsatt på heltid som löntagare eller företagare, om du utför deltidsarbete eller vikariat eller andra korta arbetsperioder som löntagare eller om du bedriver företagsverksamhet som bisyssla. Mer information om jämkad arbetslöshetsförmån får du från Folkpensionsanstalten (om du får arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning) eller från din egen arbetslöshetskassa (om du får inkomstrelaterad dagpenning).

    Om du förtjänar högst 300 euro brutto per månad, betalas din arbetslöshetsförmån till fullt belopp. Jämkningen av inkomsterna gäller den del som överskrider 300 euro, och i regel är det hälften av det överskridande beloppet som minskar din arbetslöshetsförmån. En riktgivande beräkning av arbetsmarknadsstödets och grunddagpenningens belopp kan du göra här. En riktgivande beräkning av den inkomstrelaterade dagpenningens belopp kan du göra här. http://www.tyj.fi/swe/inkomstrelaterad_dagpenning/dagpenningskalkylator/

     

    Bekanta dig också med Folkpensionsanstaltens och din egen arbetslöshetskassas anvisningar om hur man ansöker om jämkad arbetslöshetsförmån. Och kom ihåg att uppge antalet arbetstimmar i ansökan!

  • Jag är permitterad. Gäller aktiveringsmodellen också mig?

    Om din arbetsgivare har permitterat dig helt och hållet, gäller aktiveringsmodellen dig först när du oavbrutet har fått arbetslöshetsförmån i 65 utbetalningsdagar. Om din permittering gäller endast några dagar per arbetsvecka (om du t.ex. jobbar heltid måndag och fredag, men är permitterad tisdag, torsdag och fredag), om du är permitterad varannan vecka eller om du på grund av permitteringen får arbetslöshetsförmån oavbrutet i högst 65 dagar, kontrolleras din aktivitet inte.

  • Vad är aktiveringsmodellen och arbetsvillkoret?

    För att det inte i onödan ska skapas helt och hållet nya kriterier i systemet med utkomstskydd för arbetslösa, är beräkningen av aktivitet i aktiveringsmodellen bundet till beräkningen av arbetsvillkoret i fråga om lönearbete och företagsverksamhet. Som aktivitet betraktas dock också sysselsättning som inte beaktas i arbetsvillkoret.

    Arbetsvillkoret:

    I arbetsvillkoret för lönearbete räknas in arbete som utförs i minst 18 timmar/kalendervecka, om lönen är kollektivavtalsenlig och det från lönen har dragits av lagstadgade arbetsgivares och löntagares försäkringspremier och försäkringsavgifter, inklusive arbetslöshetsförsäkringspremie (enligt huvudregeln). Om det inte finns något kollektivavtal inom branschen, ska timlönen grunda sig på en lönegräns för heltidsarbete (1 189 euro/månad år 2018).

    Arbetsvillkoret för företagare uppfylls, om arbetsinkomsten enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare eller lagen om pension för arbetstagare har uppgått till sammanlagt minst 12 576 euro i året, dvs. 1 048 euro per månad år 2018.

    Kravet på aktivitet enligt aktiveringsmodellen:

    En persons aktivitet i lönearbete är tillräcklig, om personen har utfört sådant lönearbete som avses i arbetsvillkoret i sammanlagt minst 18 timmar under granskningsperioden på 65 utbetalningsdagar. Timantalet behöver inte ha utförts under en kalendervecka. Arbetet kan ha utförts åt olika arbetsgivare. Även arbetstimmar från deltidsarbete eller s.k. nollavtal kan räknas in i kravet på aktivitet. Det väsentliga är att arbetstimmarna skulle räknas in i arbetsvillkoret om de hade utförts under en kalendervecka.

    Aktiviteten vid arbete i företagsverksamhet är tillräcklig, om förvärvsinkomsten från företagsverksamhet under en period på 65 utbetalningsdagar har varit sammanlagt minst 23 % av den inkomst som krävs för arbetsvillkoret, dvs. 241,04 euro år 2018. Inkomsten kan tjänas in antingen under en månad eller under hela perioden på 65 utbetalningsdagar.

    Mer information om arbetsvillkoret får du från Folkpensionsanstalten eller din egen arbetslöshetskassa.

  • Vilka stöd kan man få för flytt, kostnader för resor till arbetet och resor i samband med jobbsökning?

    Kostnader som orsakas en person när hen börjar jobba kan ersättas med ett s.k. rörlighetsunderstöd. Ansökan om rörlighetsunderstöd behandlas och förmånen beviljas av Folkpensionsanstalten (om du inte hör till en arbetslöshetskassa) eller av din egen arbetslöshetskassa.

    Kostnader för resor i samband med jobbsökning kan ersättas av arbets- och näringsbyrån, om det anses att det är ändamålsenligt att ersätta dem med tanke på sysselsättningen och tillgången på arbetskraft.

    Mer information om både rörlighetsunderstödet och ersättningar för resekostnader finns här. Mer information om rörlighetsunderstödet finns också här/sv/rorlighetsunderstod och här

  • När börjar arbetslöshetsförmånen betalas ut till normalt belopp igen, om den har blivit sänkt?

    Om du när du får arbetslöshetsförmån inte är aktiv under en period på 65 utbetalningsdagar, sänks förmånen för följande period på 65 utbetalningsdagar. Om du under denna nya period på 65 utbetalningsdagar är tillräckligt aktiv, återställs förmånen till sitt normala belopp när därpå följande utbetalningsperiod börjar. Mer information finns i vårt pressmeddelande här. Se särskilt på bilden och det som står i den.

    Arbetslöshetsförmånen återställs till sitt normala belopp också om arbetslöshetsförmånen har sänkts och

    1. du får lönearbete för en oavbruten period på över två veckor; om du blir förmånstagare igen betalas arbetslöshetsförmån till normalt belopp,
    2. du sysselsätts på heltid i företagsverksamhet eller eget arbete för en oavbruten period på över två veckor; om du blir förmånstagare igen betalas arbetslöshetsförmån till normalt belopp,
    3. du sysselsätts på deltid och jämkad arbetslöshetsförmån inte betalas under ansökningsperioden på grund av arbetsinkomst eller arbetstid; arbetslöshetsförmånen betalas till normalt belopp när du efter en sådan period åter blir mottagare av arbetslöshetsförmån, eller
    4. du igen börjar få arbetslöshetsförmån efter att ha arbets- och näringsbyrån genom sitt utlåtande ålagt dig en tid utan ersättning (karens) eller en skyldighet att vara i arbete.

    Arbetslöshetsförmånen återställs också till normalt belopp, om den har sänkts och du igen uppfyller arbetsvillkoret. I samband med det börjar också maximitiden för arbetslöshetsdagpenning räknas från början.

  • Räknas frivilligarbete som aktivitet?

    Frivilligarbete och talkoarbete räknas inte som aktivitet enligt aktiveringsmodellen. Frivilligarbete är inte lönearbete eller företagsverksamhet eller sysselsättningsfrämjande service eller verksamhet som ordnas av arbetskraftsmyndigheten.

  • Hur mycket kan arbetsmarknadsstödet/dagpenningen/den inkomstrelaterade dagpenningen sänkas på grund av aktiveringsmodellen?

    Den fulla arbetslöshetsförmånen kan sänkas med 4,65 % från det fulla beloppet. Den sänks dock inte ytterligare. Förmånen sänks alltså inte stegvis.

  • Kan jag bli helt och hållet utan arbetslöshetsförmån på grund av aktiveringsmodellen?

    Sänkningen av den fulla arbetslöshetsförmånen enligt aktiveringsmodellen upprepas inte, även om du under flera på varandra följande perioder på 65 utbetalningsdagar inte är tillräckligt aktiv.

Mer information