Aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa

En aktiveringsmodell inom utkomstskyddet för arbetslösa trädde i kraft den 1 januari 2018. I och med ändringen minskar antalet självriskdagar i början av arbetslösheten från sju till fem dagar. Andelen självriskdagar ökas under arbetslösheten om arbetslösheten varar i mer än 65 utbetalningsdagar för arbetslöshetsförmån.

Inom ramen för modellen kontrolleras aktiviteten i perioder på 65 utbetalningsdagar för arbetslöshetsförmån från och med den 1 januari 2018. Perioden motsvarar ungefär en oavbruten arbetslöshet på tre månader. I och med att aktiviteten kontrolleras från och med den 1 januari 2018 kan aktiveringsmodellen inverka på beloppet av arbetslöshetsförmån från och med den 2 april 2018. Arbetslöshetsförmånen förblir normal om den arbetssökande:

1) är i arbete sammanlagt så mycket att arbetet utfört under en kalendervecka skulle räknas in i arbetsvillkoret för löntagare. Arbetsvillkoret uppfylls då personen är i lönearbete minst 18 timmar under en kalendervecka och det betalas kollektivavtalsenlig lön för arbetet. I aktiveringsmodellen räcker det att dessa 18 timmar tjänas in under perioden på 65 utbetalningsdagar. I vissa branscher räcker ett mindre timantal (undervisning vid en läroanstalt) och i vissa branscher uppfylls arbetsvillkoret på grundval av löneinkomst (anställningsförhållanden i skapande och framställande branscher).

I aktiveringsmodellen kan man tjäna in det krävda antalet timmar i lönearbete till exempel genom att man tre på varandra följande dagar arbetar i sex timmar eller två på varandra följande dagar arbetar i nio timmar. Man kan också tjäna in timmarna till exempel genom att arbeta i nio timmar under den första och sista dagen av perioden på 65 utbetalningsdagar. Dessutom kan man tjäna in timmarna genom att arbeta i några timmar under varje kalendervecka så att antalet timmar uppgår till minst 18 under de 65 utbetalningsdagarna. Arbetstimmar kan tjänas in hos antingen en eller flera arbetsgivare. Också arbete som utförs under veckoslut beaktas i aktiveringsmodellen, eller

2) i företagsverksamhet har tjänat in sammanlagt minst 23 procent av den månadsinkomst som krävs för arbetsvillkoret för företagare. I aktiveringsmodellen innebär detta år 2018 att kravet på aktivitet uppfylls då den inkomst som fås av företagsverksamhet under perioden på 65 utbetalningsdagar är minst 241,04 euro, eller

3) deltar fem dagar i sysselsättningsfrämjande service. Man ska komma överens om deltagandet i sysselsättningsfrämjande service – exempelvis arbetskraftsutbildning, frivilliga studier och arbetsprövning – med arbets- och näringsbyrån. Mer information om sysselsättningsfrämjande service får du hos arbets- och näringsbyrån. Mer information hittar du också via denna länk.LINKKI: http://www.te-tjanster.fi/te/sv/specialsidor/tjanster_kostnadsersattning/index.html), eller

4) deltar fem dagar i någon annan av arbetskraftsmyndigheten anordnad service eller verksamhet som förbättrar förutsättningarna för sysselsättning. Denna verksamhet ska vara jämförbar med den sysselsättningsfrämjande service som beskrivs i punkt 3. Det kan till exempel vara fråga om yrkesvals- och karriärvägledning och arbetsträning, eller

5) deltar fem dagar i rekryteringsstödjande verksamhet som ordnas på en arbetsplats eller i sysselsättningssyfte under den tid som han eller hon får arbetslöshetsförmån. Närmare bestämmelser om dessa åtgärder utfärdas genom statsrådets förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Det är fråga om ett rekryteringsförsök eller rekryteringsutbildning under vilken personen har rätt att få arbetslöshetsförmån.

Om den arbetslösa är tillräckligt aktiv betalas förmånen till samma belopp som tidigare. Om den arbetslösa inte är tillräckligt aktiv minskas arbetslöshetsförmånen med 4,65 procent för följande 65 utbetalningsdagar. Den ekonomiska effekten motsvarar en självriskdag per månad. Avdraget gäller den inkomstrelaterade dagpenningen, arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen.

Arbetslöshetsförmånen återgår också till det normala om den har börjat betalas ut som minskad och:

1) personen är sysselsatt i heltidsarbete längre än två veckor utan avbrott: när personen på nytt blir mottagare av arbetslöshetsdagpenning betalas arbetslöshetsförmånen ut i normal storlek

2) personen har varit sysselsatt på heltid som företagare eller på motsvarande sätt i eget arbete längre än två veckor utan avbrott: när personen på nytt blir mottagare av arbetslöshetsdagpenning betalas arbetslöshetsförmånen ut i normal storlek

3) personen blir delvis sysselsatt och den jämkade arbetslöshetsförmånen för ansökningsperioden inte betalas ut på grund av löneinkomst eller arbetstid: arbetslöshetsförmånen betalas ut som normalstor när personen efter en sådan period på nytt blir mottagare av arbetslöshetsdagpenning eller

4) personen blir på nytt mottagare av arbetslöshetsdagpenning efter att den av TE-byrån bestämda tiden utan ersättning (karens) eller skyldigheten att vara i arbetet har gått ut. På det här sättet hindrar man en så kallad dubbel påföljd

Arbetslöshetsförmånen återgår också till det normala om förmånen har börjat betalas ut som minskad och mottagaren fyller arbetsvillkoret på nytt. I det här sammanhanget börjar den maximala betalningstiden för arbetslöshetsdagpenningen på nytt från början.

Minskningen i utkomstskyddet för arbetslösa är alltid 4,65 procent, även om det händer upprepade gånger att kravet på aktivitet inte uppfylls. Utkomstskyddet minskar således inte ytterligare.

Målet för modellen är att uppmuntra de arbetslösa att ta emot även korta vikariat eller tidsbundna arbeten och på så sätt förebygga långtidsarbetslöshet och öka sysselsättningen.

Clicka här för en större version (PDF)

Jämkning av arbetslöshetsförmånen stöder den som får arbete

När en person blir sysselsatt och visar att han eller hon är aktiv kan personen ansöka om jämkad arbetslöshetsförmån hos arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten. Vid jämkning av förmånen gäller ett skyddat belopp på 300 euro. En person får tjäna 300 euro per månad utan att den inverkar på hans eller hennes arbetslöshetsförmån. Av de inkomster som överstiger det skyddade beloppet jämkas 50 procent med arbetslöshetsförmånen.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation och Folkpensionsanstalten har på sina webbplatser räknare som kan användas för att räkna ut hur inkomster påverkar arbetslöshetsförmåner.

• Arbetslöshetskassornas Samorganisations räknare
• Folkpensionsanstaltens räknare

Bakgrund

Aktiveringsmodellen inom utkomstskyddet för arbetslösa är en del av regeringens spetsprojekt för sysselsättning och konkurrenskraft. Den grundar sig på en modell som beretts av en arbetsgrupp under ledning av statssekreterare Martti Hetemäki vid finansministeriet. Gruppen sammanträdde under hösten 2016.

 

I korthet En aktiveringsmodell med självriskdagar införs från och med den 1 januari 2018 Vad? Att bibehålla nivån på arbetslöshetsförmånen förutsätter att en person är i lönearbete, får inkomst av företagsverksamhet eller deltar i sysselsättningsfrämjande service. En helt och hållet arbetslös person, som inte heller deltar i sysselsättningsfrämjande service, får i fortsättningen sin arbetslöshetsförmån nedsatt med 4,65 procent. Varför? Syftet med ändringen är att öka sysselsättningen och uppmuntra mottagare av arbetslöshetsförmån till att vara aktiva och ta eget initiativ under hela arbetslöshetsperioden när de söker arbete. När? När arbetslösheten riskerar att förlängas. Under de första 65 dagarna betalas arbetslöshetsförmånen till normalt belopp. Aktiviteten hos mottagaren av arbetslöshetsförmånen följs upp för första gången under denna period. Om det under perioden finns till exempel lönearbete i tillräcklig omfattning, betalas förmånen även för de följande 65 dagarna till normalt belopp. Om aktivitet under perioden saknas, sänks förmånen med 4,65 procent för de följande 65 utbetalningsdagarna. Den första perioden då aktiviteten kontrolleras är den 1 januari 2018–den 31 mars 2018. Övrigt Aktiveringsmodellen tillämpas inte på mottagare av arbetslöshetsförmån som samtidigt får en annan förmån på grundval av arbetsoförmåga eller skada. Till exempel handikappförmåner, partiell invalidpension, partiell rehabiliteringspenning och olycksfalls- eller invalidpension som inte har beviljats på grundval av full arbetsoförmåga är sådana förmåner som innebär att aktiveringsmodellen inte tillämpas på en mottagare av arbetslöshetsförmån. Aktiveringsmodellen gäller inte heller närstående- eller familjevårdare eller mottagare av arbetslöshetsförmån som hos ett pensionsbolag eller en pensionsanstalt har en anhängig ansökan om invalidpension.