Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag för år 2013

Social- och hälsovårdsministeriet
8.8.2012 11.14
Pressmeddelande -

Till stöd av veteranerna föreslås sammanlagt 293,6 miljoner euro. Grundnivån på rehabiliteringsanslaget för frontveteraner föreslås bli höjd med 4 miljoner euro. Hälften av anslaget riktas till rehabilitering och till rehabiliteringsmodellen för att klara sig hemma. Veterantillägget höjs dessutom från och med den 1 januari 2013 med 50 euro. Förändringen ökar statens kostnader med 3,3 miljoner euro.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslår ett anslag på 12,6 miljarder euro för sitt förvaltningsområde år 2013.  Det är 303 miljoner euro mer än i år. Detta tillägg behövs för reformerna enligt regeringsprogrammet samt för ökningen av förmånsutgifterna. 

Ministeriet föreslår förbättringar bland annat i stödet till låginkomsttagare och veteraner. Kommunerna sporras att aktivera långtidsarbetslösa. Faderskapsledigheten förlängs till 54 vardagar. Enligt förslaget skulle vaccin mot papillomvirus (HPV-vaccin) för flickor upptas i det nationella vaccinationsprogrammet. I förslaget ingår också ett försöksprojekt gällande personaldimensioneringen inom äldreomsorgen.

Köpkraften hos låginkomsttagare får stöd

För att stödja köpkraften hos låginkomsttagare föreslås en extra indexförhöjning på 0,7 procentenheter som gäller under 2013. Förhöjningen motsvarar effekten av höjningen av mervärdesskattesatsen. Indexförhöjningarna skulle gälla utkomststödet och vissa grundskyddsförmåner som verkställs av FPA. Detta ökar statens kostnader uppskattningsvis med 45 miljoner euro år 2013 .

För att förbättra familjernas utkomst föreslås att makens inkomster inte längre beaktas vid behovsprövning av arbetsmarknadsstöd. Detta ökar statens utgifter med 31,9 miljoner euro år 2013.

Förbättringar i bostadsbidragen, barnbidragen oförändrade

Till familje- och bostadskostnader och vissa tjänster föreslås 2,5 miljarder euro, vilket är 47 miljoner euro mer än i år. Till följd av de höjda hyrorna används 21,5 miljoner euro till bostadsbidragsutgifter.

När en arbetslös får arbete och börjar få mer inkomster, justeras bostadsbidragets storlek i dagens läge tre månader efter att arbetet börjat. Nu föreslås att justeringen av bostadsbidraget görs först sex månader efter att arbetet inletts.  Lagförslaget föreslås träda i kraft i början av 2013 och gälla fram till slutet av 2015. Detta ökar statens bostadsbidragsutgifter med cirka 1 miljoner euro under 2013.

Till barnbidragen föreslås cirka 1,5 miljarder euro, dvs. lika mycket som i år. Indexförhöjningar av barnbidragen skulle inte göras åren 2013-2015. Genom detta uppnås besparingar på cirka 40 miljoner euro under 2013.  Detta skulle dock inte försämra låginkomsttagarfamiljernas situation eftersom beloppet av barnbidrag beaktas i utkomststödet.

För att öka utnyttjandet av möjligheten till faderskapsledighet avlägsnas kopplingen till föräldrapenningen. Reformen förlänger föräldrapenningsperioden med 12 vardagar och anvisar 54 vardagar till fadern. Av detta kan högst 18 vardagar tas ut samtidigt med modern. Reglerna för tidpunkten när faderskapsledigheten tas ut blir flexiblare på så sätt att ledigheten ska tas ut innan barnet fyller 2 år. Dessutom blir rätten till faderskapspenning specifik för varje barn, vilket innebär att faderns rätt till faderskapspenning för ett tidigare barn inte upphör när en ny rätt till faderskapspenning börjar. Reformen ökar statens utgifter 2013 med cirka 0,3 miljoner euro. Reformen finansieras i huvudsak med arbetsgivarnas sjukförsäkringspremie och med dagpenningspremien för löntagare och företagare. Staten finansierar minimidagpenningarna.

Långtidsarbetslösa sporras att delta i aktiveringsåtgärder

Statens utgifter för utkomstskyddet för arbetslösa uppskattas uppgå till 2,6 miljarder euro år 2013 (2012: 2,4 miljarder euro).

I syfte att aktivera långtidsarbetslösa genomförs ett försök med s.k. sysselsättningsbonus i 61 kommuner åren 2013-2015. I försöket får en långtidsarbetslös behålla arbetsmarknadsstödet i en månads tid efter att ha blivit sysselsatt. Statens utgifter för försöket är uppskattningsvis 3,7 miljoner euro om året.

Till kommunerna föreslås en statsandel på 348,1 miljoner euro för utgifterna för det grundläggande utkomststödet, vilket är 8,9 miljoner euro mindre än i år.  Utkomststödet reformeras genom att bestämma att förhöjningsdelarna under den aktiva tiden räknas som prioriterad inkomst, varvid de inte minskar utkomststödet. Genom denna reform uppmuntras långtidsarbetslösa att delta i aktiveringsåtgärder. Detta ökar statsandelen för grundläggande utkomststöd med 3 miljoner euro.

Statens ersättning till kommunerna för organisering av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte uppskattas öka med 3,5 miljoner euro (15 procent). Cirka 21 000 personer uppskattas delta i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (2012: 19 000).

Periodiseringen av semesterersättningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa slopas i början av året, vilket ökar statens utgifter med uppskattningsvis 20 miljoner euro.

Förändringar i ersättningarna för läkemedel, undersökning, vård och behandling samt resor

Förmånsutgifterna och ersättningarna inom sjukförsäkringen uppskattas öka till cirka 4,95 miljarder euro (2012: 4,84 miljarder euro). Orsaken till detta är att utgifterna för sjuk- och föräldrapenningen och rehabilitering ökar. Statens andelar minskar till uppskattningsvis 1,27 miljarder euro (uppskattningsvis 1,32 miljarder euro år 2012).

I utgifterna för läkemedelsersättningar sparas 103 miljoner euro. Grundersättningen för läkemedel som betalas ut till patienten sänks från 42 procent till 35 procent och den lägre specialersättningen från 72 procent till 65 procent från och med den 1 februari 2013. Grossistpriserna på läkemedel som inte ingår ireferensprissystemet sänks å andra sidan med fem procent från och med den 1 februari 2013. Dessutom beaktas personer som använder stora mängder läkemedel genom att taket för läkemedelsersättningar sänks med cirka 50 euro från och med den 1 januari 2013.

Vidare skärs sjukvårds- och reseersättningarna ned med 40 miljoner euro från årets början. Sammanlagt 20 miljoner euro tas från ersättningen som betalas till patienten för undersökning, behandling och vård som ordinerats av privat läkare och tandläkare.  Ytterligare 20 miljoner erhålls genom att höja självriskandelen för reseersättningen för enskilda resor till 14,25 euro och ersättningstaket till 242,25 euro från början av året. De försäkrades och statens finansieringsandelar ändras tillfälligt på så sätt att den besparing som uppkommer hänförs till sitt fulla belopp till staten.

Pensionsutgifterna oförändrade

Sammanlagt 3,3 miljarder euro reserveras till pensionerna 2013. Pensionsutgifterna är i stort sett oförändrade. Statens andel av företagarpensionerna minskas stegvis under ramperioden med 5 miljoner euro, varav en minskning på 1,3 miljoner euro verkställs 2013. Arbetspensionsförsäkringspremien för nyetablerade företagare sänks från 25 procent till 22 procent av den fulla arbetspensionspremien. Statsandelen av lantbruksföretagarpensionerna reduceras med 15 miljoner euro genom att höja den nedsatta arbetspensionsförsäkringspremien för lantbruksföretagare samt genom att reducera verksamhetskostnaderna för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt.

Förslag på högre kostersättning

Kostersättningen till personer som lider av celiaki föreslås bli höjd från 21 euro till 24,40 euro i månaden. Dessutom föreslås att ersättningen binds till förändringarna av livskostnadsindexet. Detta ökar statens kostnader med 1,7 miljoner euro 2013.

Höjningar i veteranstöden Kommunernas social- och hälsovårdstjänster

Till utvecklingen av social- och hälsovårdstjänsterna inriktas stegvis en ökning på 125 miljoner euro åren 2013-2015. Av anslaget inriktas år 2013 23 miljoner till verkställandet av lagen om äldreomsorg som träder i kraft 1.7.2013, 44,5 miljoner euro under 2014 och 72 miljoner från och med 2015. Syftet med lagen är att stödja den äldre befolkningens funktionsförmåga och social- och hälsovårdstjänsterna för äldre.

Till försöksprojektet som gäller personaldimensionering som stöder verkställandet av lagen om äldreomsorg föreslås 30 miljoner som statsstöd i social- och hälsovårdsministeriets huvudklass.

Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om småbarnsfostran och dagvårdstjänster överförs i början av året från social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet. Stödet för hemvård, stödet för privat vård och vårdpenningen förblir administrativt på social- och hälsovårdsministeriets ansvar. Överföringen påverkar inte kommunernas statsandel.

Till kommunernas projekt för utveckling av social- och hälsovården föreslås ett statsunderstöd på 14,5 miljoner euro (2012: 17,5 miljoner euro).  Anslaget minskar stegvis på så sätt att dess storlek är 12,5 miljoner euro år 2015. De prioriterade insatsområdena för projekt som får statsstöd har definierats i det nationella utvecklingsprojektet för social- och hälsovården (Kaste) för åren 2012-2015.

Statens ersättning för de kostnader som läkar- och tandläkarutbildningen orsakar enheterna inom hälso- och sjukvården utökas med 0,9 miljoner euro och därefter med 1,1 miljoner euro om året. Statens ersättning till enheterna inom hälso- och sjukvården för forskning i enlighet medlagen om specialiserad sjukvård utgör 30 miljoner euro (2012: 35 miljoner euro).

Till tolkningstjänster för svårt handikappade föreslås cirka 35 miljoner euro, vilket är 6,8 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2012.

Till anskaffning av vacciner föreslås ett anslag på 31,1 miljoner euro (2012: 22,9 miljoner euro). Som en nyhet omfattar anslaget även införandet av papillomvirusvaccinet (HPV) i det nationella vaccinationsprogrammet. Under det första året är kostnaden 8,2 miljoner euro.

Stöden till företagarna på landsbygden

Till lantbruksföretagarnas och pälsproducenternas avbytarverksamhet föreslås ett anslag på 205 miljoner euro. I anslaget har en utgiftsbesparing på 5 miljoner euro beaktats. Detta uppnås genom att höja timavgiften för avbytarhjälp, precisera grunderna för avbytarhjälp som gäller vuxenutbildning och långvarig arbetsoförmåga och effektivisera utnyttjandet av arbetstiden inom avbytarverksamheten. Vikariehjälpen för renskötare föreslås bli permanent. Då får renskötare möjlighet att få vikariehjälp på grund av arbetsoförmåga inom ramen för ett anslag om 0,3 miljoner euro.

Utveckling i Valvira

Till Valvira föreslås ett tilläggsanslag på 1,7 miljoner euro för utveckling av tillstånds- och tillsynsuppgifterna samt datasystemen. Till datasystemen för beredskapsledning och akutvård föreslås som social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområdes andel sammanlagt 2,3 miljoner euro. Till besvärsnämnden för social trygghet föreslås ett totalt anslag på 4,5 miljoner euro, där det fortsatta behovet att förkorta köerna och handläggningstiderna har beaktats. Till Strålsäkerhetscentralen föreslås 0,93 miljoner euro för utrustning för gränsbevakning. Till de regionala förvaltningsmyndigheterna inom arbetarskyddet föreslås sammanlagt 1,3 miljoner euro för stärkande av arbetet mot den grå ekonomin.

Ytterligare information Statssekreterare Pia Pohja, tfn 0295 163 106 (allmänna frågor)
Statssekreterare Sinikka Näätsaari, tfn 09 160 74099 (allmänna frågor)
Specialmedarbetare Ulla-Mari Heinola, tfn 09 160 73924 (allmänna frågor)
Specialmedarbetare Erkki Papunen, tfn 09 160 74157 (allmänna frågor)
Kanslichef Kari Välimäki tfn 09 160 73763 (allmänna frågor)
Avdelningschef Raimo Ikonen, tfn 09 160 73194 (allmänna frågor)
Ekonomidirektör Mikko Staff, tfn 09 160 73791 (budget)
Ekonomiplaneringschef Tomas Forsström, tfn 0295 163 563 (ämbetsverk och inrättningar)
Konsultativ tjänsteman Taimi Saloheimo, tfn 0295 163 216 (kommunernas statsandelar)
Avdelningschef Päivi Sillanaukee, tfn 09 160 73133 (socialförsäkring, utkomststöd)  
Biträdande avdelningschef Reijo Väärälä, tfn 09 160 73773 (familje- och socialfrågor)
Biträdande avdelningschef  Olli Kerola, tfn 09 160 73859 (statsunderstöd, kommunernas statsandelar)
Direktör Heikki Palm, tfn 0295 163 171 (socialförsäkring)
Konsultativ tjänsteman Susanna Grimm-Vikman, tfn 0295 163 172 (socialförsäkring)
Konsultativ tjänsteman Mikko Nygård, tfn 0295 163 291(social- och hälsofrågor, kommunernas statsandelar)
Bilagor

Social- och hälsovårdsministeriets budgetförslag för år 2013 (på finska).pdf (344 kB )


På andra webbplatser

Valtiovarainministeriön ehdotus vuoden 2013 talousarvioksi

Tillbaka till toppen