Riskfaktorerna för hälsoskillnader ska åtgärdas under ungdomsåren

I samband med program som syftar till att minska hälsoskillnaderna har man som mål att med olika slags åtgärder stävja riskfaktorerna redan innan de orsakar problem. Man ordnar till exempel studenthälsovården vid yrkesläroanstalterna på andra stadiet i enlighet med nationella anvisningar. Man utarbetar noggrannare anvisningar för hälsoundersökningar och hälsorådgivning. De som i detta nu studerar vid yrkesläroanstalter på andra stadiet är i fråga om studenthälsovården i en sämre ställning än gymnasisterna.

Dåliga förhållanden och risker som hänför sigtill levnadsvanorna hopar sig

När det gäller att minska hälsoskillnaderna är det av särskilt stor vikt att förebygga fattigdom, dåliga levnadsförhållanden och social utslagning. Även levnadssätten spelar en viktig roll. Problem förknippade med levnadssätt som orsakar långtidssjukdomar hopar sig i den sämst ställda befolkningsgruppen, och det är en utmanande uppgift att förebygga dem. När det gäller till exempel diabetikerna och de människor som röker dagligen har mer än hälften av dem genomgått högst utbildningen på grundstadiet. Enligt undersökningarna är alkohol-, tobaks-, närings- och idrottspolitiken de områden som mest påverkar skillnaderna i sjukdomsprevalensen.

Det nationella handlingsprogrammet för att minska hälsoskillnaderna har haft som mål att höja alkohol- och tobaksskatten så att konsumentpriserna skulle stiga. I politikprogrammet för hälsofrämjande ingår tobaksavvänjningen i vården av alla de patienter vars sjukdom helt eller delvis orsakas av användningen av tobaksprodukter. Riskbruket av alkohol och rökning orsakar uppskattningsvis till och med hälften av skillnaderna i dödligheten bland männen i arbetsför ålder i de olika befolkningsgrupperna.

”Folkhälsan förbättras mest effektivt när man lyckas förbättra hälsan i de befolkningsgrupper där hälsoproblemen hopar sig. Betraktad som en helhet har finländarnas hälsa förbättrats. Det är dock en paradox att samtidigt som man ökar hälsoinformationen och hälsoupplysningen förbättrar de som redan i detta nu värnar om sin hälsa sina levnadssätt, varvid hälsoskillnaderna alltmer ökar. Det är nödvändigt att öka informationen och upplysningen, men det behövs åtgärder som är skräddarsydda för olika målgrupper”, betonade omsorgsminister Paula Risikko vid seminariet.

De ekonomiska fördelarna med främjandet av hälsa är betydande

Det framgår av enkäten till kommunerna att man i en del av kommunerna iFinland förstår betydelsen av hälsofrämjandet och de ekonomiska fördelar som detta medför. Främjandet av hälsan och de minskade hälsoskillnaderna bidrar till att trygga tillgången på tillräckliga tjänster och stävja kostnaderna, när till exempel sjukfrånvaron minskar och arbetsförmågan förbättras. Därför bör bl.a. rådgivning om motion och idrott samt hälsosam kost inkluderas i patientkontakterna inom både primärvården, företagshälsovården och den specialiserade sjukvården.

Perspektivet för hälsofrämjande bör också tas i beaktande i den pågående kommun- och servicestrukturreformen. Ansvaret ankommer på den högsta ledningen i kommunerna. De har bestämmanderätt i fråga om tväradministrativa beslut med avseende på både offentliga och privata aktörer.

Ytterligare information:

programdirektör Maija Perho, puh. (09) 160 72409, 050 443 0805

överdirektör Tapani Melkas, puh. (09) 160 73886, 050 553 5533

specialplanerare Eila Linnanmäki, puh. (09) 160 73498, 050 521 8527

konsultativ tjänsteman Taru Koivisto, puh. (09) 160 73166, 050 327 8352